Detta är reklam för en klassisk svensk ideell förening som bildades den 13 december 2019 med den svenska folkrörelsetraditionen som förebild. Den fick heta Nix to the Six och tog sig uppgiften att bygga en virtuell vallokal på nätet. Föreningen har två motton, ”Vi går den demokratiska vägen” och vad som står i rubriken ”Väljaren är demokratins sista utpost”.

Det är fråga om demokrati som folkstyre. Om politikerna monterar ner folkstyret så åligger det folket att koppla upp sig igen genom att gå den demokratiska vägen. Hur går man den demokratiska vägen? Jo, man väljer som väljare bort de politiker man inte vill ha. Hur gör man det när politikerna bara konsulterar folket en gång vart fjärde år i val och sedan sätter sig i riksdagen med två starka lobbygrupper?

De klimatpolitiska ingreppen i vår elförsörjning kan visa sig skapa problem av samma dignitet som massinvandringen.

Strävan att leva upp till löften angående klimatet och utsläpp av koldioxid har tillåtits dominera vår energiförsörjning under vid pass tre decennier. Detta har lett till enormt dyrbara investeringar i framförallt vindkraft som i allt väsentligt varit skadliga för såväl vår livsmiljö, vår energiförsörjning, som ambitionen att minska utsläppen av koldioxid – det vill säga att ”rädda klimatet”.

USA:s president Trump tänjer på sanningen mer än någon annan president före honom, enligt flera olika faktagranskningar som görs av amerikanska journalister. Utrikesbyrån borrar i vad Trump ljuger om och varför han inte ifrågasätts av sitt parti. Gäster: Trumpsupportern och bloggaren Ronie Berggren, som närstuderat hur Trumps parti hanterar sin president, svenskamerikanen Bill McCormac, som övergav republikanerna när Trump kom till makten, samt SVT:s tidigare USA-korrespondent Per Anders Engler, som gått på djupet med ett urval av presidentlögnerna. Programledare: Johan Ripås. Del 3 av 15.

Ett återkommande argument från invandringsförespråkare är att vårt land vore tråkigt utan de kulturmöten som invandring fört med sig. Tänk om vi aldrig fått pizza, tacos och popmusik, visst hade Sverige varit lite mer trist då? Inget ont om sill och folkdans, men en viss breddning var väl ändå välkommen kan nog de flesta tillstå. Det är också tveklöst så att när människor från olika bakgrunder möts och delar erfarenheter och tankar så uppstår nya idéer som ingen tänkt på annars.

Jag skrev 2018 en artikel om den amerikanska organisationen BLEXIT (BLack EXIT from the Democratic party) och diskuterade möjligheten att svarta amerikaner i valet 2020 för första gången brett kommer att rösta på republikanerna. Vi närmar oss nu valdagen, så frågan är: Verkar detta troligt?

Att kalla motståndaren för rasist, fascist eller reaktionär har länge varit det etablerade sättet att blockera en saklig debatt om invandring, kriminalitet och mycket annat.

Men troligen inte längre, för metoden har kommit i vanrykte. Det kan bero på att media och riksdagsdebatter nu, för öppen ridå, visar en tumultartad flykt från tidigare ståndpunkter och argument. Uppfattningar om bland annat brottsorsaker som tidigare stämplats som oacceptabla har nu i stället blivit ”glasklara”.

I Japan har antalet personer i åldern 20 – 29 minskat från 19i till 13ii miljoner under åren 2000 till 2015. Tolv procent är under 15 år, 15 procent är 15 – 29 år, 19 procent är 30 – 44, 20 procent är 45 – 59 och 20 procent är 60 – 74.iii Gruppen 0 – 14 är bara lite mer än hälften så många som dem i gruppen 60 – 74.iv Fler blöjor säljs för gamlingar än för barn. Kvinnorna får 1,3 – 1,4 barn.

De unga japanerna har sex online istället för med människor. Gamlingarna har dockor som pratar med dem då de saknar barnbarn. 43 procent av unga vuxna mellan 18 – 34 är oskulder och 64 procent är singlar enligt inslaget ”Sexless in Japan” av BBC. Av dem som fyller 30 är en tredjedel oskulder och 25 procent av 50-åriga män har ännu inte gift sig. Den kanadensiske journalisten Mark Steyn sa att de unga japanerna inte bara är barnlösa utan inte ens intresserade av att komma till första basen (att kyssas).

I dagarna publicerade Yan och hans medarbetare (Yan et al 2020) en studie på nätet med titeln Unusual Features of the SARS-CoV-2 Genome Suggesting Sophisticated Laboratory Modification Rather Than Natural Evolution and Delineation of Its Probable Synthetic Route.

Detta kontroversiella dokument sprids nu snabbt via olika mediakanaler och via internet.

”I begynnelsen var ordet och ordet var hos Gud och ordet var Gud. Det var i begynnelsen”

Citatet är hämtat från Bibelns vackraste ställe, Johannesprologen. Ordet var Gud! Det är den teologiska sanningen i det citerade Bibelstället, logos som Gud fader.

I min analys tolkar vi ”i begynnelsen fanns ordet” på ett mer prosaiskt intellektuellt sätt. ”Ordet” – eller logos – tolkas i denna text som ”ordets makt” och de som har ansvar för ”ordet” nämligen de intellektuella. De intellektuella har inte bara ansvar för hur ”ordet” används i en språklig mening utan än mer hur de intellektuella brukar ”ordet” i tjänst hos medvetenheten och bildningen alternativt missbrukar ”ordet” i maktens tjänst. De intellektuella som individer och samhällsgrupp äger inte bara ”ordet” de besitter eller borde också besitta beläsenheten, kunskapen och bildningen.

Den 26 januari publicerade Nicholas Taleb och hans medarbetare Joseph Norman och Yaneer Bar-Yam en artikel om spridningen av det nyupptäckta coronaviruset. Artikeln, en sida text och fem referenser, hade titeln ” Systemic Risk of Pandemic via Novel Pathogens – Coronavirus: A Note”. Publikationsdatum var 26 januari 2020, och man kan anta att författarna skrev själva texten i mitten eller början av januari. I så fall var det bara en eller två veckor efter att kinesiska myndigheter och media först uppmärksammat världen på att ett nytt coronavirus hade upptäckts i Wuhan. Detta virus uppvisade egenskaper som tydde på en oroväckande virulens och spridning. Vad som är speciellt intressant med den korta artikel som Taleb och medarbetare publicerade var att de gjorde en rad förutsägelser om hur denna potentiella pandemi skulle utvecklas.

Under andra halvan av 1980-talet gick jag på college i Portland, Oregon, USA, en stad som idag helt verkar ha tappat fotfästet i verkligheten. Så var det inte då. Kalla kriget var fortfarande igång, och Ronald Reagan var president. På lektioner i internationella relationer byggdes min världsbild upp i dynamiken mellan Hans Morgenthaus realism och en idealism där organisationer såsom FN styr samarbetet på internationell nivå.

Den före detta kommunistledaren Nils Littorin, numera ledare för partiet Malmölistan, argumenterar i detta debattinlägg för att även korankränkande manifestationer omfattas av den svenska yttrandefriheten:

Såväl Vänsterpartiet som Moderaterna i Malmö ville stoppa den danske provokatören och koranbrännaren Rasmus Paludan. Men att inskränka yttrande och mötesfrihet är en farlig väg att gå, skriver Malmölistans Nils Littorin.

Malmö stad! Vad händer…vad har hänt? Har du blivit helt övergiven, din stackare!

Min ungdoms stad går ej att känna igen längre. Varje dag iakttar mina alltmer sorgsna ögon stadens förfall. Smuts och skräp trängs i varje kvarter, tillsammans med säljarna som erbjuder verklighetsflykt i olika former. En verklighetsflykt som fler och fler verkar vilja prova.

Den enkle betraktaren kan ibland känna en blandning av bestört häpenhet och motvillig beundran inför våra makthavares skamlöst frimodiga hantering av sanningen.

Bjudande varningar om ”hot mot demokratin” hörs nu ofta i ibland möjliga men oftast långsökta sammanhang i syfte att motivera censur, stödja ideologisk skolning vid skolor och lärosäten, och inte minst för ökade anslag till SR/STV och andra regimtrogna media.

Av alla de frågor som Trump gick till val på 2016 så var invandringen, sammanfattat i slagropet ”Build the wall”, överlägset viktigast. Det är också denna fråga som gett honom en stark fan-base bland invandringskritiker i Sverige. I denna andra del (del 1 hittas här) av min granskning av Trumps första mandatperiod är det därför dags att fråga hur det gått med invandringen, i synnerhet då den illegala invandringen och muren Trump lovade att bygga för att stoppa denna.

För ett antal år sedan gjorde jag en forskningsstudie om så kallad extrem metal i MENA-regionen. MENA är en samlingsbeteckning för Middle East North Africa, i huvudsak muslimska länder. Med extrem metal åsyftas en hårdare form av hårdrock med subgenrer som death metal, speed metal, black metal och otaliga andra former av hårdrock. I synnerhet intresserade jag mig för black metal, en musikstil som inte sällan associeras med satanism. Det är till och med så att själva satanismen brukar utgöra skiljelinjen till musikaliskt snarlika musikformer såsom death metal. Satanism är en modern religionsform som växte fram bland religionskritiska intellektuella och som fick sin första egentliga kyrka med The Church of Satan och dess grundare Anton LaVey som skapade publicitet med sina show-liknande ritualer i slutet av 60-talet.

Ett jobb som sällan omtalas i media är präster. Samtidigt är det en av de viktigaste yrkesgrupperna. De har på sina axlar att härbärgera livets ytterzoner där de viktigaste momenten äger rum, såsom dop, vigslar och begravningar. Svenska kyrkan förvaltar enorma resurser men tyngs av politiskt tillsatta biskopar som smutskastar allt det som Svenska kyrkan står för.

Jobbet är inte ett nödvändigt ont utan livets mening, i alla fall i den protestantiska kultursfären. Det är åtminstone den protestantiska självbilden, men vi finner det även i taoismen. Sedan tycker jag personligen som resvan globetrotter, att folk tycks jobba lika mycket i alla kulturer, även om strukturerna är mer dysfunktionella i flertalet länder.

Vid EU:s stats- och regeringschefers extramöte i Bryssel i juli beslutades om en så kallad återhämtningsplan (ÅHP). Planens avsikt anges vara att reparera skador, reformera ekonomier och omforma samhällen. Den innebär att 750 miljarder euro ska lånas upp av EU och överföras till vissa EU-länder. Har EU rätt att fatta ett sådant beslut och vilka konsekvenser får planen för Sveriges del när det gäller vårt demokratiska statsskick?

”De Handikappades Riksförbund” finns inte längre. ”Sedan år 2009 är vi inte längre handikappade utan bara DHR som nu står för Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet” meddelar organisationen på sin hemsida. Avsikten är, så vitt man kan förstå, att avlägsna sig och medlemmarna från handikapprollen.

Så begreppet handikappade verkar nu vara ledigt för andra behövande i organisations-Sverige. Och på samma sätt som naturen fyller alla tomrum, så kan vi kanske nu börja se embryon till en rad nya självidentifierade handikappgrupper med möjligheter till offerstämpel och särbehandling från allmänhetens och myndigheternas sida.

Påfallande många i Sverige lever i samboförhållanden. Inte sällan är det väl fungerande relationer med egna barn och bonusbarn Den svenska TV-serien Bonusfamiljen illustrerar detta på ett underhållande och igenkännande sätt. Giftermål ses något onödigt, och något som för med sig förlegade ekonomiska och juridiska bindningar. Ursprungligen var giftermålet främst för att skydda kvinnan vid en eventuell skilsmässa på den tiden mannen drog in pengarna och kvinnan jobbade oavlönat i hemmet. Så frågan är, har äktenskap någon betydelse i vårt nutida samhälle?

Detta är den första i en serie artiklar om USA:s presidentval som kommer att äga rum i november i år. I denna första del tänker jag utvärdera Trump baserat på hans ekonomipolitiska meritlista. Efter coronapandemin är USA:s ekonomi såklart i spillror, precis som resten av världens, och därför tänker jag inte inkludera denna tid i min utvärdering. Istället fokuserar jag på USA:s ekonomi från att Trump tillträdde och de tre åren efter det.

Den heltidsanställda kvinnan kontaktade en bidragsexpert och fick en tid på hans kontor.

– Jag behöver hjälp med en bidragsansökan. Planen är att starta en förening för någon grupp som det är jättesynd om, samtidigt som jag gör mig en hacka.

Konsulten log stort.

– Trevligt med raka rör. Vi ska nog komma överens. Min taxa är tjugo procent av beviljat bidrag. Få se om vi kan hitta ett lämpligt projekt … du råkar inte själv tillhöra någon förtryckt minoritet? En droppe sameblod i släkten kanske?

Könsfördelningen bland präster

Idag är antalet kvinnliga präster fler än de manliga. 1 533 av prästerna inom Svenska kyrkan är kvinnor och 1 527 är män enligt statistik från hösten 2019 som Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (Skao) tagit fram.

Statistik över utvecklingen

Medlemmar

År 2000 8,9 miljoner medlemmar motsvarande 83 procent av befolkningen.

Jag har i många långa år stört mig på journalister. Jag är knappast ensam om detta men just i den här artikeln tänker jag inte fokusera exempelvis på rapporteringen om massinvandringen, hur katastrofal den än är. Istället handlar det nu om några mer övergripande problem inom den svenska politiska journalistiken, som i mitt tycke visar på brister.