Under lördagen tågade ett tusental människor i ett fackeltåg till TV-huset i Stockholm för att demonstrera mot Sveriges Television och Sveriges Radio för att kräva chefernas avgång.

Du kanske tycker jag tjatar för mycket om att den enda samhällsgrupp som kan utgöra ett alternativ till dagens politikervälde är medelklassen. Med medelklass menar jag människor med småborgerliga och gråsossiga värderingar som utgör motsatsen till det PK-istiska idégods som idag styr Sverige.

De flesta i min generation har nog, i likhet med mig, inte arbetat enbart för att få ihop till pensionen. Vi har först och främst arbetat för att vi var så illa tvungna. För att göra det så trevligt som möjligt har många av oss utbildat oss, vilket lett till yrken som varit stimulerande, utvecklande och utmanande, men jag menar att samtliga yrken ger en identitet och yrkesstolthet.

Jag tycker om Kjell Westös böcker. Liksom Per-Anders Fogelström skriver han om staden och dess människor. Westös händelser sker ett antal decennier efter dem som Fogelström beskriver i sin Stockholms-serie. Westö intresserar sig också mer för medel- och överklass.

Jag talade nyligen med en samhällsforskare som forskade om de sociala konsekvenserna av ett rejält genombrott för den artificiella intelligensen. Han sa att allraminst halva befolkningen skulle blir arbetslös.

Åh fan, sa jag. Varför tror du det?

Det är bara de verklighetsfrånvända PK-isterna, likt Åsa Romson, som kan hävda att alla de möter exempelvis på tunnelbanan i Stockholm minsann är svenskar. På motsatta sidan hittar vi en och annan som hamrar in att man är svensk om och endast om det flyter vikingablod i ens ådror. Lyckligtvis är dessa två antipodiska grupper i minoritet, och båda två är lika oförnuftiga. Ändå leder oss dessa två påståenden till följande berättigade fråga:

En ledarrubrik i Dagens Nyheter 30 januari fick mig att tänka på det nationella självföraktet, som i vissa journalistkretsar odlas och är närmast patologiskt. Lisa Magnusson, ledarskribent på DN och tidigare på Aftonbladet, får här stå som exempel för denna typ av journalistik.

Som så ofta tidigare ska jag nu skriva en krönika om saker jag inte förstår. Min enda ursäkt är att de flesta andra som formulerar sig i ärendet tycks vara lika borttappade.

Jag återkommer till Jamal El-Haj och hans helt öppna islamism inom ramen för socialdemokraternas politik i riksdagen.

Han skyddas och försvaras med näbbar, klor och illa spelad gråt, vrede och upprördhet av sin socialdemokratiska partiledare Magdalena Andersson. Det enda jag kan säga om hennes patetiska framträdande i partiledardebatten mot Ulf Kristersson är att det knappast var någon Oscarsvinnare.

Medan 1000 artister kräver bojkott av Israel, för att de försvarar sig efter Hamas krigsförklaring, har Carola valt en annan väg. Nu sprids en helt oretuscherad bild på nätet, där Carola bär en t-shirt med texten ”Bring them home – now!”

Satsningarna på så kallad ”Grön Teknik” har nu nått enorma volymer. Du som svensk skattebetalare är med och satsar i projekt med extrema risker men nekas information om de projekt du har tvingats köpa in dig i.

En god vän som är mer noggrann än jag med litteratur, särskilt nyutkommen, ledde mig fram till det vanliga skrivbordet med nyanlagda boktorn. Jag insåg att jag aldrig skulle kunna tillgodogöra mig så mycket litterärt förnuft som förevisades – det fick räcka med att jag erkände att det kanske handlade just om litterärt förnuft vilket var nog så mycket erkänsla för att komma från mig som inte tål stora doser skriftkonst.

Sveriges Radio ska skära ner. 180 tjänster ska bort och 100 personer varslas, enligt Göteborgsposten. Flera program ska också läggas ner, som exempelvis Radio Swedens program på kurdiska, tigrinja och ryska. Och det är förstås bekymmersamt, om du frågar Lorin Ibrahim, producent på Radio Sweden kurdiska:

”För vår publik tror jag att det kommer att komma som en chock”

Kriget gör många, ockå kvinnor, till offer. Som framgår av texterna från Ukraina och från Berlin 1945 löper de stor risk att bli våldtagna. I jämförelse med männen har de ändå mycket större chans att överleva. Berättelsen från Berlin visar att kvinnorna också är medvetna om detta. Utifrån denna vetskap väljer många av dem, som dagboksskriverskan från Berlin, att låta sig våldtas för att denna pragmatism skall rädda dem från grymmare våld. Denna taktik har använts gång på gång under historien.

– Svag ledning för Tidöpartierna, men nästan dött lopp
– Kristdemokraterna enda parti under riksdagsspärren
– Socialdemokraterna störst
– Sverigedemokraterna näst störst

Sådär fyrtio svenska mil söder om Irans huvudstad Teheran ligger den påstått pittoreska staden Nain. Jag vet inte om staden är pittoresk och jag har inte besvärat mig med att ta reda på det. Mitt fördomsfulla jag utgår från att det är en dammig stad med elkablar i härvor på stolpar, tusentals butiker och miljoner mopeder som allihop tutar ikapp med böneutropen. Men Nain rymmer en kulturskatt som jag inte vet ett dugg om men sedan en kort tid tillbaka kan ägna långa stunder åt att avnjuta och förundras över.

Allt fler länder, bland annat Tyskland och USA, har pausat biståndet till FN:s Palestinaorgan UNRWA efter avslöjandet att anställda utreds för medverkan i Hamas terrorattack och krigsförklaring mot Israel. Nu följer även Sverige efter.

1938 upptäcktes enorma oljetillgångar under den saudiska ökensanden, och något årtionde senare hade ett fattigt beduinfolk förvandlats till stormrika oljemagnater. Shablonbilden av en oljeshejk på 60-talet var en fet herre i nattskjorta, som bytt kamelerna mot Rolls Royce-bilar, levde i lyxiga harem och byggde spektakulära palats i öknen. Povel Ramel sammanfattar tidsandan så här.

Mitt Alma Mater i bemärkelsen livets mest betydande lärosäte har nog varit byråkratin, i någon mån den privata som visar sig fungera ungefär likadant, men framför allt den offentliga. Det var inga planer utan endast omständigheter som förde mig ihop med Alma. Till exempel formulerade jag inga långsiktiga idéer om hur jag bäst skulle förvalta de insikter som jag rönte under mitt liv som ämbetsman. Observationerna bara kom i lättförvanskad form ungefär som Platons skuggor i grottan och min uppgift var bara att betrakta och försöka förstå mina kollegor, det vill säga de andra grottborgarna.

Jag lyssnade nyligen på en P3-dokumentär om förbudet mot barnaga, som trädde i kraft i 1979. Det som kanske är mest intressant är att det i programmet framstår som om alla svenskar slog sina barn ända fram till dess. Vi får bland annat höra att ett av argumenten mot förbudet var att barnaga var en ”fin gammal svensk sed”.

Det är mycket möjligt att någon, vid något tillfälle, använde just det argumentet. Men redan på 1930-talet pågick en debatt om barns rättigheter, och med den kom en ökande förståelse för barns mående.

Samma svenska vänstermänniskor som varnade för katoliker 1992 är numera bästa vänner med islamister.

Zeitgeist, som Hegel benämnde det, kallar vi på svenska för tidsandan. Hegel plockade upp ett begrepp som redan användes i Tyskland runt år 1800 och definierade det åt eftervärlden. Hur som helst har denna benämning av något som är tämligen svårdefinierat funnit både plats och skapat sig utrymme under tiden som följt.

Efter att 12 medarbetare i FN:s Palestinaorgan UNRWA avskedats misstänkta för aktiv delaktighet i massmordet 7/10 avslöjas nu att FN-drivna skolor indoktrinerar eleverna i antisemitism. Allt fler länder drar nu in sitt bistånd till UNRWA.

Hur kan man, som Jamal El-Haj, viga hela sitt liv åt att bekämpa den antisemitiska terrororganisationen Hamas när man inte ens känner till vilka organisationens finansiärer och företrädare är, trots att andra berättar vilka de är och tydligt pekar ut dem?

1. Expo har hindrat det demokratiska samtalet med sin politiska aktivism.

Expo har förlorat sin trovärdighet genom att under lång tid ha stigmatiserat SD för åsikter som S nyligen har kommit fram till har varit riktiga. Så här sammanfattade Aftonbladet det:

Som vi skrev om här på Det Goda Samhället igår är det nu en drös med kändisar som skrivit på ett upprop mot Israels medverkan i Eurovision. Enligt Expressen ska namnlistan publiceras i sin helhet i morgon, måndag, men redan nu kan vi utläsa av tidningens bildspel att Malena Ernman, Alba August och Titityo finns bland undertecknarna.

Det finns bara ett sätt att se på det här ställningstagandet, nämligen att de här människorna inte anser att judar har samma rätt att försvara sig som andra folk.

I förra veckan fick jag efter några dagars tilltagande svullnad i fotleden i kombination med stigande feber ett bra råd av husläkaren. Hon sa att det nog var rosfeber, ty rosfeber grasserar även om jag aldrig hört talas om sjukdomen. Därför, sa hon, borde jag tillfälligt flytta till Kungsholmen. Behövde jag ambulans för transporten?

Den brittiske författaren Percy Francis Westerman (1876-1959) skrev pojkböcker om äventyr och krig. Hans första bok, A Lad of Grit, kom ut 1908, samma år som Robert Baden-Powell grundade scoutrörelsen. På Wikipedia står det att scoutrörelsen påverkades av Westermans böcker, vilket verkar rimligt.

Idag, på Förintelsens minnesdag den 27 januari, tar en rad svenska kändisar tillfället i akt att kräva att Israel utesluts från Eurovision för att de försvarar sig mot terrororganisationen Hamas. Nu kritiseras Alba August, Malena Ernman och de andra undertecknarna för sitt ensidiga ställningstagande.

Flera anställda vid FN:s Palestinaorgan UNRWA misstänks vara inblandade i Hamas attacker mot Israels civilbefolkning den 7 oktober. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Jag har under olika perioder i mitt liv surfat på tre starka idévågor och jag vill ta tillfället i akt att beskriva hur dessa färder har gestaltat sig. Med detta avser jag inte att säga något vetenskapligt utan bara hur det känts. Idésurfningar kan nämligen vara mycket olikartade.