En av fördelarna av att vakna tidigt på lördagsmorgnarna är inte bara det numera nyttiga och hälsobringande morgonkaffet utan också att man kan lyssna på Naturmorgon som inte sällan har något intressant att berätta. Reportrarna är genomgående insiktsfulla och är ännu inte, som övrig radio och SVT, helt präglade av klimatrörelsens undergångskult.

Vätgasen är det första och lättaste grundämnet i Mendelejevs klassificeringssystem. Det finns endast i undantagsfall i naturen utan måste produceras. De flesta kommer säkert ihåg detta från kemilektionerna i skolan då man tillverkade vätgas genom elektrolys av vatten. Jag fyllde själv som skolpojk ballonger med vätgas som jag tillverkade genom att lägga en bit zink i ett glaskärl med saltsyra.  Detta givetvis utan att informera någon orolig vårdnadshavare.  Kring mitten av 1900-talet kunde farliga syror och liknande lätt inhandlas även av skolpojkar. Sen var det bara att lägga det i skolväskan och cykla hem och sätta igång experimenten.

Den moderna fysiken med sina alltmer förfinade mätmetoder och avancerade beräkningar har lett till oanade insikter och möjligheter inte minst inom rymdteknik och geofysik. Varken jorden eller de andra planeterna uppför sig så regelmässigt som vi fick lära oss i skolan och det finns till och med en risk att jorden och planeten Venus kan kollidera. Det är dock inget att omedelbart oroa sig över, eftersom inget farligt kan inträffa inom en miljard år eller så. Inte heller bör man oroa sig för att jordrotationen varierar med någon millisekund och inte heller för den delen att Grönland eller Antarktis kommer att smälta av under de närmaste århundradena.

(I en ny video kritiserar YouTubern Henrik Jönsson det klimatindustriella komplexet.)

Nu har anden kommit ut ur  lampan. De vinster som gick att ta hem är säkert  hemtagna.

Kina kontrollerar nu mer eller mindre marknaden för elektriska bilar. Västvärlden har målat in sig i ett hörn. Klimatrörelsen har  drivit fram ett behov som endast Kina kan klara. De har idag ett överskott på billiga elektriska bilar. Kina har också sett till att de kan producera batterier till en kostnad som bilproducenterna har råd med.

Det som nu håller på att byggas upp har stora likheter med förspelet till första världskriget och huvudspelarna är på full väg att positionera sig. En sann Thukydides fälla där huvudspelet står mellan USA och Kina. Läs mitt inlägg här från 27 februari 2018 på Det Goda Samhället.

Svenska Dagbladets USA-korrespondent Malin Ekman sade nyligen upp sig. I ett öppet avskedsbrev, publicerat på plattformen Substack, förklarade hon varför. Hon menar att SvD, och svenska medier generellt, är partiska.

”Rapporteringen om USA – i Sverige liksom andra länder i väst –  införlivas i ett färdigt narrativ om Donald Trump som demokratins fiende. Journalister har kommit att ställa sig på en sida i tron om att denna är “den rätta” och indirekt bekämpa den andra.”

Igår kunde vi fira 91-årsdagen av Sveriges hittills högsta temperatur; + 38°C uppmätt i Ultuna utanför Uppsala.

Majoriteten av landets meteorologer är väl informerade om växthuseffekten och detta har varit en del av basundervisningen i meteorologi vid landets universitet under mer än 100 år. Ingen ifrågasätter att värmestrålningen i atmosfären till följd av koldioxid och vattenånga är avgörande för jordens klimat då detta är grundläggande fysikaliska fakta.

För några år sedan , efter sommaren 2018, var det torkan som var det stora klimathotet och naturligtvis också värmen. Inte minst de miljöpartistiska språkrören var uppjagade av oro och Greta Thunberg predikade att man måste följa vetenskapen.

De flesta idag känner till att klimatet på jorden varierar från plats till plats. Förr i tiden fanns det färggranna kartor i vissa skolsalar som visade jordens klimat med öknar, tropiska skogar, tundror och landisar. En del av de mer livliga och alerta barnen frågade fröken eller läraren varför det förhöll sig så. Svaren de fick var kanske inte alltid korrekta.

Sveriges klimatutsläpp för år 2022 räknat i koldioxidekvivalenter, CO2eq, uppgick till 45 miljoner ton (Mton) varav 36 Mton är koldioxid. Skillnaden, 9 Mton, är bidrag från metan, lustgas och ett 20-tal freonbaserade industrigaser. Ytterligare 9 Mton kommer från internationell fartygstrafik (7 Mton) och internationellt flyg (2Mton). Nettoackumulation i skog och mark uppgick till 41 Mton, men var i genomsnitt drygt 50Mton/år för hela perioden efter 1990. Se statistiken här

Program i radio och TV som funnits under lång tid blir så småningom en del av vår kultur.  En del av dessa program har inte ändrats alls.  Dit hör inte minst väderleksrapporten i radio med sitt vind och väder Det har inte ändrats alls även om rösterna är annorlunda. 1950- talets Gunnar Rystedt har ersatts  med den lika markanta radiorösten hos Lisa Frost. Andra program har också funnits under mycket lång tid, men har i stället genomgått förändringar.  Dit hör programmet ”Fråga  Lund” eller ”De lärde i Lund”. Programmet började redan under hösten 1962 och finns fortfarande kvar men med vissa uppehåll.

Under lång tid har faran för en global uppvärmning varit en dominerade samhällsfråga. Svensk politik, myndigheter, akademia och media har engagerat sig på alla nivåer och oron har understundom legat på samma nivå som ett förväntat krigshot. Vanligt folk har ibland haft svårt att hänga med i svängarna eftersom få ser ett varmare väder som ett hot. Majoriteten ogillar snö, mörker och kyla och om de har råd försöker de resa till varmare och soligare delarna av världen vintertid.

Kring det senaste månadsskiftet blåste det kraftigt i Skandinavien, Finland och de Baltiska staterna. Detta påverkade produktionen av vindel i området. För kortare perioden uppmättes effekter på mer än 25 GW (gigawatt) motsvarande effekten från nästan lika många större kärnkraftverk. Sverige ensamt kom upp i drygt 12 GW under denna period.

De av oss som vaknar tidigt på lördagsmorgnarna och som oftast saknar morgonsällskap, har inte mycket att välja på i underhållning. Det som då står till buds är Naturmorgon eftersom det går bra att lyssna på i radio och samtidigt hålla reda på alla olika frukostattiraljer.  

Mångfald i likhet med hållbarhet och jämlikhet tillhör vår tids modeord vilka alltmer används utan tanke eller reflektion. Häromdagen (3/9/2023) hade Uppsala Nya Tidning (UNT) en artikel som redogjorde över påvens officiella besök i Mongoliet. Påven har naturligtvis blivit informerad av sina rådgivare i Vatikanstaten att nämna något om Mongoliets store man, Djingis Khan.

 

SVT, SR och de stora tidningarna hade redan bestämt sig i förtid. Bilden är en prognos från maj. Unga meteorologer från universitetet i Stockholm lovade redan i förväg DN att de inte skulle bli besvikna. Juli 2023 skulle bli ett nytt 2018 eller ett nytt Waterloo för den svenska klimatet. El Nino var på gång och det borde ju räcka.

I en av mina bokhyllor står Bibeln, Toran och Koranen bredvid varandra. Det är mitt symboliska sätt att bidra till fred och samförstånd mellan de stora världsreligionerna.

Jag blev häromdagen påmind om Steven Koonins (bilden) bok ”Unsettled” som kom ut för drygt två år sedan och som jag anmälde. Den illustrerar det märkliga problemet i Sverige där de ledande tidningarna och media i landet inte befattar sig med klimatfrågan såvida den inte är sensationell och dystopisk och där endast utvalda personer får uttala sig. Huruvida de besitter sakkunskap eller inte är helt irrelevant. Snarare tycks det vara en fördel om de inte besitter  relevant vetenskaplig sakkunskap. 

Kära Elsa,  

Du gav ett utomordentligt tydligt, skarpt och ärligt svar till en reporter som tydligt visade vad bias är för något. (Lyssna här) Du har det säkert inte lätt just nu men jag hoppas att det stöd Du har från många, inklusive mig, gör tillvaron rimligt uthärdlig. Jag vet själv vad förtal, mobbning och cancellering innebär och jag har flera framstående meteorologiska forskare som har och haft det mycket värre än jag.  

Trots alla naturvetenskapliga framsteg är den vetenskapliga friheten under 2020-talet under attack. En attack som också hotar det öppna samhället. Idag är det tillräckligt för att bli cancellerad i tal och skrift och på annat sätt (jag har själv personlig erfarenhet därav) genom att träffa ”fel” personer eller att uttala sig i ”felaktiga media”. Som en av mina kollegor krasst sammanfattade: ”Du får skylla Dig själv”.  

Det är inget fel att sätta mål. Det är däremot viktigt att först övertyga sig att målen är förnuftiga och framför allt att de är genomförbara. Att formulera irrelevanta mål eller mål som inte kan uppnås av naturvetenskapliga, tekniska eller ekonomiska skäl gagnar ingen och speciellt inte landets medborgare eller jordens befolkning. Det hjälper inte ett dugg hur påhittiga slagord som än formuleras. Det kanske mest olyckliga är det så kallade 1,5°C-målet som saknar vetenskaplig grund utan är endast något som man politiskt har huggit till med. Av följande skäl:  

Frågan om jordens klimat har inte minst i Sverige under mer än ett kvartsekel varit en alltmer dominerande fråga. Inte ens ett pågående europeiskt krig har lyckats ställa klimatfrågan i någon medieskugga.  Det gäller praktiskt taget alla områden. Även mindre upphetsande läsning, som företagens årsredovisningar, framhäver i allt större omfattning de omfattande insatser som görs för klimat och miljö.

Den 27 augusti 1922 genomförde Sverige en folkomröstning om rusdrycksförbud. Orsaken var det omfattande spritmissbruket i landet och de sociala problem som var följden av spritmissbruket inte minst hos arbetarklassen. Resultatet blev dock ett nej till förbudet men med endast två procents övervikt (51% mot 49%).

Det som komplicerar och förvirrar vår tids miljö- och energipolitik är det märkvärdiga begreppet hållbarhet som säkert många med mig inte förstått. Det traditionella begreppet hållbarhet har alltid varit ett positivt värdegrepp och säkert så i alla kulturer. Verktyg, kokkärl, kläder, ja allt som människan använt och använder i sin vardag, vill man skall vara hållbart och fungera för överskådlig tid. I tiden före mitten på 1950-talet såg man till att det mesta som anskaffade var hållbart det vill säga fullt funktionsdugligt under åtminstone en människas liv.  Först när det inte längre gick att laga skaffade man något nytt. Allt togs om hand, trasiga kläder som inte länge kunde användas blev trasmattor och inget kastades i onödan.  Affärernas omslagspapper, när det överhuvudtaget fanns, blev ritpapper för barnen eller hamnade i vedspisen. Min farfar tog till och med hand om använda spikar som rätades ut med hammare och sorterades. Allt sådant var en självklarhet i det gamla svenska samhället. Hållbarhet var en dygd. 

Under tidiga morgontimmar kan man ibland finna tänkvärda program på radion som vid denna tid på dygnet normalt är reprisprogram. Denna trettondagsmorgon var det ett avsnitt från Filosofiska rummet med tre professorer som berättade om framtidsforskning. De hade som oftast är fallet i svenska media en bakgrund i humaniora och socialvetenskap oberoende om ämnet inte minst har en naturvetenskaplig anknytning.   

Merkantilismen går dessvärre väl ihop med dagens EU-politik. Merkantilismen var den förhärskande ekonomiska politiken i Europa under främst perioden från 1500-talets början till slutet på 1700-talet. Den gick ut på att kontrollera export och import så att ett land fick ett överskott av ädla metaller. 

Att diskutera vetenskap med de i tron övertygade är omöjligt. Det gäller såväl de som tror på jordens förestående undergång liksom de som tvivlar på naturlagarna. Det senare händer understundom inte minst på olika bloggar. Klimatet är ett kärt tema där bestämda uppfattningar med råge överträffar insikter i ämnet. Som alltid när kunskaperna fallerar träder trosföreställningarna in och fyller tomrummet. Och här saknas inte fiffiga personer som Al Gore och andra vilka ser en möjlighet att tjäna pengar på okunskapen och göra sig ett namn i processen.