Av de 6700 anställda på Göteborgs universitet stöttar endast 200 personer, alltså färre än 3 procent, de antiisraeliska studentprotesterna. Trots det väljer SVT, med flera medier, att lyfta den lilla gruppen som relevant. Åter försöker man alltså ge sken av att det finns ett brett stöd för protesterna när det i själva verket är precis tvärtom.

Om jag säger att jag gått på fem universitet (utan att dock ha tagit examen i alla) så tror du kanske att jag försöker skryta upp mig med min bildning. Men min ambition är den motsatta. Jag tycker det är genant att jag, trots alla dessa år av ambitiös pluggande, begriper så lite av den del av tillvaron som studerades, till exempel den ekonomiska mikro- och makropolitiken, det vill säga sådant man sysslar med på finansdepartementet och riksbanken. Det berodde inte på att jag latade mig. Tvärtom var jag mer nitisk än många av mina studentkamrater, ty jag ville verkligen förstå världens mekanismer.

Samhällsdebatten påstås vara det element där det demokratiska samtalet utvecklar sig och så småningom leder fram till demokratiska beslut. Det är därför yttrandefriheten är så viktig. Utan yttrandefrihet i samhällsdebatten kan det demokratiska samtalet inte förverkliga sin potential vilket leder till att demokratin förkrymps som en lindad kinesisk kvinnofot för hundra år sedan. Sådana fötter gick det inte att gå på och lika handikappad blir demokratin utan en öppen och fri samhällsdebatt.

Om du tycker frågan verkar märklig kan jag tyvärr upplysa om att den tyvärr är högst befogad. Det blir tydligt varenda gång ett klädföretag lägger upp bilder på modeller som bär detta förtryckande plagg. De svenska damerna tycks bli alldeles till sig av förtjusning och bombarderar sociala medier med kommentarer om att det är underbart att få se en kvinna som ”får klä sig som hon vill”.

Sommar innebär värme, särskilt i södra Europa. Det innebär stora möjligheter för medierna att lyfta det som brukar kallas ”extremvärme” och som alltid uttalas med starkt eftertryck och olycksbådande ansiktsuttryck. Just nu är Grekland den stora följetongen, eftersom det blivit hett där så här i slutet av juni, och för några dagar sedan intervjuades en representant för resebyrån Apollo i TV4 Nyhetsmorgon. Det går dock inte riktigt som programledarna Rania Shamoun och Johan Macéus hade tänkt sig.

Nils Lundgren har en utmärkt krönika om identitetspolitik på sin blogg. Identitetspolitiken går ut på att ”medlemmar av löst sammanhållna samhällsgrupper som rasklassreligionkönetnicitetideologinationsexuell läggningkultur, informationspreferens, historia, (flämt!) musikaliska eller litterära preferenser, medicinskt tillstånd, sysselsättning eller hobby” ska ha särskilda rättigheter som det är omvärldens skyldighet att säkerställa, typ fler kvinnor i bolagsstyrelserna, fler hbtq-personer i poliskåren, fler män i förskolan och så vidare.

Det är midsommartider och som alltid ska vanligt, hederligt folk beläggas med skuld och skam (över att fira en ”exkluderande” högtid) eller med någon annan form av orosmoment. I år är det polisen som står för båda delarna när de kommer med en skarp varning till alla jordgubbsköpare: Var medveten om att du bidrar till att finansiera grov kriminalitet om du handlar av fel försäljare!

Det är alltså du, som vanlig konsument, som ska ta ansvar för jordgubbsförsäljningen. Men hur du ska kunna veta vilka försäljare som är kriminella vill polisen inte upplysa om.

I serien allmänt omfattade uppfattningar som hos mig väcker tvivel och misstänksamhet finns tesen att samhället kan styras. Visserligen har det svenska politikerväldet genom statligt beslut tillskrivit sig denna förmåga – i regeringsformens första kapitel sjätte paragrafen står det att ”regeringen styr riket” – och visserligen händer det ej sällan att verkligheten anpassar sig efter beslutsfattarnas intentioner – till exempel att Stockholm får en ny Sluss när ett sådant beslut fattats – men jag tror att det mer än vi vill erkänna är tur och tillfälligheter som avgör om den politiska viljan ska förverkligas enligt plan. Politiken kontrollerar inte verkligheten även om den inbillar sig själv och de medborgare som påstås vara dess uppdragsgivare att den har sådana magiska egenskaper.