Raed Abushihab är en arabisktalande tiktoker från Mellanöstern. På sin tiktok-kanal visar han scener från Sverige för sin arabisktalande publik. Han har bott i Sverige i många år och under en stor del av denna tid har han arbetat som tågstädare.
Det är snart dags att fira tioårsjubiléet av det svenska erkännandet av Palestina. Jag fattade aldrig vad det var för mening med det erkännandet men kom så småningom fram till att regeringen ville ha internationellt beröm för sin påstått progressiva politik. Det progressiva låg i att utropa sig till humanitär stormakt och därefter hylla skurkstater som just Palestina och dessas väpnade avdelningar som just Hamas. Samt, förstås, att ge dem bistånd.
Hösten 2017 skakades västvärlden av #metoo och mängder av kvinnor trädde fram och berättade att de blivit utsatta för övergrepp av män i maktställning. Bilan gick i alla branscher, i Sverige gick det till och med så långt som till självmord i åtminstone ett känt fall. Så här i efterhand undrar jag hur mycket av allt det som avslöjades under #metoos fana som är sant. Hur många av dessa kvinnor har själva utnyttjat sin attraktionskraft för att får fördelar?
På söndag är det val i Finland. Trots att det är det grannland som av olika anledningar – en är närheten till Ryssland – kanske får mest uppmärksamhet, talas det mycket litet om politikens sakfrågor.
Är du en bra förälder? De flesta säger ja. Men vi vet alla att det inte är sant. Det finns också en politiskt kulturell aspekt i det här, som är viktig och som nu, är helt avgörande för oss i Väst.
Jag håller med om att det är riktigt nedrigt av statsminister Kristersson att ens antyda att vissa invandrare inte skulle älska sitt nya hemland utan bara betraktar sitt svenska pass som en resehandling. Vi har ju sett hur många exempel som helst på motsatsen de senaste åren.
I femton år eller däromkring har jag försökt att förstå det samhällsfenomen som tidigare – bland de insatta bedömare som försökte ge fenomenen vetenskapliga namn i stället för att nöja sig med att beteckna dem som ”dumheter” och ”skitprat” – kallades för Politisk Korrekthet eller PK-ism och numera, ofta efter amerikansk förebild, benämns ”wokeism”.
När Kajsa Ekis Ekman klargjorde att hon anser Hamas vara en välgörenhetsorganisation blev det kraftiga reaktioner på sociala medier. Men hennes försök att nyansera och normalisera terrororganisationen Hamas kommer inte ur ett vacuum. Den svenska vänstern har aldrig tagit avstånd från den här typen av organisationer utan har romantiserat terror och våld sedan begynnelsen. Ekis Ekman uttrycker alltså bara en mycket vanlig åsikt inom vänstern, bland de som kallar sig ”intellektuella”. En åsikt som i hög grad bottnar i ett djupt förakt för vanligt folk.
Efter att Sverigedemokraternas Richard Jomshof gått ut offentligt med att han vill begränsa islamiska symboler i Sverige får han starkt stöd på sociala medier. Men han får också kritik.
Vänsterjournalisten Kajsa Ekis Ekman berättar nu hon vad hon tycker om terrororganisationen Hamas. Nämligen att de inte alls utgör någon terrororganisation – utan en välgörenhetsorganisation.
Om man öppnar munnen och framför en åsikt så ska man vara mycket försiktig ty man har antagligen fel, framför allt om man uttalar sig om saker man inte begriper vilket är det normala tillståndet.
Att Magdalena Andersson nu ägnar sig åt ett desperat och helt skamlöst försök till total historierevision i god Stalinistisk anda tror jag gått få förbi.
”I Herrens år 1520 intog kung Kristian den andre Stockholm vid den heliga Jungfruns födelse […]. Samma år på Fyra krönta helgons dag, som var den 8 november, lät han halshugga (efter att ha blivit krönt föregående söndag) två biskopar, Vincent av Skara och Matthias av Strängnäs, riddare och frälsemän, borgmästare, rådmän och borgare – över 120 personer…
Efter tio års engagerade och framgångsrika försök att integrera sig i det svenska samhället gav min kalifornienfödda första fru upp. Det var inte Sverige som sa nej till henne. Hon hade belönats med en fast, högavlönad anställning på en myndighet inom rimligt pendlingsavstånd från hemmet. Det var hon som sa nej till Sverige (och troligen även till mig).
Den här historien utspelar sig på en förskola i Stockholm. Det här kunde dock handla om vilken offentlig arbetsplats som helst i Sverige. Lär er följande!
Nyligen kunde vi berätta om att V-ledaren Nooshi Dadgostar vägrade svara på Aftonbladets frågor rörande spåren av kokain på partikansliets toaletter. Hon ryckte på axlarna åt alltsammans och menade att det vore bättre om Aftonbladet granskade sina egna toaletter istället. Hon förstår alltså inte att det är enorm skillnad på om det dras en och annan lina på Aftonbladets toaletter jämfört med ett riksdagspartis.
Jag är mycket tacksam att jag inte är Benjamin Netanyahu eller Joe Biden eller någon annan som kan ha inflytande över Gaza-kriget eller i övrigt den politiska situationen i Mellanöstern. Här erbjuds ingen hjälp av kalla, vetenskapliga och matematiska beräkningar. Här har man bara sina känslor och sitt eventuella omdöme att lita till. Samt, förstås, den starkaste påtryckningen av alla: den ofta orubbliga övertygelsen hos dem man hamnar i meningsbyte med.
Märta Stenevi, MP, har sjukskrivit sig på obestämd tid. En av anledningarna uppges vara att hon haft en ”tuff höst” och att samtiden är orolig, något som har skapat reaktioner.
I tisdagens partiledardebatt (från 1.06.00) karakteriserade Jimmie Åkesson pricksäkert, kortfattat och uttömmande socialdemokraternas och Magdalena Anderssons politik : floskler. Varpå Magdalena Andersson gång på gång svarade med just det, samtidigt som hon kraftfullt viftade med armarna. (Hon är en god debattör). I hela debatten fanns det bara ett minnesvärt inlägg, från Nooshi Dadgostar (vid 01.28.00). Det var personligt, engagerat och övertygande.
Agendaredaktionen är djupt oroad över Trumps svaga ställning bland väljarna och har därför låtit den bekymrade programledaren i söndagens Agenda samla en mängd kritiska röster mot Biden, både i reportage och i studion, för att förhoppningsvis hitta en liten strimma av hopp.
Ponera att Gustav Vasas son Johan III dör och efterträds av sin son Sigismund som genast bestiger tronen. Tänk er vidare att Johans yngre bror, hertig Karl, motsätter sig detta och inbördeskrig bryter ut. Efter några år besegrar hertig Karls styrkor Sigismund som då stjäl statskassan och flyr till Gotland med återstoden av sin militär. Sveriges ärkefiende Ryssland stöder Sigismund och ryska krigsfartyg patrullerar sundet mellan svenska fastlandet och Gotland. Dessutom stöder Ryssland att Gotland – vars geografiska form faktiskt påminner om Taiwan – ska få vara representerat i FN.
På 1500-talet trodde snart sagt alla människor på Gud. Framför allt upprätthölls denna tro av överheten, prästerna naturligtvis, men även den världsliga makten. Kungen, till exempel, som ansåg sig tillsatt genom Guds nåd, hur skulle han kunna ha några tvivel?
I P1 Morgon har Magdalena Andersson ställts mot väggen när det gäller partikollegan Jamal El-Haj. Trots att det nu har avslöjats att han inte bara deltagit i en Hamaskonferens utan även varit med och planerat den vägrar Andersson ta avstånd.
För inte så länge sen var det en skam att ta emot pengar via Swish, och de journalister som gjorde det kallades ”swishhoror”. Nu tigger den samlade vänsterjournalistkåren pengar som aldrig förr eftersom deras outsägligt viktiga nyhetsbevakning är hotad av de onda Tidöpartierna som avskaffat det presstöd de levt fett på till nytta för sig själva men få andra.
För några år sedan föreställde sig stora delar av det svenska samhällsetablissemanget att Sverige kunde ha en obegränsad invandring. Det är lätt att glömma, men så var det faktiskt. Man menade att det var vår skyldighet att hålla våra gränser öppna för alla som ville söka asyl. Man menade att det var orättfärdigt att göra skillnad mellan “vi och dom”.
Särintressen i bemärkelsen ”folk som organiserat sig vid sidan av staten” har det nog alltid funnits. Men gamla tiders särintressen – och med ”gamla tiders” menar jag sådana som opererade hundratals år tillbaka i tiden – skiljer sig, påstår jag, på åtminstone en betydelsefull punkt från moderna tiders särintressen. Det är att de gamla särintressena var fiender eller konkurrenter till staten medan de nya försöker bilda allianser med staten i syfte att få fördelar som står under statlig kontroll.
Efter att Aftonbladet undersökt riksdagspartiernas toaletter och hittat spår av kokain på flera av dem, inklusive Vänsterpartiets, frågar de Nooshi Dadgostar om Vänsterpartiets personal behöver drogtestas. Dadgostar blev påtagligt störd och havererade i direktsändning.
Frågan kan verka märklig men den är faktiskt högst relevant. Det hävdas alltid att det inte pratas om kvinnliga åkommor, men i själva verket är det faktiskt precis tvärtom.
I grekisk-romersk brottning låser motståndarna ofta varandra till stillastående skulpturer, som plötsligt sprängs sänder av våldsamma kast.
Det går knappt en dag utan att man tvingas fundera på kvinnornas roll i det moderna Sverige. Dagligen och stundligen blir man påmind om att kvinnor i många avseenden har alltför framträdande positioner, inom en rad områden där det kvinnliga känslosåsandet borde hållas på ett minimum, om det alls ska tillåtas.
DET GODA SAMHÄLLET 