Som jag så många gånger har skrutit med på dessa sidor är jag en sorts rasist, nämligen prosemit. Det betyder att jag har fördelaktiga fördomar om semiter, inte araber kanske, men judar. Men Herregud, säger många helt förskräckt, du kan väl inte dra alla judar över en kam! Judar är väl som alla andra människor, en del är bra, andra är dåliga! Nej, säger jag, det är inte den allmänna meningen om judar i vårt land. Jaså, minsann, säger samtalspartnern överlägset ty han känner på sig att jag håller på att trassla mig in i ett resonemang som han står redo att avslöja som rasistiskt.

Innan någon spetsar öronen och tänker ”Vafalls?! Vad i hela friden har hon gjort dig?” vill jag påpeka att det är hennes keramik jag ogillar, inte hennes person. Lisa Larson som person har jag ingen som helst relation till och jag har stor respekt för att hon arbetat hårt, hela sitt vuxna liv, med något som gjort många människor över hela världen lyckliga. Men jag kan bara inte med hennes keramik. För mig är hennes alster den keramiska motsvarigheten till den arkitektrörelse som växte fram under 60-talet och som bidragit så starkt till att förfula Sverige.

De grekiska filosoferna – varmed jag menar Platon och Aristoteles – ansåg, om jag förstått dem rätt, att världen var rättvis. Tillvaron bara fanns och den var rättvis i den bemärkelsen att individernas liksom alla andra levande tings uppgift var att efter bästa förmåga utveckla sina talanger. Ett äppelträds uppgift var att frambringa bra äpplen och en musikalisk person måste försöka åstadkomma god musik. Kosmos var som ett urverk. Alla bitar hade sin plats, det gällde bara att göra det bästa av sin lott och i övrigt att gilla läget.

I samband med Internationella kvinnodagen den 8 mars dök Gudrun Schyman upp i TV4. Det var naturligtvis inte oväntat för, som min mamma brukade säga, ”var ska sleva va ôm inte i gryta?” Det som fascinerar är att hon nu ondgör sig över det hon kallar en ”backlash” för jämställdheten, trots att hon själv varit en bidragande orsak till denna utveckling genom att klä ut sig i kvinnoförnedrande klädsel och stöttat det muslimska patriarkatet.

Sveriges klimatutsläpp för år 2022 räknat i koldioxidekvivalenter, CO2eq, uppgick till 45 miljoner ton (Mton) varav 36 Mton är koldioxid. Skillnaden, 9 Mton, är bidrag från metan, lustgas och ett 20-tal freonbaserade industrigaser. Ytterligare 9 Mton kommer från internationell fartygstrafik (7 Mton) och internationellt flyg (2Mton). Nettoackumulation i skog och mark uppgick till 41 Mton, men var i genomsnitt drygt 50Mton/år för hela perioden efter 1990. Se statistiken här

Jag vet inte om mina observationer idag är självklara och uppenbara för envar. Om så är fallet ber jag om överseende. Men tecknen tyder på att företeelsen omsättningsmaximering kan behöva lyftas fram och dess skillnad från vinstmaximeringsprincipen lämpligen påpekas. När jag googlar på ”vinstmaximering” får jag 37 200 träffar som alla verkar handla om just vinstmaximering, men när jag prövar med ”omsättningsmaximering” får jag 56 träffar av oklar innebörd. Jag har därav dragit slutsatsen att omsättningsmaximering inte är ett så välbekant koncept som det borde vara.

Herre Gud vilket dårhus Sverige och världen har blivit. Jag ser på ett fullspäckat Aktuellt från den 6:e mars.

En polischef tycker att de gängkriminella använder sig av ett oansvarigt sätt att sända budskap på. Alltså när de spränger sönder portuppgångarna i hyreshus runt om i landet. Han tror att de inte förstår vilka risker de utsätter andra människor för. Eeh, jo! De förstår mycket väl, det är därför de lägger ut sina bomber!

Troligen har tänkare i alla tider besvärats av att man liksom aldrig kommer fram till någon slutgiltig sanning. Det beror på att världen är ett kaos och att varje teori människan gör sig för få tillräcklig ordning för meningsfullt handlande är ofullständig och felbar. Så är det till och med inom den mest sanningssökande och empiriorienterade tankefältet av alla, nämligen naturvetenskapen. Isaac Newtons formuleringar av fysikens lagar gällde som högsta sanning under några hundra år. Sedan bestämde sig människan för att skicka ut saker i rymden och då behövdes nya fysiska lagar (som Albert Einstein lägligt nog redan hade kommit på).

Det stormar kring Lena Sörbö, rektor för Vivallaskolan i Örebro. Anledningen är att hon, enligt Nerikes Allehanda och P4 Örebro, svarat jakande på frågan om elever som kommit från Arenaskolan verkar ha blivit radikaliserade. Dussintals (muslimska) föräldrar har reagerat på rektorns uttalande och kräver hennes avgång – och vad gör main stream-medierna? De gör en stor affär av hennes ordval istället för att granska vilka personer det är som nu drevar mot henne.

Det här med att maskinerna tar över alla jobb och gör oss alla arbetslösa har man oroat sig över i alla tider, även nu. Med detta vill jag inte säga att de bekymrade är ute i ogjort väder; det kan ju vara på allvar den här gången. Den här uppsatsen publicerades ursprungligen i min bok Berättelsen om jobben från 1996. Den handlar just om en situation där maskinerna kan göra allt och människans arbete inte behövs. Vad ska politikerna då ta sig för?

I moderna demokratier finns det – lite schematiskt – två sätt att leda och organisera ett parti. Det ena är att betrakta partiet som en folkrörelse, beroende av och styrd av medlemmarnas aktivitet. Det andra är att se partiet som en organisation inte bara avsedd att vinna val utan också organiserad efter detta enda syfte, utan mål för partiets interna liv: partiet blir mer likt ett företag vars ledning enbart är beroende av resultatet i val, inte av sina medlemmar.

SR:s och SVT:s dagliga klimatalarmistiska rapportering har sedan länge passerat både löjets och idiotins gränser.

SVT:s Erika Bjerström flyger varje vecka jorden runt för att rapportera om alla klimatkatastrofer och klimathot i Afrika, Indien, Australien, Maldiverna, Kina. Johan Zachrisson Winberg håller ställningarna på hemmaplan genom att tipsa om lämpliga tider att dammsuga när elen är billig, om vi ens har någon el eller har råd att förbruka den.

Man hör då och då berättelser, som kan vara skrönor, om människor som vunnit miljontals kronor på lotterier eller spel och sedan slarvat bort alla pengarna och gått ned sig i drogmissbruk så att rikedomsepisoden lämnat vinnaren i sämre skick än när han köpte lotten. Jag tror att det finns djup lärdom att hämta i sådana historier – även om de råkar vara påhittade – eftersom det är mycket mer komplicerat att leva i välstånd än vi normalt tänker på. Det gäller såväl individuellt som nationellt välstånd.

Program i radio och TV som funnits under lång tid blir så småningom en del av vår kultur.  En del av dessa program har inte ändrats alls.  Dit hör inte minst väderleksrapporten i radio med sitt vind och väder Det har inte ändrats alls även om rösterna är annorlunda. 1950- talets Gunnar Rystedt har ersatts  med den lika markanta radiorösten hos Lisa Frost. Andra program har också funnits under mycket lång tid, men har i stället genomgått förändringar.  Dit hör programmet ”Fråga  Lund” eller ”De lärde i Lund”. Programmet började redan under hösten 1962 och finns fortfarande kvar men med vissa uppehåll.