Opinionstexter skrivna av Det Goda Samhällets skribenter och gästskribenter.
Med vänsterns ekonomiska recept menar jag allt från stalinistisk kommandoproduktion till keynesiansk sedeltryckning. Häromdagen här försökte jag förklara, nästan så att jag själv förstod det, varför keynesianism inte fungerar. Problemet är att många som kanske bättre än jag insett keynesianismens svagheter i stället gripits av tillit till kraften hos de motsatta ekonomiska mirakelmedicinerna såsom thatcherismen och de olika formerna av extremhögerliberalism.
Vi har hört det förut, till vår leda faktiskt. Imamer som från moskéerna i svenska städer basunerar ut odemokratiska budskap. Nu senast är det imamen Saleh Abouelenen som undervisar en fullsatt moské i Kristianstad om hur man bör slå sin hustru.
Jag ställer samma fråga som jag alltid gör när de här styggelserna avslöjas: Hur är det möjligt att dessa destruktiva krafter får fortsätta verka i Sverige?
Samuel P. Huntington (bilden) var en länge allmänt misskänd statsvetenskapsman och Harvard-professor. Det som framför allt gjorde honom illa tåld var en föreställning som han år 1996 offentliggjorde i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order där han bröt mot den då i västerlandet dominerande självgoda föreställningen att alla krig tagit slut och att det framöver bara skulle krävas amerikanska polisliknande utryckningar för att hålla världen inklusive de ociviliserade folken i schack.
Den internationella mobbning av judar och av staten Israel som nu pågår är enligt min uppfattning orättfärdig och skamlig. När Netanyahu häromdagen skulle tala inför FN:s generalförsamling lämnade nästan alla delegaterna lokalen så premiärministern fick harangera en kompakt tomhet. Trots allt gör Israel inget annat än att försöka få stopp på en mordisk rörelse som har utrotandet av Israel och alla judar på sitt program och som under åttio år med jämna mellanrum, glädjande nog utan framgång, försökt verkställa sina ambitioner.
Sedan några månader tillbaka får jag då och då ett meddelande från Microsoft på min dator. Det är inget vanligt meddelande som går att förinta med en knapptryckning. Jag får bara valen ”Läs mer” och ”Läs senare”. Detta järngrepp kan jag inte ta mig ur förrän jag efter en hel del experimenterande lyckas räkna ut vilken serie på ett halvdussin knapptryckningar som återger mig något slags villkorad frihet.
Det finns mallgrodor. Och så finns det mallgrodor de luxe. En av de sistnämnda är en journalist som lystrar till namnet Victor Johansson och som bland annat skriver fina kulturtexter på Svenska Dagbladet.
Ett första svar som jag ska utveckla lite längre fram: jag vet inte.
Ett andra svar som jag ska utveckla direkt: för att Jesus var socialist.
Den nya gröna ”nollzero” sekretesslagen (Regeringens proposition 2024/25:199) har nu hänvisats till konstitutionsutskottet för behandling den 2 oktober med beslut i riksdagen den 22 oktober. Ärendet har behandlats i inofficiell media men inte ett ord har förekommit i statsmedia. Allt tyder därför att propositionen kommer att beviljas och leda till motsvarande lagändring. Därefter blir det knappast möjligt att invända mot framtida projekt som berör ”energi- eller miljörelaterade” projekt a la Northvolt eller liknande.
Häromdagen höll president Trump ett tal till FN:s generalförsamling. Lokalen var fullsatt. Trump talade i en timme fast den utmätta talartiden var en kvart. Men Trump hade så mycket att säga att det inte räckte med femton minuter. Hans ärende var ungefär detsamma som vicepresidenten Vances i münchentalet inför hundratals högrankade europeiska ledare sistlidna februari, nämligen att uppfostra oss européer.
Som självutnämnd hedersmedlem i samhällsgrubblarnas förening försöker jag att både kärleksfullt lära mig så mycket jag kan om landet och prova mig fram med att förstå och lokalisera källorna till dess positiva och negativa samhällsströmningar och omvälvningar. Otaliga har naturligtvis ägt rum i Sveriges tusenåriga historia men frön, enligt min mening men jag kan ha fel, till en av dessa omvälvningar med katastrofala konsekvenser såddes formellt den 20 september 2005.
President Trumps hälsominister Robert F. Kennedy Jr är en kraftfull, solbränd person som verkar vara hemfallen åt populistiska medicinska teorier, vilket i det här fallet betyder teorier som läkarkåren mestadels inte vill anamma. För tre år sedan recenserade jag en medicinsk bestseller han skrivit om hur folket blir lurat av Big Pharma och Bill Gates. Så här sammanfattade jag:
Vi är många som i decennier har noterat och påtalat att det inom public service (PS) finns en uppenbar vänsterorientering i nyhetsrapporteringen liksom i det övriga programutbudet. Regeringen planerar nu att lägga fram en proposition avseende forskning kring den politiska neutraliteten hos public service PS. Bra så. Äntligen rör det på sig och det är väl SDs förtjänst. Men törs regeringen sedan gå vidare efter propositionen? Om detta finns det anledning att skriva några rader.
”Toxisk maskulinitet” pratas det ofta om. Men den goda manligheten, den nämns sällan. Ändå är den så oändligt mycket mer utbredd och finns omkring oss i livets alla skeenden. Och utan den skulle vi kvinnor förmodligen stå oss ganska slätt.
På förekommen anledning funderar jag på att byta människosyn. Min sedan årtionden ganska djupt kända och lätt socialdemokratiska – eller moderata om du vill; jag har inte upptäckt någon skillnad – människosyn har varit att det tar avsevärd tid för folk att begripa och anpassa sig efter förändrade omständigheter. Till exempel tror jag att det fram till demokratins genombrott eller välfärdsstatens grundande – vilket jag menar inträffade ungefär samtidigt i början av trettiotalet – fanns ett starkt drag av stolt självständighet i det svenska folkkynnet. Detta allmänna personlighetsdrag illustrerades i kända talesätt som ”en ann är så god som en ann”, ”jag vill inte ligga det allmänna till last” och ”själv är bäste dräng”.
Den svenske skalden Johan Henric Kellgren (1751 – 1795; bilden) skrev dikten Dumboms leverne som i några hundra år ingick i den svenska kulturskatten fram till dess att vi insåg att kulturskatter är en sorts förtryck mot alla som inte är kulturellt privilegierade. Dumbom kändes i första hand igen på sin osvikliga förmåga att göra stolliga observationer, till exempel:
Jag var i Mexico för att studera socialt entreprenörskap. Det betyder att jag träffade personer som gjort nyttiga saker som sannolikt inte är lönsamma. Sociala entreprenörer kan vara sådana som scoutrörelsens grundare Robert Baden-Powell (bilden), Röda Korsets skapare Henry Dunant och kanske också Charlie Kirk.
Kina fascinerar mig. Jag har aldrig besökt landet. Men jag försöker förstå det. Jag har tillbringat mycket tid i Kenya och sett Kinas ökande inflytande där.
Jag såg nyligen en kinesisk teveserie från 2018 med titeln ”Entreprenörskapets tidsålder” (engelska ”Entrepreneurial Age”). Serien är märklig på så vis att den å ena sidan hyllar entreprenörskap och individualism och å andra sidan Mao Zedongs tänkande.
Nationalekonomins överlägset största landvinning under de senast hundra åren var John Maynard Keynes skrift The General Theory of Employment, Interest and Money från 1936. Jag studerade Keynes teorier på Handelshögskolan i Stockholm. Märkvärdigt nog fick studenterna inte läsa originalet utan i stället svenska ekonomers tolkningar av den store – två meter! – engelsmannens tänkande. Men jag läste boken i alla fall för jag förstod inte heller efterföljarnas framställning av Keynes teser.
Så länge jag kan minnas har den offentliga debatten om hur landet ska lösa sina ekonomiska problem varit slapp och orkeslös. Nu är det värre än någonsin. BNP-tillväxten antas i år understiga en procent vilket är snopet för ett land som tror att det lever kvar i rekordårsperioden 1945 – 1970 då den genomsnittliga tillväxten låg kring fem procent. Föregående sekel växte Sveriges ekonomi med närmare tre procent i snitt per år.
Jag älskar tidiga mornar. Ofta vaknar jag i ottan, långt innan det blir ljust, och det är sällan jag har lust att somna om. Jag brukar gå upp och koka en kanna kaffe istället och sen sätter jag mig vid köksbordet och filosoferar om stort och smått. Mest smått, om jag ska vara helt ärlig.
Idag gillar jag scouter även om jag tyckte hela konceptet var töntigt när jag själv var i scoutåldern. Numera tycker jag alla barn borde vara scouter: väluppfostrade, nysnutna, ständigt på jakt efter att göra minst en god gärning om dagen samt besjälade av att alltid ”vara redo”.
Den djupa staten är en varböld som plågar hela västvärlden. Tjänstemän på olika positioner i samhället förhindrar demokratiska beslut genom att bedriva en egen aktivistisk agenda. Sedan avskaffandet av det strikta tjänstemannaansvaret 1976 har medborgarnas möjlighet att utkräva ansvar i princip försvunnit. I dess ställe har det vuxit fram ett auktoritärt samhälle styrt av tjänstemän.
En vän till mig, som är läkare och därför särskilt kompetent att efter en snabb besiktning bedöma mänskliga kroppars hälsotillstånd och övriga status, har blivit besatt av tanken att den mångomvittnade svälten av palestinier i Gaza till stor del är ett propagandanummer. Han ägnar en del av sin fritid åt att på internet söka efter bilder av avmagrade människor i Gaza, särskilt barn, som enligt den allmänna meningen drabbats värst av svälten.
Netflix har just släppt en dokumentär om den norska prinsessan Märtha Louise, som revolterar mot sin familj genom att hänge sig åt allehanda idiotier. Hennes livskamrat – eller åtminstone partner för tillfället – är en ökänd ”schaman” som poserar sig fram genom tillvaron och får korkade kvinnor på fall.
Just korkade kvinnor. Men i mediebruset utmålas kvinnor som Märtha Louise som ”starka”.
Alla män över 12 år har upplevt den. Stämningen i omklädningsrummet efter gympan, där en slumpvis samling pojkar ska byta om tillsammans. Luften är tät av testosteron. Några är fortfarande barn, andra fullfjädrade mobbare med hår på rätt ställe. Sex, snusk och kvinnors könsorgan är ett outtömligt samtalsämne. Våra outvecklade hjärnor producerade skämt som skulle fått Paulo Roberto att rodna. Själv var jag duktig på att teckna och bidrog med snygga dick-pics på den immiga rutan i duschrummet. Andra var mer ängsliga till sin natur och vägrade duscha genom hela högstadiet.
Även om det kan finnas goda argument mot min uppfattning så menar jag att Storbritannien och USA är frihetens, särskilt informations- och yttrandefrihetens, stamorter på jorden. För några dagars sedan hölls i London en mäktig demonstration under beteckningen Unite the Kingdom under ledning av politikentreprenören från arbetarklassen Tommy Robinson (bilden) som mer liknar en gosse Ruda än en svensk medietränad broilerpolitiker. Så har han också suttit i fängelse åtskilliga gånger.
Teven på hotellrummet i Vilnius erbjuder 20 kanaler, bland annat Al Jazeera, BBC World, MSNBC samt förstås en rad litauiska och polska kanaler. Musik, underhållning och trams. Al Jazeera påminner som vanligt obehagligt mycket om SvT. Hur som helst fördömer man oavbrutet Israels attack mot Hamas ledarskap i Doha och det i mycket upphetsat tonläge.
Lunds Universitets omhuldade Hamas-anhängare Andreas Malm föräras Leninpriset. Det säger en del om vad det priset innebär. Tre av fyra tidningar på bilden här ovan kallar honom för ”klimatforskare”. Endast Hallands Nyheter nämner saker och ting vid dessa rätta namn.
Själv skrev jag om Andreas Malm här på DGS i april 2024. Idag återpublicerar jag delar av den texten om någon missat Malms vurmande för terror – och, för den delen, universitetsledningens undfallenhet för densamma.
De flesta människor jag träffar nu för tiden runkar bekymrat på huvudet och undrar varför politikerna inte tar sig kragen och reder upp den soppa de har lagat åt oss. Efter min idoga men kanske ordblinda läsning av historiens lagar tror jag inte att det går. Låt mig förklara.
Hur kommer det sig att Rikspolischefen inte har ställt sin plats till förfogande efter den grava händelsen med minister Bohlin – för att inte nämna hur Stegrud hotades för ett tag sedan?
DET GODA SAMHÄLLET 