Många politiker har en viss förkärlek för att förklara allt som vi inte ska ha:
”Vi ska inte ha barn som mördar barn, gängskjutningar på gatorna, otrygghet i skolan, barn och unga som inte törs gå ut på kvällarna, hedersförtryck av kvinnor, utanförskapsområden och människor som står utanför arbetsmarknaden!”. Det är bara att fylla på, i all oändlighet.
En av Europas mäktigaste kvinnor just nu är den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson, med ansvar för inrikes frågor. I maj 2022 presenterade hon ett lagförslag, populärt kallat ”Chat control 2.0”, som innebär att all privat kommunikation på nätet ska kunna scannas av nationella myndigheter med det uttalade syftet att avslöja sexbrott mot barn. Inom kort kommer förslaget att behandlas i EU-parlamentet.
Nästan allt som har med data att göra hör framtiden till. Med IR och AI och hitflyttade tamilska programmerare i tjugofemårsåldern som lyckats ordna ett åtminstone tillfälligt arbetstillstånd ser Sveriges framtid betydligt tryggare än om vår försörjning skulle bero av invandrare som inte klarar sig utan subventioner och thailändska bärplockare som vi tycker så synd om för att de är utsugna att vi helst vill tvinga dem att lämna riket.
Dataindustrin är därför vår räddning. Fram till för kanske femton år sedan, när datoriseringen fortfarande, som Internationalen, till alla lycka tycktes bära, var jag en stor entusiast. Jag lärde mig göra hemsidor, databaser och skapade interaktiva funktioner som faktiskt gick att använda på företaget. Till och med den automatiska tomten till jultid fungerade. Jag var som en gamla tiders bilägare som själv kunde greja sitt fordon med hjälp av tänger och lite ståltråd. Som alla andra tonårsgrabbar hade jag lärt mig genom att mecka med moppen som antingen var trasig eller behövde trimmas.
Man kan tycka vad man vill om folk som ”partyknarkar”, för att använda Magdalena Anderssons vokabulär, men att hålla dem ansvariga för att gängkriminaliteten är naturligtvis bara ytterligare ett sätt för Socialdemokraterna att undandra sig sitt eget ansvar för kriminalitetens utbredning. Detta skrev jag om redan 2021 och nu har Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet yttrat sig om samma sak. Det här är, säger han, ”en enormt märklig omvändning” från den vedertagna uppfattningen att det är narkotikalangarna som utgör det stora problemet:
Ulf Kristersson säger det mest förbjudna. Han har än en gång slagit fast att det är invandringen i sig som är en av grundorsakerna till problemen i Sverige och kallar den tidigare invandringspolitiken ansvarslös. Här har Agendas programledare Jon Nilsson fått en het fråga att bita sig fast i.
DN bestämde sig på för att klargöra sin inställning till det våld – skjutningarna och sprängningarna – som alltmer invaderat vardagen. Man gör det genom att angripa Richard Jomshof, därför att han skulle ha sagt att ” (en del av) hans lösning är att skicka ut människor som har rätt att vara här.”
Läkaren Hans Rosling gjorde sig världsberömd på att med pedagogiska illustrationer visa att världens tillstånd inte alls var så eländigt som experter och media ofta påstår. Han menade till exempel att överbefolkningen inte är någon fara och att världsmedborgarnas hälsa stadigt förbättras. Han sa att hans liv var en ”kamp mot den förödande globala okunskapen”.
Just nu visar SVT Play en dokumentär om USA:s ålderstigna politiker. I Utrikesbyrån – gamla (och gaggiga?) konstateras att det finns en rad amerikanska politiker som med råge uppnått pensionsåldern och man frågar sig ”hur blev det så här?”. Och det kan naturligtvis vara en relevant fråga, men kan någon tänka sig att en dokumentär om exempelvis de politiska maktmännen i Iran skulle innehålla ordet ”gaggig” i undertiteln?
Det ligger mer förnuft och folkvett i gamla ordspråk och talesätt än vad en ledande politiker förmår formulera på en mandatperiod. I torsdags satte socialdemokraterna fyr i ässjan genom att föreslå att den militära våldsapparaten skulle kunna mobiliseras som komplement till polismakten i kampen mot Sveriges eskalerande brottslighet.
Vad har gängkriminalitet, hederskultur, islamism och korankravaller med Sverige och det svenska folket att göra? Ingenting. Absolut ingenting.
Om du brukar läsa Det Goda Samhället vet du att jag ofta vänder mig mot just den formuleringen. Jag brukar istället hävda att människor helt enkelt litar på att politikerna vill landets väl, och att det är politikerväldet som spelat med falska kort då de inte tydligt formulerat att de tänkt föra en politik som är till men för landet. Men tyvärr måste jag kanske omvärdera den åsikten. Jag känner inte igen det folk jag hade omkring mig när jag växte upp – alltmer sällan ser jag män och kvinnor av den kaliber som mina egna mor- och farföräldrar och deras bekanta var.
Kanske har ni helt enkelt rätt, ni som säger att dom – en majoritet av svenskarna – vill ha det så här.
Efter ett jordskred på 700 x 250 meter längs E6:an i trakten av Stenungsund börjar nu markexperter, geologer, mineraloger och vattenexperter det mödosamma arbetet med att kartlägga, analysera och förklara orsakerna till jordskredet. Är det fråga om mark som är övermättad av vatten efter de omfattande regnen? Är det skiktade jordlager som orsakat skredet? Är det sättningar i berget som bidragit? Är det markarbeten eller sprängningar som utlöst skredet. Idag vet vi inte exakt vad som är grundorsak och vad som utlöst jordskredet.
Enligt ett möjligen apokryfiskt kinesiskt talesätt skrivs orden för fara och möjlighet på samma sätt på kinesernas språk vilket jag tolkar som att kineserna i sin flertusenårigt outgrundliga visdom har kommit på en rätt självklar men sällan utnyttjad sak, nämligen att när fara plötsligt råder och krisen visar sitt skrämmande ansikte så blir folk rädda och därmed benägna att pröva lösningar som de i normaltillståndet skulle förkasta.
När statsministern höll sitt tal till nationen blev det mycket prat om ”barn”. Det blir det för övrigt hela tiden när det offentliga Sverige pratar om gängkriminaliteten. Men tonåringar som mördar är inte jämförbara med normala barn. De har ett våldskapital som vida överträffar det hos de allra flesta vuxna och kan därför inte hanteras så som man hanterar barn som hamnat lite snett.
En expertgrupp av tänkare och ekonomer har nyligen haft ett längre interkontinentalt skypeseminarium och enats om att världen senast vid slutet av detta årtionde med 83,8 procents säkerhet kommer att drabbas av den värsta depressionen sedan 1900-talets början. Det råder 94,5 procents säkerhet att den förutsedda depressionen kommer före nästa årtiondes slut och att den blir åtminstone den näst hårdaste sedan 1870. I expertgruppen ingår jag och min portugisiskalärarinna.
När malliga DN intervjuar Carin Götblad, polismyndighetens ”grand old lady” som skribenten väljer att kalla henne, har hon en skarp uppmaning till svenska folket: ”Slå av TV:n och ta tag i saker!”
Jag totalvägrar. Jag har ansvar för en enda person i den här världen och det är mig själv. Inte ens om helvetet fryser till is skulle jag göra det jobb som Carin Götblad får lön för att göra.
I valet fick S 30,3 procent, ett år senare ligger partiet på drygt 37 procent. Hur är det möjligt? Det är ett uttryck för rädsla och förhoppning.
Från att relativisera och försöka tona ned vad som händer. Ulrika By, som brukar skriva hyfsade reportage från ”orten” skriver i Dagens Nyheter:
Igår föreslog socialdemokraterna, troligen i hopp om att plocka poäng på den saktfärdiga och obeslutsamma regeringens bekostnad, att försvarsmaktens personal skulle kunna användas för polisiära uppgifter. Justitieminister Strömmer säger att även han kan tänka sig något sådant. Förra gången saken låg på tapeten var i samband med den stora flyktinginströmningen 2016 då statsminister Löfven övervägde att mobilisera försvaret att hjälpa till med migrationspolitiken. Löfven tystades emellertid med argumentet att vi i Sverige, sedan militärens dödsskjutningar av strejkande arbetare i Ådalen år 1931, inte sätter in trupp mot civila. För övrigt ansåg sig polisen ha de resurser den behövde.
Jag vaknar torsdagen den 28 september och konstaterar att nattens sprängning skördat en 25-årig kvinnas liv. Hon ska inte ha varit måltavlan – det är osäkert om kretinerna ens sprängde ”rätt” hus – utan var sannolikt bara på fel plats vid fel tillfälle, vilket också antyds i Omnis rubrik (se bilden ovan).
Jag konstaterar också att folk numera blir mer förvånade om det inte sker minst en skjutning eller sprängning varje dygn. När jag nåddes av nyheten att en man skjutits ihjäl på Mälarhöjdens IP mitt under en fotbollsträning för barn, kvällen innan Uppsalakvinnan dog i sprängattentatet, orkade jag knappt rycka på axlarna ens. Kriminaliteten är det nya normala, eftersom de senaste decenniernas regeringar har fört en medborgarfientlig politik som gynnat kriminella klaner. Det är krig nu.
En märkbar upprördhet bland statsradions nyhetsjournalister har noterats de senaste dagarna. Anledningen är att 26 irakier som vistats illegalt i Sverige, trots att de fått avslag på sina ansökningar, har utvisats från landet i ett chartrat plan till Bagdad.
Medeltidsmuseet är ett av Stockholms mest spännande museer, uppmärksammat inte bara av lokalbefolkningen utan också av turister från när och fjärran. Dess hjärta utgörs av Stockholms stadsmur, kring vilken museet är uppbyggt, och är en unik plats och en sällsamt levande länk till vår kultur och vår historia. Nu vill de historielösa och arroganta politikerna flytta det – på grund av lokalbrist.
Biskopen i Växjö stift, Fredrik Modéus, har bytt sin biskopsmössa mot en bagarmössa. Han vill nämligen framhäva kyrkornas betydelse genom att utlysa en – pepparkakshustävling.
I de utländska tidningar och tidskrifter som jag lite oorganiserat ibland bläddrar i för att få reda på hur andra tänker finns ofta en pessimistisk ton av innebörden att västerlandet är på nedgång och troligen bör vänja sig vid tanken att de länder som tidigare kallades tredje världen och nu heter ”det globala Syd” gradvis kommer att ta över kontrollen över världens ledande institutioner, typ Världsbanken och Internationella Valutafonden. Det globala Syds försök att inom ramen för ett utvidgat BRICS bygga egna världsledande apparater ger föraningar om vart det barkar.
Om du reser runt i världen då ser du att de totalitära länderna inte har några problem med brott. Saudiarabien, Kina och i Singapore, där är straffen så hårda att brottslingarna drar iväg nån annanstans. Så är det. Det där är också ett historiskt faktum. När Maos Zedong tog över Kina 1949, delvis på grund av att en fjärdedel av den kinesiska befolkningen var beroende av opium, vilket förstörde Chiang Kai-sheks regering. När Mao Zedong därefter tillträdde då klargjorde han på en gång att om du använder opium då kommer två saker att hända. Antingen skickas du till ett arbetsläger eller så skjuter vi dig. Det tog inte lång tid för att problemet med narkotika försvann.
Från Ekot 26 september:
”Irak har tidigare inte velat ta emot medborgare som nekats asyl i Sverige om de inte gått med på frivillig utvisning. Men nu ska 30 [26, min anmärkning] irakiska medborgare utvisas med hjälp av ett chartrat plan, något som inte skett sedan 2012.”
Affluence betyder välstånd på engelska. Vad jag precis uppmärksammats på är att välståndet när det väl bröt ut på bred front i västerlandet, det vill säga ett par årtionden efter andra världskrigets slut, givit upphov till en pandemi som numera utvecklats till ett troligen dödligt hot mot vår kultur.
De av oss som vaknar tidigt på lördagsmorgnarna och som oftast saknar morgonsällskap, har inte mycket att välja på i underhållning. Det som då står till buds är Naturmorgon eftersom det går bra att lyssna på i radio och samtidigt hålla reda på alla olika frukostattiraljer.
Det finns säkerligen många bra historiska exempel på svenska kungar som startat och utkämpat mer eller mindre lyckosamma storkrig. Men jag tar här upp Sveriges hybris, som startade i modern tid runt 1960.
När FN:s Barndeklaration år 2015 funnits i ett kvarts sekel så upptäckte jag aktstycket och blev förstämd. Jag skrev en artikel under rubriken Socialsekreterare i alla länder, förenen Eder!. Det var en travesti på uppmaningen Proletärer i alla länder, förenen Eder! från Kommunistiska Manifestet.
DET GODA SAMHÄLLET 