Många av de så kallade debattartiklar som publiceras i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens industri har organisationer av de mest skilda slag som avsändare. Det kan också vara personer med en hög position. Med andra ord handlar det om avsändare med plattformar.
Magdalena Andersson tycker här (SvD/Näringsliv, 10/2) att regeringen ska göra något åt de ökande matpriserna . Argumentationen är egendomlig.
Jag kan konstatera att regeringen tillsammans med Jimmy Åkesson har sänkt skatten för höginkomsttagare med tusentals kronor varje månad, samtidigt som Jimmy Åkesson har uppmanat vanligt folk att handla billigare mat.
Socialdemokraterna behöver, inför valet 2026, lugna sin vänsterflygel och det Vänsterparti som krävs för ett framtida regeringsunderlag. En debattartikel i Svenska Dagbladet (2025-02-06, Arena Idé) ger en fingervisning om hur upplägget kan se ut.
Att Donald Trump ljuger har varit uppenbart länge ändå fortsätter många medier att påpeka det gång på gång. Vem vänder sig journalisterna till när det uppmärksammar Trumps lögnaktighet?
Det egendomliga är inte att Trump ljuger utan att hans väljare och beundrare inte tycks bry sig om det. Hur kommer det sig. Tror de att han talar sanning eller vet de att han ljuger och struntar i det. En del skulle kanske säga att de är faktaresistenta eftersom det är ett faktum att Trump ljuger.
I medierna talar många om vikten av fakta och sanning. Som om det här var fullständiga självklarheter. Ingenting kunde vara mer felaktigt.
Vad är det som kan vara sant eller falskt? Fakta är inte det ena eller andra. Fakta är information som saknar sanningsvärde (alltså att vara sant eller falskt). Det är först påståenden om fakta som kan vara sanna eller falska. Sanningen och lögnen hör hemma i språket och eftersom vår tillvaro är impregnerad av språk kan vi ljuga med tystnaden – då ett undanhållande av sanningen kan betraktas som en lögn.
Det är ohyfsat att riva sandslott som barn byggt. Däremot gäller det inte vuxna som bygger sandslott och låtsas att de är verkliga.
När politiker, opinionsbildare och aktivister i största allmänhet hänvisar till vetenskapen är deras argumentation politisk och mycket sällan vetenskaplig. Ändå är det hänvisningar av det här slaget som används av den som menar sig står för sanningen. Det är vanligtvis ett luftslott.
”Den viktigaste byggstenen i organisationer är människor. Därför är det ansvarslöst när hr inte är en del av koncernledningen”. Citatet är hämtat ur Dagens industri den 29 december (sid. 6). Hr betyder human resources – alltså mänskliga resurser.
Klyschan att människor är den viktigaste resursen har upprepats i decennier. Men den är uppriktigt sagt lika ogenomtänkt i dag som för trettio år sedan. Familjens viktigaste resurs är människor. Kyrkans viktigaste resurs är människor. Fotbollslagets, nationens, pokergängets, arméns, mediehusets, bankernas och hembygdsgårdens viktigaste resurs är människor. Blir någon klokare av att varje mänsklig sammanslutning, oavsett syfte och uppbyggnad, består av människor?
Olika sammanslutningar har just olika syften och det präglar deras uppbyggnad. Allt fysiskt i världen (och universum) består av atomer. När den insikten väl satt sig ger den föga hjälp till en kemist som vill förstå hur ett speciellt protein är uppbyggt. Det finns ju många olika slags atomer, många bindningar mellan dem och ett otal kombinationer. Det är en delgrupp av de senare som intresserar kemisten.
Under senare år har jag fått ett allt starkare intryck av att jämställdheten blivit alltmer av ett elitprojekt.
Jämställdhet handlar om jämlikhet men med fokus på kvinnor. Idén, i alla fall för dem med en liberal orientering, är att kvinnor och män ska har samma möjligheter. Sedan får individernas livsval avgöra utfallet. I ett vänsterperspektiv är det angeläget att utjämna följderna av individernas livsval. Det finns goda argument för båda hållningarna – i alla fall på kort sikt. Kvinnor tar större ansvar för familj och barn och arbetar därför mindre (i genomsnitt) än män. Följaktligen får de lägre (statlig) pension. Varför, kan man fråga sig, ska kvinnor tvingas leva på lägre pension än männen. Alltså höj pensionen för kvinnor som tjänar mindre än männen. Problemet är förstås hur man gör med män som tjänar mindre än genomsnittet för kvinnor?
Varje fördelningssystem som försöker utjämna konsekvenserna av människors livsval skapar incitament som ger bidragsrövarna utrymme. Det beror på en enkel princip: Ett fördelningssystem som bygger på att människor är helgon skapar tjuvar. Ett system som bygger på att människor är tjuvar skapar helgon. På kort sikt spelar dåliga incitament ingen större roll. På lång sikt blir de förödande. Ändå finns det ibland starka moraliska skäl att gör avvägningar som inte är ekonomiskt rationella.
Vems jämställdhet är viktigast? Frågan är naturligtvis absurd i ett principiellt perspektiv. Men inte i praktiken.
Jag vet inte om det är typiskt för den svenska välfärds- och medieeliten men jag tror det: En […]
Lorentz Lyttkens
Vänsterpartiet tror att de är progressiva och radikala. Sverigedemokraterna tror att de är socialkonservativa. Men sanningen är att båda partierna är djupt reaktionära.
Lorentz Lyttkens
Enligt Francis Fukuyama i boken Political Order and Political Decay kännetecknas en fullvärdig demokrati främst av tre förhållanden: Lagstyre (rule of law), en centraliserad och rimligt effektiv byråkrati som täcker hela territoriet och ansvarsutkrävande (accountability).
Lorentz Lyttkens
Vi lever i ett kunskapssamhälle brukar det heta. Jag undrar vilka ”vi” är? Kanske betyder det att människor i allmänhet blir allt kunnigare. Men i så fall i relation till vad?
Lorentz Lyttkens
Kan man förutsäga framtiden? På en del områden går det alldeles utmärkt.
Lorentz Lyttkens
De flesta svenskar är troligen känslomässigt oförmögna att föreställa sig Sverige indraget i ett krig på hemmaplan.
Lorentz Lyttkens
När en person talar flytande och med självförtroende ger det normalt lyssnaren en känsla av att det sagda verkligen är sammanhängande. Talet ger intryck av precision och konsistens. Orden som används verkar entydiga.
Lorentz Lyttkens
Vänsterpartiet visar sig i sin politik. Oavsett vilket skattetryck som gäller är VP alltid villiga att höja skatterna. Vill man förstå det välfärdsindustriella komplexet förklarar VP:s politik vad det i grunden handlar om.
Lorentz Lyttkens
Den vanligen så kloke Per Schlingmann säger något mycket egendomligt i en krönika i Dagens industri (15 05 19). ”I en tid när all kunskap är tillgänglig för alla ökar betydelsen av erfarenhet”.
Lorentz Lyttkens I ett samhälle som fungerar väl så stödjer och stimulerar de institutioner och sammanhang människor lever […]
Lorentz Lyttkens Att politiker ofta pratar konstigt har nog de flesta en känsla av. På ytan kan det […]
Lorentz Lyttkens Sen söndagseftermiddag. Jag lyssnade en stund på samtalet i programmet Filosofiska rummet på radion. Ämnet var, […]
Lorentz Lyttkens skriver här om att politiken inte är en alltigenom rationell process och om vår svenska självbild. En dominerande […]
Lorentz Lyttkens skriver om vad som skapar osäkerhet och flykt från ansvar. Globaliseringen alstrar ett växande omvandlingstryck. Förändringarna ruckar […]
Lorentz Lyttkens Människor i Sverige förefaller leva med en växande underström av osäkerhet. En del av den osäkerheten […]
DET GODA SAMHÄLLET 