
Den S-märkte och religiöse statsvetaren Ulf Bjereld är flitigt förekommande på sociala medier, där han skriver korta inlägg om ”extremhögern” men undviker viktiga samhällsfrågor om islamism och antisemitism. Nu får han skarp kritik för sina inlägg.

Dalarna är ”Sveriges kulturella frysbox” utropade Fredrik Lindström. Men dalfolket är inte inskränkt, trots att många kulturella aktiviteter präglas av det lokala. Sommarevenemangen i länets städer och byar omfattar exempelvis olika bygdespel, nyskrivna operor och flera spelmansstämmor.

På det hela taget tror jag, som allmän tumregel, att folk lär sig av sina erfarenheter. Men av detta ska man inte förledas att tro att de därmed blir nyttigare samhällsmedborgare. Det finns ingen säker koppling mellan individuell, erfarenhetsbaserad kunskapsuppbyggnad och allmän samhällsförkovran. Det kan i själva verket gå tvärtom: ju mer folk lär sig, desto sämre fungerar helheten. Särskilt tycks detta vara fallet i politikerstyrda, anslagsfinansierade verksamheter, den svenska skolverksamheten till exempel, som kontinuerligt beforskas och dokumenteras av nationella och internationella vetenskapliga proffs på högsta nivå.

Igår skrev jag en krönika om globalismen som politisk kraft med imperiedrömmar, och fick den mycket relevanta frågan: Vilka är globalisterna? Var finns dom? Är det bara gänget i Davos du talar om, eller finns det stöd bland vanliga människor? Man kan rentav fråga sig om ”globalismen” verkligen finns, eller om det mest är en högerextrem myt.

The European Council on Foreign Relations heter en forsknings- och sammanträdesorganisation som jag knappt hört talas om men som av det mesta att döma borde väcka min aktning eftersom den har tre dussin europeiska länder som medlemmar med framstående nationella politiker, däribland en polack som heter Aleksander och en gång var min studiekamrat vid universitet i Bologna samt, i Sveriges fall, till exempel ordföranden Carl Bildt, som representanter. Organisationen kallar sig för ”en unik strategisk gemenskap som samlar välkända europeiska beslutsfattare, experter, tänkare och opinionsbildare som verkar som ambassadörer och företrädare för ECFR:s idéer”.

Många reagerar säkert på rubriken. Sovjetunionen var ett katastrofprojekt som resulterade i massmord, arbetsläger, utrensningar, materiell misär och ett så korrupt system att ingen vågade lita på någon. Självfallet vill varken Klaus Schwab eller någon annan globalist (hur cyniska de än må vara) åstadkomma något liknande.

En mig närstående person deltog hösten 1995 i en svensk delegation som reste till Sydafrika. Hon träffade en rad personer i det politiska toppskiktet, bland annat nuvarande presidenten Cyril Ramaphosa dock ej Nelson Mandela. Den nivån i vart fall. Några månader tidigare hade hustrun och jag varit på en privat bjudning i Stockholm, på Södermalm gubevars. Där hade ett etniskt svenskt par stolt berättat att deras ganska nyfödda dotter skulle få tilltalsnamnet Winnie. Detta efter Nelson Mandelas hustru Winnie Madikizela, som under en period hade något av helgonstatus. Hennes stjärna dalade totalt med tiden, men det är en annan historia.

Med den gamla socialismen menar jag den som utvecklades av Karl Marx (och då kallades den vetenskapliga socialismen) och sedermera också av Vladimir I. Lenin (varvid den bytte namn till marxism-leninismen).
Med den nya socialismen menar jag den som artikuleras av den ena och den andra, till exempel miljöpartiet, som dock ofta inte riktigt vill vidkännas beteckningen.

Hittills har det satsats 120 miljarder på Northvolts batterifabrik. Samtidigt blir det mer och mer tydligt att något inte står rätt till. I mitt jobb som lokaltidningsjournalist har jag flera gånger intervjuat representanter både för Northvolt, kommunen och regionen och min uppfattning är att politikerna i Skellefteå med omnejd är så exalterade över den så kallade gröna omställningen att de ser mellan fingrarna med det mesta som kan tänkas vara problematiskt.

Jag har ända sedan tidiga tonåren lidit av astmatisk allergi och är allergisk mot de flesta pälsdjur, pollen och damm. Eftersom allergiattackerna ofta utmynnar i ett regelrätt astmaanfall bär jag alltid min inhalator i fickan. Men för några år sedan, då jag insåg att det kunde vara bra att faktiskt göra en ny undersökning efter alla dessa år, beställde jag tid hos min vårdcentral. Det höll på att ta en ände med förskräckelse.

Det är svårt att veta om de olika partierna har olika uppfattningar i frågan om hur många migranter som ska beviljas uppehållstillstånd. Man kunde tro att statistiken över årligen beviljade uppehållstillstånd i så fall med siffror skulle peka på tydliga skillnader vid regeringsskiften. Men så är det inte (enligt vad jag tror att jag lyckats plocka fram från Migrationsverkets hemsida).

Den förre amerikanske presidenten Donald Trump har sedan han först uppmärksammades i Sverige haft ett synnerligen dåligt rykte i vårt land (liksom bland många i hans eget). Den svensk som i väluppfostrade sällskap har haft något erkännsamt att säga om Trump har snart förvisats från de väluppfostrade sällskapen.

Med tanke på hur mycket engagemang svenskarna ägnar åt att anklaga varandra för rasism är det konstigt hur lite intellektuell energi som satsas på att förstå företeelsen lite mer på djupet. Fast egentligen är det inte alls konstigt, för den sociala nyttan i vår kultur av begreppet rasism är inte att förstå något utan att okväda den vite mannen och övertyga honom om att han är ond och därför ska skämmas.
Verklighetens rasistiska praktik sönderfaller historiskt i åtminstone två typer: den anglosaxiska apartheidrasismen och den brasilianska rasblandningsrasismen.

För precis nio år sedan skrev jag den här krönikan och publicerade den en månad senare. Jag hade, liksom troligen du, alldeles glömt den. Men en läsning övertygade mig att den tålde ytterligare ett offentliggörande. Varför tycker jag förresten att det är skämmigt att komma med skåpmat? Upprepningen är ju lärdomarnas moder. Har kyrkan någonsin generats över att den repeterat Fader Vår i tusentals år?

Att allt väder numera beskrivs som extremt på ett eller annat sätt har vi vant oss vid. Plötsligt är det ”extremvärme” om temperaturen i södra Europa går upp till 40 grader mitt i högsommaren (trots att det är fullkomligt normalt att så sker) och blir det snö och minusgrader i Sverige på vintern är det extremt åt andra hållet.
Vi har dessutom fått helt nya typer av väder. Ett vanligt väderslag är något som kallas ”skyfallsliknande regn”.