Romarna fortsatte att kalla sin stat för republik, res publica, även efter att Augustus i praktiken blivit enväldig härskare. Själv kallade han sig princeps senatus.
Ett avgörande steg på vägen mot republikens de facto avskaffande och kejsardömets införande var sjöslaget vid Naulochos som ägde rum idag (3 september 36 f.Kr.).
Idag, den 2 september, ska den svenska kulturkanon presenteras. Inte en dag för tidigt och något som borde ha införts för längesen. Det är alldeles självklart att det finns verk som har, och ska ha, en speciell betydelse för det svenska samhället och det svenska folket och som ska göras gripbart för nya invånare som kommer hit.
För många kulturjournalister är dock kulturkanon ett rött skynke. Varför?
Ibland hävdar jag att det händer mycket litet i vårt lands politiska liv. Jag letar upp tio år gamla artiklar ur min egen fatabur och hävdar att de fortfarande stämmer på pricken. Men lika sant som detta är motsatsen. Allting kastas hela tiden över ända. Problemet är att man, i varje fall jag, inte vet om jordens och tillvarons skakningarna är övergående stötar eller ett förebud om att en ny samhällsordning kräver företräde.
I den här videon (publicerad 5 juni 2025 på Mario Nawfals YouTube-kanal) intervjuas Storbritanniens tidigare premiärminister Liz Truss. Hon ger sin syn på utvecklingen i Storbritannien och Europa, och diskuterar frågor som demokrati, EU:s inflytande, politiska processer och samhällsutmaningar. Truss reflekterar också över sin egen tid som premiärminister och de erfarenheter hon gjorde under sina 44 dagar vid makten.
När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson intervjuades av Camilla Kvartoft i söndagens Agenda tycktes SVT ha laddat upp med extra starka strålkastare. Det uppmärksammas nu på sociala medier där användarna menar att det gjorts medvetet.
Den här artikeln publicerade jag för på pricken tio år sedan. Och nu publicerar jag den igen på samma dag som den statliga kulturkanonutredningen (eller vad man ska kalla den) ska offentliggöras.
När jag var ung tyckte jag att det var oerhört märkligt att begreppet ”kommunist” var så infekterat i många andra länder. Här i Sverige var det ju helt accepterat – och VPK:s store ledare C-H Hermansson var högt ansedd av många långt utanför det egna partiet. Det var först när jag blev lite äldre som jag insåg att kommunism är samma totalitära ideologi som nationalsocialism och fascism och att den svenska acceptansen för kommunism är totalt ovärdig ett samhälle som anser sig stå för goda värderingar.
I hela västerlandet har vi ungefär samma problem med låg tillväxt, eftersatt infrastruktur, ökande arbetslöshet, okontrollerad immigration och växande sociala klyftor av ekonomisk, social och kulturell karaktär.
Att vara patriot i Sverige är förenat med hat, hot och stigmatisering. Extremiststämplarna används i parti och minut för att misstänkliggöra människor som älskar sitt land och som har synpunkter på det allmänna förfallet. Men det är minst lika illa i England. Vanliga engelsmäns alla försök att protestera mot en havererad migrationspolitik, och dess negativa effekter på samhället, avfärdas konsekvent som fascism och rasism.
Engelsmännen sväljer dock inte förolämpningarna lika följsamt som svenskarna.
De flesta av oss hamnar någon gång i den potentiellt förödande situationen att behöva fördela ett dödsbo mellan syskon. Det är upplagt för bråk. Jag talar inte om aktier och bostadsrätter och sådant, för där gäller det bara att sälja och dela lika, utan om kvarlåtenskapen i form av möbler, tavlor, silverstakar, väggur, smycken och sådant.
En 12-årig flicka har hamnat i fokus i nyhetsmedier och sociala medier över hela världen efter att hon filmats när hon, beväpnad med vad som ser ut som kniv och yxa, går till storms mot en man som filmar henne och hennes syster. På videon ser och hör man hur hon skriker ”Don’t touch her, don’t touch her, she’s only twelve!” och man hör också den filmande mannen gång på gång upprepa: ”Show me the knife, show me the knife”.
Nu är Storbritannien delat. Vissa, framför allt etablissemanget stödjer polisens berättelse om att flickan oprovocerat började hota en oskyldig man – många andra ser Mayah Sommers som en modig hjältinna, ett ljus i mörkret i ett samhälle där det råder förfall.
Sensommar är inte bara kräftans tid – utan även surströmmingens. För mig tog det över 50 år innan jag lärde mig äta denna omstridda delikatess – nu kan jag inte tänka på surströmming utan att det vattnas i munnen.
Världen håller långsamt och motvilligt på att samla sig till en riktig förståelse av sig själv. Med världen menar jag här de grupperingar – ”eliterna” om du vill – som formulerar och artikulerar den officiella tolkningen av tillvaron, till exempel om brottsligheten bäst bekämpas av att staten låser in fler kriminella under längre perioder eller om den tvärtom bör ge dem frihet och vård och kanske en tvårumslägenhet.
I England rasar medborgarna efter att den engelska flaggan stämplats som ”rasistisk”. Försäljningen av den rödvita flaggan med Sankt Georgskorset har nått oanade höjder och flaggan hissas som aldrig förr.
Christian Sandströms bok om Northvoltkraschen har just kommit ut. Jag har just läst den och kan rekommendera den även om en mer grundlig presentation med bättre layout (som är ovanligt usel) hade gjort boken ännu mer läsvärd. Vi känner förstås till det mesta. Det visar hur illa det kan gå i ett rättänkande, homogent och hållbart samhälle där ”alla” inte bara vill gå med utan också vill ta ledningen. Allt en följd av en blind tro på världens förestående undergång samt en liten grupp slipade figurer som skickligt utnyttjat den politiska enfalden och på så vis bedragit hela samhället.
Om det hade funnits en motsvarighet till Oscars-priset med tillhörande gala för idéer, synsätt och teser som under kalenderåret presenterats av politiskt korrekta sociologer, journalister och andra samhällstänkare så kunde jag redan nu nominera en säker vinnare av den högsta utmärkelsen i emalj med serafimerblått band.
Kriget i Ukraina fortgår, trots att Europas ledande politiker och toppbyråkrater, Mark Rutte i NATO och Ursula von der Leyen i EU, först har träffat Ukrainas president Zelenski och därefter USAs president Trump. Många resor och mycket prat har det blivit. Men utfallet?
I mer än tio års tid – och därför till leda, kanske du inflikar – har jag utan särskilt mycket framgång utvecklat min samhällsteori om att Sverige sedan 51 år styrs i enlighet med ett världshistoriskt nytt styrelseskick som inte ens de gamla grekerna kunde föreställa sig. Denna samhällsordning, för vilken demokratin agerat barnmorska, kallar jag politikerväldet. Huvudintressenterna i detta statsskick är de härskande politikerna, byråkraterna i den apparat som administrerar samhällsskicket, samt systemets klienter, vilka i högtidliga sammanhang framhålls som systemets legitimerande raison d´être, således välfärdsmottagarna.
Räcker det med att man sätter på sig en pressväst för att man ska kallas journalist? Frågan har väckts efter att Sveriges Radio presenterat Baraa Lafa som sin ”medarbetare i Gaza”. Våren 2024 beskrevs hon som ”Baraa från Uppsala” när hon intervjuades av Sveriges Radio.
Ibland får jag kritik, exempelvis i kommentarer, av innebörd att mitt klankande på det välfärdsindustriella komplexet skulle betyda att jag hjärtlöst struntade i folk som faktiskt behöver hjälp.
Vårt grannland Norge gick inte med i EU. Detta beror på att landet inte vill bli styrt från Bryssel utan istället bevara sin suveränitet. Norge vill inte ha EU som överstat. Men Sverige är med i EU. På vilken legal grund gav vi bort betydande delar av staten Sveriges suveränitet? Fanns det en rätt att ge bort suveränitet?
Trots att jag har en hel del formella meriter inom ämnet nationalekonomi så vore det förmätet av mig att påstå mig begripa särskilt mycket av kunskapsstoffet. Jo, jag har inhämtat och tror mig förstå en del grundbegrepp som ofta gällt sedan hundratals år tillbaka, till exempel Adam Smiths intellektuella konstruktion om den osynliga handen, David Ricardos i och för sig felaktiga teori om varför jordägarna med tiden skulle lägga under sig hela bruttonationalprodukten samt Thomas Malthus lika oriktiga tes om att alla människor skulle gå under av svält, sjukdom och krig. Men även om ingen av dessa stora tänkare för mig har uppenbarat alla ämnets övergripande sanningar så duger denna kunskap till att tillsammans med andra lika bildade och okunniga människor dricka öl och humma över tillvarons otillgängliga hemligheter.
Jag läste just att regissören Richard Hobert har gått bort, 73 år gammal. Och även om jag inte har följt honom särskilt noga så har några av hans filmer en självklar plats i mitt hjärta. Jag älskar hans filmer om de sju dödssynderna – eller kardinalsynder, om man ska vara petig – och är otroligt tacksam för att han gav oss dessa svenska filmpärlor.
Under 1930-talet då fanns det hos det svenska folket en beundran för Hitlers “framgångar”, särskilt för att han efter första världskriget snabbt minskade arbetslösheten och återupprättade tysk militärmakt.
Många har nog glömt det, men perioden 1945 – 1975 kallades i svensk historieskrivning för ”rekordåren”. ChatGPT ger några exempel:
BNP ökade med i genomsnitt 3–4 % per år under flera decennier. Arbetslösheten var extremt låg, ofta under 2 %. Aldrig tidigare (eller senare) har Sverige haft en så lång och stabil period av tillväxt, sysselsättning och välståndsökning.
Nu går sommaren mot sitt slut så varför inte passa på att bada havsbad så här i slutet av augusti? Än är det varmt i vattnet så leta upp ett härligt havsbad just i din landsända – och bor du i inlandet finns det gott om härliga små badsjöar att njuta av innan hösten tar vid…
Det har höjts oroande röster över hur tjänstemän i den offentliga förvaltningen tar lagen i egna händer2. När myndigheter lyder lagen bara när det passar och när en av våra högsta domstolar3 tar lätt på grundläggande rättsstatliga principer finns det goda skäl att fråga hur illa det är ställt med rättsstaten Sverige.
En vän bjöd mig nyligen att följa med till en mottagning på italienska ambassaden. Jag invände att jag inte var bjuden, men det gjorde inget, sa min vän, italienarna är inte så petnoga. Mycket riktigt förekom ingen gästavprickning vid entrén, utan alla som känt sig kallade blev undfägnade med mat och dryck.
Socialdemokraternas nya stjärnskott heter Jonas Attenius och är en varm anhängare av folkblandning. Han tänker sig ett Sverige där människor från främmande kulturer, genom statens försorg placeras i välfungerande svenska områden. Istället för segregation får vi en naturlig gemenskap mellan svenskar och invandrare. Istället för utanförskapsområden, en idylliskt skapelse som Hyresgästföreningen kallar för ”trädgårdsstäder”.