Så har den då kommit, den nya broschyren från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Idel uppmaningar och påbud där varje formulering genomsyras av ett underliggande men mycket tydligt budskap: den dag då det blir allvar har du bara dig själv att lita till. Dessutom har de eskalerande varningarna om hot lett till att en rad oseriösa aktörer ser en möjlighet att sko sig på människors växande oro.

Nyligen skrev jag om Gert Wingårdh och hans DDR-inspirerade sarkofag på Djurgården. Jag drog då parallellen mellan arkitekter som Wingårdh, som följer den postmoderna politiska inriktningen och drivs av att provocera, med journalistkåren. Båda yrkesgrupperna strävar efter att fjärma sig från det de, med största sannolikhet, ser som ”pöbeln”. Arkitekterna genom att skapa byggnader som allmänheten inte vill ha – journalisterna genom att ständigt vinkla

Igår hände det igen, det där som numera händer så ofta att man knappt höjer ögonbrynen. En skjutning mitt i en galleria, i lunchrusningen bland människor som har all rätt att äta lunch utan att riskera att bli träffade av en kula.

Medierna beskriver den misstänkte gärningsmannen som en ”pojke”. Men en person som gör så här är ingen ”pojke”. Han är en tonåring med en vuxen psykopats våldskapital. Och det finns många som honom i Sverige idag.

De walesiska klimataktivisterna Climate Cymry BAME ”rekommenderar” att Wales inför hundfria zoner. Hundar är nämligen en del av den strukturella rasismen.

Varför hundar är rasistiska specificerar de förstås inte men det behövs inte. Det är ingen hemlighet vilka grupper i det västerländska samhället som ogillar våra älskade husdjur – och heller ingen hemlighet att klimatfascister och andra anarkosocialister gärna lierar sig med dem.

Vad får vi för skattepengarna? Frågan har ställts många gånger och de senaste decennierna med allt större frustration. För svenska politiker har det blivit allt viktigare att visa omsorg om omvärlden än att sköta sina plikter gentemot svenska folket och myndigheterna tycks inte ens klara av att tillhandahålla de mest basala skyddsnäten för de skötsamma skattebetalarna.

En ”lätt och lekfull tillbyggnad” som ”anknyter till Liljevalchs folkliga anda”.

Så beskrevs Gert Wingårdhs arkitektoniska missfoster vid Liljevalchs av konsthallens chef Mårten Castenfors. Men tillbyggnaden, som mest liknar sarkofagen över reaktor 4 i Tjernobyl, har ingen folklig förankring överhuvudtaget. Den är i själva verket en ren provokation – mot Stockholms invånare, mot konstintresserade besökare och mot allt som är estetiskt tilltalande. Nu måste den dessutom renoveras för dyra pengar – bara tre år efter invigningen.

Idag är det 86 år sedan novemberpogromen – den så kallade kristallnatten – inträffade, natten mellan den 9 och 10 november 1938. Den var ett medvetet led i den eskalerande antisemitism som frodats i Tyskland efter nazisternas makttillträde – en natt då judiska butiker, synagogor och hem sattes i brand. Tusentals judar misshandlades, hundratals mördades och tiotusentals judar fördes till koncentrationsläger.

Nu ser vi på nytt hur antisemitismen förgiftar Europa. Men idag är det är islamister och vänsterextremister som går i främsta ledet.

Det blir tyst när den pro-palestinska demonstrationen ska gå genom Malmö på söndag. Det säger arrangören, Nabil Abdulmajid, i en intervju i SVT. Anledningen är att det har förekommit ”slagord”. Nu vill man ”testa” att demonstrera under tystnad.

Nu vill man det. NU! Efter mer än ett år av eskalerande antisemitism och jihadism. Vilken värld lever han i om han tror att det här kommer att mildra svenska folkets vrede över de allt mer aggressiva demonstrationerna?

Donald Trump vann valet och i Sverige råder förstämning. Depressionen ligger som en våt filt över tv-huset, radiohuset och de stora tidningsredaktionerna. Nu gäller det att överleva de kommande fyra åren, som viktigpettern Carl Bildt ödesmättat uttryckte sig i en intervju i Aftonbladet.

Idag går USA till val och omvärlden håller andan. Särskilt hårt håller de svenska mediehusen andan. Ska deras kandidat vinna – eller blir det deras hatobjekt som tar hem spelet?

Hur många gånger har man sagt så? Och hur många gånger har man inte tänkt att nu, kanske, det händer… men tvingats inse att ingen fot kommer att sättas ner. Jag befarar att det blir likadant nu, när hijabförespråkande muslimska föräldrar vill tvinga bort en rektor som har synpunkter på att småflickor bär religiös klädsel.

I Sverige finns idag minst 506 personer som är beredda att skriva under på att antisemitiska konspirationsteorier är detsamma som ”saklig Israelkritik”. I Aftonbladet har nu dessa publicerat en debattartikel till stöd för Stina Wollter. Förutom 500 totalt okända aktivister med fantasifulla titlar som ”kampsångerska”, ”folkmordsöverlevare” och ”mammapensionär” har givetvis även välkända kommunister som Lars Ohly och Kajsa Ekis ”Hamas-är-en-välgörenhetsorganisation” Ekman skrivit under.

Nu försvinner snart den meningslösa plastpåseskatt som gjort noll och intet för att förbättra klimat och miljö. Mina sociala medier svämmar över av förnöjsamhet. Men när Sveriges radio rapporterar om slopandet av plastpåseskatten väljer de ”slumpmässigt” folk som är besvikna över att skatten försvinner.

Min pappa gick sex år i folkskola. Tolv år gammal, direkt efter avslutad skolgång började han jobba – som springpojke, dödgrävare, skogsarbetare och mycket annat. Och att jobba var inte nytt för honom. Han hade ju jobbat hemma på bondgården sen han var liten parvel.

Det var då det. En annan generation. Dagens unga låter föräldrarna söka jobb åt dem – och vill helst ta med dem på anställningsintervjun.

Kommunisten och islamistvännen Jan Guillou har bjudits in till tv igen, för att göra reklam för sin nya bok och för att säga några väl valda ord om den fredliga och ofarliga islamismen. Islamistisk terror är intet jämfört med den sverigedemokratiska terrorn och i hans nya bok får SD:s Jessica Stegrud, under namnet Stegeryd, spela rollen som nazistledare.

Jan Guillou själv spelar i vanlig ordning rollen som den vältränade och intelligente superhjälten Hamilton – den han själv så innerligt gärna velat vara men aldrig kunnat bli. Det gör ont i hjärtat att se hans tröstlösa längtan.

Ungdomarna är vår framtid. Det får vi ständigt höra och det är förstås också en av anledningarna till att en halv värld följde och beundrade den bortskämda, överprivilegierade Greta Thunberg på hennes klimatkorståg. Men ungdomen i sig är bara en av livets utvecklingsfaser. Det krävs att ungdomar mognar och blir vuxna för att de ska kunna åstadkomma något vettigt.

I vårt hus har det nu satts upp ett anslag om hur vi hyresgäster ska bli bättre på att ta ansvar för klimatet. Vi ska inte slänga mat och frosta av frysen ska vi göra när det är minusgrader så att vi kan hålla det frysta kallt på balkongen. Självklart ska alla sopor sorteras minutiöst och vi bör också se till att vädra så lite som möjligt. Men ibland går det hur bra som helst att slösa med resurserna. Som när skyddsrummen skulle inspekteras häromsistens, till exempel.

Kropparna hade knappt hunnit kallna efter massakern 7 oktober innan kroppsaktivisten Stina Wollter började sprida antisemitiska konspirationsteorier på sociala medier.

Nu belönas hon med ett eget program i skattefinansierade public service – samtidigt som hon fortsätter bagatellisera islamistisk terror.

Nyligen skrev jag en krönika med fokus på en del av de sjuka företeelser som är så vanliga förekommande i det svenska samhället. En observant DGS-läsare kom då med idén att istället belysa några av alla de friska företeelser som förekommer. Ett briljant förslag, om ni frågar mig, eftersom det finns otroligt många härliga företeelser att njuta av i vårt fina Sverige. Här är några av mina personliga favoriter:

Jag läser just att en kulturjournalist på Svenska Dagbladet blivit dömd för att misshandlat sin 16-åriga dotter, inte bara vid ett tillfälle utan flera. Och jag kommer osökt att tänka på de fina, polerade fasaderna som blickar ut mot oss från finrummens piedestaler. Hur mycket kan man komma undan med enbart för att man anses ha rätt värdegrund?

Häromdagen åkte jag in till Luntmakargatan i ett ärende till Taxi Stockholm. Eller, rättare sagt, det var min man som hade ärende dit. Själv var jag bara med för att hålla vakt efter parkeringsvakter. Det är nämligen stoppförbud runt hela Taxi Stockholms huvudkontor. En ren vinst för Stockholms stad och de entreprenörer de anlitar eftersom 99 procent av alla som måste till Taxi Stockholm i olika ärenden gör det under ett arbetspass och därför behöver ta bilen dit.

I åratal har Socialdemokraterna låtit sig infiltreras av gängkriminella, Botkyrka-gänget, de skandalösa lotterilurendrejerierna ett annat, samröre med brottsdömda (se bilden ovan). I ett enda slag är allt glömt och den vänstersinnade pressen går man ur huse för att istället slå ner på Jimmie Åkessons bröllopsgäster. Hur kan Åkesson vara så klantig att han ställer till ett bröllop med gäster som inte tål granskning? Det är faktiskt rätt svårt att förlåta den arrogansen.

Då och då kommer det snyftreportage om invandrare som har det så svårt i Sverige att de måste återvända till sina hemländer. Nu senast är det malliga DN som engagerat berättar om en krögare från Irak som lider så av det svenska gängvåldet att han väljer att flytta hem till Irak. Frågan som infinner sig är: Vart ska vi infödda ta vägen när utländsk klankriminalitet tar över det offentliga rummet?