Vänstern har glömt Palestina för en stund. Nu är det Free Venezuela som gäller. Det går trender i vad demonstranterna är emot. Demonstrationerna är att likna vid lajv. Att demonstrera är en social tillställning där man låtsas att man står för något, ungefär som man i ett lajv kan låtsas att man är en medeltida riddare, eller hob från Fylke. Organisationer som Ung vänster och Feministiskt initiativ var snabbt ute på den venezuelanske diktatorns sida. De kan naturligtvis ingenting om Venezuela, men det är inte det viktiga. Det viktiga är att få skrika och skräna med sina kompisar och låtsas att man har ett engagemang för något.

Läskedryckstillverkaren Coca-Cola hade efter George Floyd-kravallerna en kampanj som kallades ”be less white”. De anställda uppmanades att inte vara så vita av sig. De skulle vara mer som afro-amerikaner. Att ge de mestadels svarta anställda en bättre lön hade varit att föredra om de på allvar ville göra något åt ojämlikhet i det amerikanska samhället. Men det hade blivit dyrt, så en billig kampanj var att föredra för bolagsledningen. Naturligtvis var det bakomliggande syftet att kränga mer läsk. De tänkte att de skulle få ”goodwill”-poäng av konsumenterna som skulle dricka mer Coca-Cola. Sen kom Trump och man städade illa kvickt bort denna famösa kampanj.

Utifrån den av Alexander Bard och Göran Lambertz tankeväckande artikeln som publicerades i Aftonbladet den 5 maj, skulle jag vilja redovisa följande;

Våldtäkt är ett mycket allvarligt brott och förskyller ett kännbart straff. I brottsbalken stadgas i normalfallet fängelse på minst tre år. Är brottet mindre grovt, blir straffet minst sex månaders fängelse.

Bör det finnas gränser för yttrandefriheten? Bör den vara bunden till sanningen? Pontius Pilatus frågade en gång Jesus: ”Vad är sanning?” Det är en fråga som fortfarande är olöst idag. Vissa kanske säger att sanning är det vi alla kan enas om. När var det senast alla var överens om något? Konsensus verkar vara lika sällsynt som sunt förnuft.

För ett par dagar sedan grep tysk polis fem män som tros ha planerat en islamistisk terrorattack mot en julmarknad i Bayern. Någon dag senare begicks som bekant ett bestialiskt massmord på chanukka-firande judar i Sidney. Även i detta fall talar allt för att gärningsmännen var islamister med IS-kopplingar. Trots detta, och trots att islamistisk terror sedan decennier är ett välbekant fenomen i hela västvärlden, behandlas själva grundorsaken fortfarande som ”elefanten i rummet”, alltså något alla ser, men få vågar tala klarspråk om.

Ordet folkmord används numera så ofta att det riskerar att förlora all juridisk betydelse. Gaza är det senaste exemplet: allmänheten har genom protester, rubriker i media och självutnämnda experter, bibringats uppfattningen att Internationella domstolen (ICJ) redan har dömt Israel. Det har den inte, vilket är viktigt att betona.

Vi vandrade ner genom skogen mot klostret där den serbiske prinsen Stefan Lazarevićs (1377-1427) reliker ligger begravda. Tillsammans med Sigismund av Ungern grundade han den aristokratiska Drakens orden (627 år sedan den 12 december 1408) i syfte att skydda kristna intressen, i synnerhet mot Osmanska riket. Serbien är ett land som legat i centrum av otaliga historiska skeenden. Efter kommunismens fall och Jugoslaviens upplösning såg många av de öst- och centraleuropeiska folken väst som eftersträvansvärt. Man såg framför sig ett samhälle präglat av frihet, handel och företagsamhet. Ett flertal av dessa länder skulle söka sig mot EU. Attityden har dock förändrats.

Debatten om muslimsk slöja/hijab har intensifierats. Flera SD-politiker vill seförbud mot slöja för t.ex. lärare och personal i offentlig sjukvård. Webbsajten Kvinnokraft 4.0 för kritisk diskussion om plaggets religiösa och ideologiska betydelser. De vanligaste argumenten är att slöjan är kvinnoförtryckande, att slöja på småflickor i lågstadieålder eller yngre innebär en oacceptabel sexualisering av barn, och att personal i offentliga yrken bör vara religiöst neutrala och därför inte bära slöja på jobbet. Men det finns även andra aspekter på ”sharia-doket” som bör belysas.

Det finns knappast några, som har så stor makt över människors liv och ekonomi på landsbygden som våra avloppsinspektörer. Ja, det skulle möjligen vara djurskyddsinspektörerna. Alla som bor på landsbygden har egen brunn och eget avlopp.

Visst föräras Frankrike då och då med Nobelpris, i år till och med med två, ett i fysik och ett i ekonomi. Visst monteras och tillverkas i landet några av mänsklighetens mest komplexa maskiner, bland mycket annat många Airbusmodeller i Toulouse. Visst härrör mer än 85 % av fransmännens elförbrukning från de 57 kärnreaktorer som de själva har byggt. Visst förknippar många av oss orden serotonin och underkastelse med ett litteraturgeni vid namn Michel Houellebecq.

Skolan fungerar – inte tack vare de givna förutsättningarna, utan trots de givna förutsättningarna – TACK VARE LÄRARNA! Den som eventuellt satte kaffet i vrångstrupen rekommenderas att fortsätta läsningen sedan kaffet svalts ner.

Om man tror på demokrati och yttrandefrihet bör man rimligen vilja bemöta andras åsikter i fri, öppen debatt. Men åtskilliga politiker och proffstyckare inom svensk vänster verkar istället vilja tysta meningsmotståndare genom utfrysning och skuldbeläggande. Det finns skäl att fråga sig i vilken utsträckning den svenska vänstern egentligen respekterar grundläggande demokratiska värderingar?

Jag äter hamburgare på något snabbmatställe då och då. På senare år allt glesare, kanske max fem gånger per år. Det som lockar mest på menyn brukar vara någon form av ost- och baconburgare. Jag gillar ost och bacon. För ett par år sedan tuggade jag i mig en burgare och konstaterade att någon bacon fanns inte. De hade missat i köket, tänkte jag och ryckte på axlarna.

Ett modeord inom akademin de senaste åren är post-truth, ordagrant ”efter sanningen”. Begreppet post-truth politics användes första gången 2010 av en bloggare vid namn David Roberts. Det fick spridning i samband med Trumps presidentvalskampanj 2016 och Brexitomröstningen. I Oxford Dictionaries definieras post-truth som ”omständigheter under vilka objektiva fakta har mindre påverkan på allmänheten än vädjan till känslor och personlig övertygelse”. Det låter naturligtvis oroande för forskare som eftersträvar en faktabaserad bild av verkligheten.

Regeringsformen (RF) är den av våra grundlagar som anger det svenska statsskickets grunder. RF anger bland annat utgångspunkterna för hur riksdag genom lagstiftning styr Sverige. För att ändra en grundlag krävs enligt nuvarande RF, som tillkom 1974, två riksdagsbeslut med ett mellankommande val till riksdagen. Det krävs då att hälften av riksdagens ledamöter röstar för en ändring i de två riksdagsbesluten. Nu vill den svenska riksdagen göra det svårare att ändra RF (Reg. prop. 2024/25:165). Vid det andra beslutet efter riksdagsvalet ska istället gälla att en kvalificerad majoritet om två tredjedelar av riksdagens ledamöter måste rösta för. Annars faller beslutet och den föreslagna ändringen i regeringsformen kommer alltså inte att gälla.

För något år sedan frågade jag SIDA hur de hanterade det faktum att en del av SIDA:s bistånd till UNRWA hamnar hos terrororganisationen Hamas. Frågan löd så här:

”Jag undrar hur stor del av det svenska biståndet till UNRWA som hamnar hos Hamas i form av olika skatter?”

Många människor känner sig i dag ekonomiskt utanför. Särskilt unga upplever att de saknar framtid. En examen garanterar inte längre en plats i medelklassen, och löftet om stadig utveckling har försvunnit. Inför den dystra verkligheten lockas somliga av gamla idéer i nya kläder — socialism, till och med kommunism — som om dessa kunde erbjuda en räddning.

Åkte häromdagen tåg från Malmö till Stockholm, i grått novemberväder. Inramningen av dåligt underhållna och smutsiga hus blev tyvärr slående. Husen på landsbygden var övervägande gamla och med dålig fräschör. Extra dåligt blir det förstås om husen ligger nära järnvägen då dessa torde betinga ett lägre marknadspris.

Jag frekventerar ett gym i huvudkommunen.

Det hela började när min sjukgymnast, för drygt tio år sedan, konstaterade att om jag inte utförde vissa övningar på regelbunden basis så skulle mina ryggproblem inte kunna hanteras. Kort sagt inleddes då en ny vana i mitt liv. Ryggen är oftast helt okej numera och alla möjliga kroppsdelar får därtill lite välbehövlig motion.

Nyligen (28 oktober 2025 här) intervjuade Tucker Carlson den radikale högermannen Nick Fuentes, vilket har lett till en diskussion om man som seriös mediefigur över huvud taget bör tala med personer som har åsikter som de flesta tar avstånd ifrån.

Det är ingen hemlighet att flera av landets kommuner säger nej till regeringens förslag om frivillig återvandring. Det gäller i första hand rödgröna kommuner men i Borås har även Liberalerna satt ner foten. ”Vi fokuserar på att ge alla som bor här förutsättningarna att bilda sig, bete sig och bry sig. För det behöver vi fler av i hela Sverige. Inte färre.”

Men Borås har även en annan agenda, som de inte är helt öppna med.

Jag frekventerar ett gym. Det hela började när min dåvarande sjukgymnast, för drygt tio år sedan, konstaterade att om jag inte utförde vissa övningar på regelbunden basis så skulle mina ryggproblem inte kunna hanteras. Kort sagt inleddes då en ny vana i mitt liv. Varje vecka blir det 2 – 3 pass, drygt 100 per år. Ryggen är helt okej numera och alla möjliga kroppsdelar får därtill lite välbehövlig motion.

Nästa år är det val igen i Sverige. Redan märker vi att valstrategerna får större inflytande på politiken. Det sker genom att politikens spelplan aktualiseras och återskapas. Vilka problem utgör politiska spänningar i befolkningen? Hur allvarliga är dessa? Hur kan de hanteras? Var finns våra styrkepunkter och vilka stridsfrågor vill vi ha? Vilka vill vi undvika? Vilka frågor skall vi betona? Vilka politiska motsättningar skall vi tona ned och vilka skall vi lyfta fram?

Att Socialdemokraterna årligen skulle få Nobelpriset i lögnaktighet, om ett sådant funnes, är ingen hemlighet. Men frågan är om inte Andes Ygeman är i en klass för sig. Han är ynkedomen personifierad i allt han gör och säger, från den uppseendeväckande inkompetensen han gett prov på under sina perioder som minister till hans motbjudande uttalanden i opposition.

Det sägs ofta att Sverige har en väl utbyggd välfärd. Det är kanske sant, men det bortser från att den sällan gynnar de målgrupper välfärden skapats för. Den gynnar i huvudsak dem som jobbar inom välfärdsindustrin.

Stålbolaget Stegra tycks ha tagit över stafettpinnen från Northvolt som Sveriges nya industripolitiska huvudvärk. Projekten är gigantiska, kostnaderna skenar – och enligt Financial Times har bolaget nu svårt att betala sina skulder. Samma källa uppger att förlusterna uppgår till närmare 3 miljarder kronor – per månad. Det är siffror som får till och med Northvolts bokslut att blekna.

År 1934 valde 90 % av tyskarna Adolf Hitler till ledare – en man som i sin bok Mein Kampf (1925–1926) klart och tydligt hade klargjort att judarna måste avlägsnas från samhället.

Hur kunde det bli så här? Av vilken anledning ville så många tyskar så beslutsamt utplåna alla judar? Hur kunde 90 % av befolkningen helt förlora sitt omdöme? Varför?

Ett av de begrepp som jag funnit mycket användbart är ”Displacement of concepts”, som skapades av framlidne MIT-professorn Donald Schön. Han var en framstående innovationsforskare, bland annat, men också en dialogpartner till oss i SIAR, som startades av Eric Rhenman (1932-93) i mitten av 60-talet och min chef, tjugotvå av de trettio åren (1971-2001) som jag jobbade i SIAR som organisationskliniker.

Igår, den 17 oktober, publicerade SVT Nyheter ett inslag om pro-palestiniern och terrorlobbyisten Tara Saleh. På sociala medier har hon varit en följetong i flera år och filmklippen, där hon iklädd palestinasjal poserar med vapen och gastar att hon vill förstöra Sverige och hoppas att svenska barn ska lida, har varit omöjliga att undvika.

Ändå har SVT lyckats göra just det. Varför?