Att vara snäll är inte uppskattat. Adjektivet är snarare avfärdande: “Han är i alla fall snäll”.
Hittills har det varit omöjligt att lyckas på scenen och samtidigt uppfattas som just snäll.
När jag förstrött bläddrar bland mina gamla krönikor upptäcker jag för det mesta att de lika gärna kunde ha skrivits idag. Exempelvis är följande text – som fortfarande är högaktuell eftersom vi fortfarande inte vet vad vi ska ha universiteten till, något som dagens bråk mellan Trump och Harvard delvis kommer att tvinga domstolarna att bestämma (håll med om att detta är en underlig ordning!) – mer än tio år gammal. Det är tyvärr inget tecken på att mina funderingar är särskilt framsynta, utan i stället på att det inte händer så mycket i Sverige. Vi lever i en trög och konventionell kultur som drömmer sig tillbaka till rekordårens framgångar utan att ens fundera på hur vi skulle kunna rycka upp oss.
Har länge retat mig på att plastkorken sitter fast i gräddförpackningen, när jag dricker kaffe.
Framför allt är det opraktiskt. Förpackningen är varken öppen eller stängd, så gräddfragment hamnar inte bara i kaffet utan även i plastgängerna på insidan av locket.
Platon redovisar ett antal statsskick som, antar man, han och tidigare tänkare kunnat studera i verkligheten bland hundratals grekiska stadsstater. Där finns till exempel aristokratin, oligarkin, demokratin och tyranniet. Filosofen beskriver också ett antal mekanismer som gör att statsskicken degenererar och gradvis övergår i varandra. Till exempel säger han att oligarkin – där de rika har makten – alltid förfaller för att de rika är alltför snåla för att bygga ett försvar varför oligarkin går under när mer krigiska folk anfaller. Demokratier, säger han vidare, går under för att de hyllar friheten vilket är ädelt men farligt, ty med friheten kommer möjligheten att folket förförs av dumma idéer. Här är ett samtal mellan Platons språkrör Sokrates och lärjungen Adeimantus:
En form av högst kvalificerad galenskap är att formulera omöjliga och även meningslösa mål och sedan gräma sig fördärvad för att man inte lyckats fullfölja dem. Detta är tyvärr inte ovanligt och inte sällan orsaken till ett olyckligt liv. Situationen blir än mer allvarlig när enskilda nationer ställer upp mål som är ogenomförbara och speciellt allvarligt om man går samman och ställer upp ogenomförbara eller rent meningslösa mål på global skala.
Sedan 2009 pågår en ”myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet”. Enligt Polisens hemsida ”samverkar 14 svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten”. Dessutom ingår ytterligare tolv myndigheter som ”nätverksmyndigheter”. Vidare: ”Satsningen leds av Samverkansrådet och verkar genom Operativa rådet, Nationella underrättelsecentret (Nuc) samt dess styrgrupp, sju regionala samverkansråd (Rsr) och åtta regionala underrättelsecentra (Ruc)… Operativa rådet ansvarar för helhetsbilden av den operativa verksamheten och ska besluta om nationella myndighetsgemensamma insatser.”
Vi ser den överallt numera – i informationskampanjer från myndigheter, glassiga reportage i veckotidningarna, reklam från banker och företag och nyhetsinslag i kvällspress och public service. Den könsförtryckande hijaben håller på att normaliseras och beskrivs allt oftare som en symbol för kvinnlig frihet.
Bakom normaliseringen står mörka krafter som strävar mot sharia, ivrigt påhejade av aningslösa värdegrundsriddare som inte förstår allvaret. Men motståndet har vaknat – och det leds av KvinnoKraft 4.0.
Jag är en så kallad ”kulturellt kristen” protestant, som sedan nästan 30 år lever i ett romerskt-katolskt land. Jag är inte religiöst lagd, men jag funderar då och då över religionens plats och roll i våra liv. Nu senast när påven Franciskus, eller mer gemenligen Jorge Mario Borgeglio, gick ur tiden.
Vår tid är en religiös tid. Det officiellt påbjudna tänkandet – PK-ismen eller wokeismen – är en religion exempelvis i bemärkelsen att läran och dess troende härskaror upphöjer vissa dogmer – till exempel ”värdegrunden” och föreställningen om ”allas lika värde” – till lagar som inte behöver diskuteras utan bara inskärpas eftersom de är givna uppifrån och därför till sin natur sanna. Som många andra religioner har PK-ismen också en eskatologi, det vill säga en lära om tillvarons undergång, i det här fallet på grund av människornas synder i form av utsläpp av växthusgaser.
Donald Trumps otippade come back 2024, efter att ha varit totalt uträknad som politiker, är en av de märkligaste händelserna i USA’s historia. Hur var det ens möjligt?
Med tanke på att jag så sent som igår skrev en text om kampen mellan Harvard och Vita Huset så är det kanske lite tjatigt att hänga sig kvar vid ämnet, men frågan har bottnar som man, i varje fall jag, inte omedelbart uppfattar. Det handlar om hur den här striden över huvud taget har kunnat uppstå och genom vilka magiska influenser som amerikanska universitetsprofessorer fått kurage att sätta sig upp mot presidenten.
Den brittiska groomingskandalen pågick i åratal, på grund av ett paniskt skräckslaget etablissemang som inte ville ta tag i att invandrade strukturer skapat en parallell verklighet där unga flickor skadades. Men efter att skandalen började uppmärksammas på sociala medier är det inte längre någon hemlighet att ett pakistanskt nätverk groomade och våldtog unga flickor medan myndigheterna blundade.
Det är naturligtvis inte bra att detta synliggörs. Därför ger sig riddarna på SVT ut för att allt till rätta, i en dokumentärserie i tre åttaminutersavsnitt, ihärdigt ackompanjerade av en slinga enerverande synthmusik som programmakarna tycks uppfatta som spänningshöjande.
Dagens energiproblem beror i första hand på ett fundamentalt feltänkande när det gäller den förnybara energin.
1 Förnybar energi produceras utan koppling till energibehovet eftersom bortsett från vattenkraft så saknas relevanta lagringsmöjligheter. Inte heller finns det några realistiska möjligheter att lagra energi i den omfattning som krävs. För den som tvivlar behövs bara några enkla fysikaliska beräkningar som man åtminstone i den gamla skolan fick lära sig.
För alla som inte från början hatar president Trump, och därför vet att allt han gör är fel, så kan det finnas anledning att fundera över det rimliga i det sedan någon vecka pågående bråket mellan Vita Huset och Harvard University. Bakgrunden är, tror jag, att Trump gick till val på sin motvilja mot politiskt korrekta woke-idéer som grasserar på universiteten (även om jag inte kan minnas att han inför valet förklarade vad han tänkte ta sig för) samt att det senaste årets antisionistiska och antisemitiska universitetsbaserade demonstrationer och kravaller ytterligare har retat upp honom.
Jag har förut här ondgjort mig över försvarsadvokaternas enorma arvoden för att försvara kriminella migranter och de av dessa som lyckats bli svenska medborgare. Trots borgerlig regering tycks oskicket fortsätta. Nu gäller det en invandrarfamilj som odlat narkotikaklassade svampar i hemmet på Hisingen i Göteborg. Enligt åtalet drog de in miljontals kronor på att sälja drogerna via nätet, på olika digitala plattformar, både på det öppna nätet och på Darknet.
Efter att ha funderat ganska mycket på saken har jag tyvärr kommit fram till att makt, för det mesta, är rätt. Jag gillar inte nödvändigtvis att det ligger till på det viset. Jag skulle önska att rätt alltid vore rätt.
I över ett och ett halvt år har aggressiva Palestinaaktivister och Hamaskramare ockuperat det offentliga rummet. Det är långtifrån alltid de har demonstrationstillstånd men likväl låter polisen dem hållas. Men när någon står upp mot aggressionerna, då är det annat ljud i skällan. Häromdagen avvisades en fridsam, lågmäld man från Sergels torg för att han visade upp en ensam liten Israelflagga mitt bland de talrika palestinafanorna.
På tv rapporteras regelbundet om demonstrationer med tiotusentals medborgare. I Sverige? Nej, men i Frankrike, Rumänien, Turkiet med flera länder.
Sverige är det land i Europa som har flest skjutningar och bombdåd. Massinvandringen förstör vårt land, folkutbytet saknar motstycke i historien.
Det är som om råttfångaren från Hameln hade specialiserat på utrikeskorrespondenter och spelat så lockande toner att det inte finns en enda Ukraina-bevakare kvar på svenska redaktioner. Jo, jag hörde nyligen ett inslag på statsradion där ett par, tre korrar salvelsefullt ondgjorde sig över Putins gemenhet och Trumps lögner för att sedan lovorda den ukrainska arméns djärva och hjältemodiga ståndaktighet. Deras patos blev strax så unket att jag stängde av apparaten, men sedan kändes detta som ett svek mot det ukrainska folket så jag knäppte på radion igen till ingen nytta.
När jag var barn tillbringade vi påsken hos min morfar och min moster i byn utanför Kristinehamn. Vi brukade åka dit på skärtorsdagskvällen, efter att pappa kommit hem från jobbet, eller tidigt på långfredagens morgon. Och vare sig det var en tidig påsk, med snöglôpp och kyla eller en sen påsk, med sol och värme, var det en av de bästa helgerna på året.
Det bor mer än 135 miljoner människor i Etiopien. Det är det tredje mest folkrika i Afrika. Med en så stor befolkningen är behoven av alla sorters varor stora.
Landet har dock ett bekymmer. När Eritrea blev självständigt 1993 förlorade man sina Röda havskust. Etiopien är numera en inlandsstat.
Påsken är inne och den norska traditionen med påskekrim har blivit allt mer uppskattad även här i Sverige. Jag passar därför på att tipsa om de bästa kriminalfilmerna och -serierna som finns att streama just nu.
Pappa till barnen (6, 7 och 9): Sluta tjafsa nu så ser vi på teve i stället.
Barnen (6, 7 och 9): Ja, ja!
Brorsonen (27): Det är en bra film. Den är finansierad av Island Rock, Pelican Films, Bahama International, Islamic Paradise och Industriklivet i Eskilstuna. Tom Cruise är med.
Storbritanniens högsta domstol har beslutat att ordet ”kvinna” syftar på det biologiska könet sedan födseln. En så kallad ”transkvinna” kan inte betraktas som kvinna enligt jämställdhetslagarna.
På sätt och vis förstår jag Mohammad bin Salman. Den (med muslimska mått mätt) västvänlige kronprinsen av Saudiarabien och landets verklige ledare sedan pappa kungen drabbats av demens.
För andra gången på kort tid läser jag om en person som fått sin bil beslagtagen av Kronofogden – på grund av någon annans skuld. Ena gången rörde det sig om en kvinna som lånat ut sin bil till en god vän, andra gången om en man som lämnat in sin bil på verkstad, där en av bilmekanikerna lånat den.
Kronofogden har nämligen som ”grundprincip” att den som kör bilen också är dess ägare.
En morfar (69): Ursäkta att jag säger det, men det är väl klart att ungdomar blir jobbiga att ha att göra med när de inte får någon riktig uppfostran.
En brorson (27), lite provocerat: Jaså, hur skulle du vilja ha det då? Som på 1800-talet, när barnen inte fick prata.
För många människor blir ord på företeelser ibland nästan viktigare än det bakomliggande begreppet. Det gäller inte minst vår tids alla nyord. Få nyord har blivit vanligare än hållbarhet (sustainability). För några år sedan var det en skämtsam forskare som sände in en artikel för publicering som endast innehöll ordet sustainability. Det råkade av misstag bli publicerat. Hållbarhet var tidigare ett begrepp som de flesta förstod, som hållbara arbetskläder eller hållbara verktyg som en gammaldags skiftnyckel.
Jag har en enligt egen uppfattning vägande synpunkt på det här med yttrandefriheten och på yttrandefrihetens implementering i svensk lag genom lagen om hets mot folkgrupp. Jag menar att denna lag, som återfinns i brottsbalken 16 kap. 8 §, är helt felkonstruerad eftersom den kriminaliserar fel saker, nämligen vissa yttranden, som ju kan vara helt harmlösa, snarare än uttalanden som riskerar att få samhällsfarliga konsekvenser.
USA har förlorat runt fyra miljoner industrijobb sedan år 2000. En del har visserligen återvänt, men långt ifrån alla. I stället har de ersatts av servicejobb – McDonald’s, Walmart och liknande – jobb som generellt betalar betydligt sämre än industrijobben.
DET GODA SAMHÄLLET 