Efter Hamas angrepp på Israels civilbefolkning i lördags visade svenska muslimer sin uppskattning genom att festa, dansa och fira.
Författare: Redaktionen
Samtiden håller nu, som alltid, på att fila på sin historia. Jag tror att detta kommer att bli särskilt besvärande för vårt lands politiker eftersom en helt ny berättelse om deras insatser håller på att ta form.
”Kriminella bråkstakar får räkna med vräkning”. Det skriver Expressens ledare den 4 oktober, med anledning av att regeringen vill göra det det lättare att vräka grovt kriminella.
Jag talade med en ung person igår som var upprörd över ett inslag i SVT Nyheter. Där tog man upp att en somalisk kvinna, Nimo, efter 26 år som arbetslös i Sverige nu äntligen fått ett jobb som städare. Före det har hon fött sju barn. Upprörd fråga:
Jag gillar inte konspirationsteorier men idag ska jag passa på att argumentera emot mig själv.
Sådant som för inte särskilt längesen beskrevs som högerextrema och rasistiska konspirationsteorier har nu blivit sanningar som inte ens de mest förljugna dårarna kan fortsätta förneka. Således läser jag nu att att polisen sannolikt är infiltrerad av kriminella.
Detta är ett flagrant exempel på olycksfall i arbetet, från Aktuellt 4 oktober. Så här borde hon ha sagt:
– Hela nio procent av de unga gängkriminella räddas från att återfalla i brott på HVB-hemmen!
Under ett besök i Kenyas huvudstad Nairobi i somras gick jag och såg en kung fu-tävling. Syftet var att bilda mig en uppfattning om “Kinabilden” bland kenyaner.
Det kinesiska inflytandet har ju ökat starkt i Kenya de senaste decennierna. Kineserna har byggt vägar, järnvägar och annan infrastruktur i landet. Tusentals kineser, åtminstone femtio tusen, bor här permanent. Det finns numera två Chinatowns i Nairobi.
Med jämna mellanrum upptäcker jag saker som jag redan visste och blir märkvärdigt förvånad över mina nya insikter. De senaste dagarna, medan Sverige varit upprört över ett tilltagande antal mord och andra slags ohyggliga brott och det talats om de kriminellas växande våldskapital, så har jag undrat om inte vanligt kapital, det vill säga pengar, har större verkanskraft än våldskapital.
Socialdemokraternas skamlöshet kände vi till sedan tidigare, men nu har den nått tidigare oanade höjder. De som innehaft makten de senaste åtta åren, och därmed bär en stor del av ansvaret för den katastrofala situation som landet nu befinner sig i, vill prata om allt annat än ansvar.
Om invandringen fortsätter på nuvarande nivå kommer följande att inträffa i slutet av detta århundrade:
Det kom en rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som förklarar att sex procent av svenska folket är klimatförnekare. Jag borde nog ha satt det där ordet inom anföringstecken för att tydliggöra att jag själv inte skulle använda det eftersom det är ett förolämpande ord som någon, jag själv till exempel, skulle kunna blir kränkt av.
Många politiker har en viss förkärlek för att förklara allt som vi inte ska ha:
”Vi ska inte ha barn som mördar barn, gängskjutningar på gatorna, otrygghet i skolan, barn och unga som inte törs gå ut på kvällarna, hedersförtryck av kvinnor, utanförskapsområden och människor som står utanför arbetsmarknaden!”. Det är bara att fylla på, i all oändlighet.
En av Europas mäktigaste kvinnor just nu är den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson, med ansvar för inrikes frågor. I maj 2022 presenterade hon ett lagförslag, populärt kallat ”Chat control 2.0”, som innebär att all privat kommunikation på nätet ska kunna scannas av nationella myndigheter med det uttalade syftet att avslöja sexbrott mot barn. Inom kort kommer förslaget att behandlas i EU-parlamentet.
Nästan allt som har med data att göra hör framtiden till. Med IR och AI och hitflyttade tamilska programmerare i tjugofemårsåldern som lyckats ordna ett åtminstone tillfälligt arbetstillstånd ser Sveriges framtid betydligt tryggare än om vår försörjning skulle bero av invandrare som inte klarar sig utan subventioner och thailändska bärplockare som vi tycker så synd om för att de är utsugna att vi helst vill tvinga dem att lämna riket.
Dataindustrin är därför vår räddning. Fram till för kanske femton år sedan, när datoriseringen fortfarande, som Internationalen, till alla lycka tycktes bära, var jag en stor entusiast. Jag lärde mig göra hemsidor, databaser och skapade interaktiva funktioner som faktiskt gick att använda på företaget. Till och med den automatiska tomten till jultid fungerade. Jag var som en gamla tiders bilägare som själv kunde greja sitt fordon med hjälp av tänger och lite ståltråd. Som alla andra tonårsgrabbar hade jag lärt mig genom att mecka med moppen som antingen var trasig eller behövde trimmas.
Man kan tycka vad man vill om folk som ”partyknarkar”, för att använda Magdalena Anderssons vokabulär, men att hålla dem ansvariga för att gängkriminaliteten är naturligtvis bara ytterligare ett sätt för Socialdemokraterna att undandra sig sitt eget ansvar för kriminalitetens utbredning. Detta skrev jag om redan 2021 och nu har Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet yttrat sig om samma sak. Det här är, säger han, ”en enormt märklig omvändning” från den vedertagna uppfattningen att det är narkotikalangarna som utgör det stora problemet:
Ulf Kristersson säger det mest förbjudna. Han har än en gång slagit fast att det är invandringen i sig som är en av grundorsakerna till problemen i Sverige och kallar den tidigare invandringspolitiken ansvarslös. Här har Agendas programledare Jon Nilsson fått en het fråga att bita sig fast i.
DN bestämde sig på för att klargöra sin inställning till det våld – skjutningarna och sprängningarna – som alltmer invaderat vardagen. Man gör det genom att angripa Richard Jomshof, därför att han skulle ha sagt att ” (en del av) hans lösning är att skicka ut människor som har rätt att vara här.”
Läkaren Hans Rosling gjorde sig världsberömd på att med pedagogiska illustrationer visa att världens tillstånd inte alls var så eländigt som experter och media ofta påstår. Han menade till exempel att överbefolkningen inte är någon fara och att världsmedborgarnas hälsa stadigt förbättras. Han sa att hans liv var en ”kamp mot den förödande globala okunskapen”.
Just nu visar SVT Play en dokumentär om USA:s ålderstigna politiker. I Utrikesbyrån – gamla (och gaggiga?) konstateras att det finns en rad amerikanska politiker som med råge uppnått pensionsåldern och man frågar sig ”hur blev det så här?”. Och det kan naturligtvis vara en relevant fråga, men kan någon tänka sig att en dokumentär om exempelvis de politiska maktmännen i Iran skulle innehålla ordet ”gaggig” i undertiteln?
Det ligger mer förnuft och folkvett i gamla ordspråk och talesätt än vad en ledande politiker förmår formulera på en mandatperiod. I torsdags satte socialdemokraterna fyr i ässjan genom att föreslå att den militära våldsapparaten skulle kunna mobiliseras som komplement till polismakten i kampen mot Sveriges eskalerande brottslighet.
Vad har gängkriminalitet, hederskultur, islamism och korankravaller med Sverige och det svenska folket att göra? Ingenting. Absolut ingenting.
Om du brukar läsa Det Goda Samhället vet du att jag ofta vänder mig mot just den formuleringen. Jag brukar istället hävda att människor helt enkelt litar på att politikerna vill landets väl, och att det är politikerväldet som spelat med falska kort då de inte tydligt formulerat att de tänkt föra en politik som är till men för landet. Men tyvärr måste jag kanske omvärdera den åsikten. Jag känner inte igen det folk jag hade omkring mig när jag växte upp – alltmer sällan ser jag män och kvinnor av den kaliber som mina egna mor- och farföräldrar och deras bekanta var.
Kanske har ni helt enkelt rätt, ni som säger att dom – en majoritet av svenskarna – vill ha det så här.
Efter ett jordskred på 700 x 250 meter längs E6:an i trakten av Stenungsund börjar nu markexperter, geologer, mineraloger och vattenexperter det mödosamma arbetet med att kartlägga, analysera och förklara orsakerna till jordskredet. Är det fråga om mark som är övermättad av vatten efter de omfattande regnen? Är det skiktade jordlager som orsakat skredet? Är det sättningar i berget som bidragit? Är det markarbeten eller sprängningar som utlöst skredet. Idag vet vi inte exakt vad som är grundorsak och vad som utlöst jordskredet.
Enligt ett möjligen apokryfiskt kinesiskt talesätt skrivs orden för fara och möjlighet på samma sätt på kinesernas språk vilket jag tolkar som att kineserna i sin flertusenårigt outgrundliga visdom har kommit på en rätt självklar men sällan utnyttjad sak, nämligen att när fara plötsligt råder och krisen visar sitt skrämmande ansikte så blir folk rädda och därmed benägna att pröva lösningar som de i normaltillståndet skulle förkasta.
När statsministern höll sitt tal till nationen blev det mycket prat om ”barn”. Det blir det för övrigt hela tiden när det offentliga Sverige pratar om gängkriminaliteten. Men tonåringar som mördar är inte jämförbara med normala barn. De har ett våldskapital som vida överträffar det hos de allra flesta vuxna och kan därför inte hanteras så som man hanterar barn som hamnat lite snett.
En expertgrupp av tänkare och ekonomer har nyligen haft ett längre interkontinentalt skypeseminarium och enats om att världen senast vid slutet av detta årtionde med 83,8 procents säkerhet kommer att drabbas av den värsta depressionen sedan 1900-talets början. Det råder 94,5 procents säkerhet att den förutsedda depressionen kommer före nästa årtiondes slut och att den blir åtminstone den näst hårdaste sedan 1870. I expertgruppen ingår jag och min portugisiskalärarinna.
När malliga DN intervjuar Carin Götblad, polismyndighetens ”grand old lady” som skribenten väljer att kalla henne, har hon en skarp uppmaning till svenska folket: ”Slå av TV:n och ta tag i saker!”
Jag totalvägrar. Jag har ansvar för en enda person i den här världen och det är mig själv. Inte ens om helvetet fryser till is skulle jag göra det jobb som Carin Götblad får lön för att göra.
I valet fick S 30,3 procent, ett år senare ligger partiet på drygt 37 procent. Hur är det möjligt? Det är ett uttryck för rädsla och förhoppning.
Från att relativisera och försöka tona ned vad som händer. Ulrika By, som brukar skriva hyfsade reportage från ”orten” skriver i Dagens Nyheter:
DET GODA SAMHÄLLET 