IDÉ

Det Goda Samhället är en opinionsbildande sajt som består av olika röster som undersöker, avslöjar och borrar i de brännande samhällsfrågorna. Här skapas samtidens självförståelse.

 

 

7 thoughts on “IDÉ

  1. Per Thorsell skriver:

    Jag hörde i radion i dag, studio 1, om nationaldagen och anledningen till att vi firar den.

    Jag hörde i radion i dag, studio 1, om nationaldagen och anledningen till att vi firar den.
    En kommentar är på sin plats.

    Söndagen 28 oktober 1520, Allhelgonadagen, utsågs den danske kungen Kristian II till Sveriges rättmätige kung av Sveriges adel och ombud för alla städer och landskap vid riksmötet på Brunkeberg. Han kröntes söndagen därpå, 4 november, i Stockholms storkyrka av ärkebiskop Trolle. Sverige var inte längre en fri nation.
    Påföljande onsdag slog kungen till och på torsdagens eftermiddag hade Stockholms blodbad svårt reducerat den svenska makteliten.
    När Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs 6 juni 1523 betydde det att Kalmarunionen för alltid gick i graven. Sverige var på nytt en fri nation.
    Gustav hade, precis som amerikanerna frigjort sig från engelsmännen, gjort nationen fri från danskarna. Sverige och USA har därför samma förhållande till sina respektive nationaldagar, 6 juni 1523 och 4 juli 1776 eftersom dagarna representerar en nationell frigörelse.
    6 juni har sedan dess hållits för att vara en viktig dag som ”man” gärna vill ha anknytning till. Sålunda valde drottning Kristina att abdikera den dagen 1654 samtidigt som Karl X Gustav lät kröna sig till kung av Sverige.
    Fäderna till regeringsformen 1809 var inte sämre utan såg till att den antogs 6 juni. Karl XIII valdes samtidigt till Sveriges kung.
    Så gjordes också med 1974 års regeringsform vars första delbeslut såg dagens ljus denna dag, 6 juni.
    Den sista dagen Sverige var i union med Norge var 6 juni 1905.
    Den officiella anledningen till att fira Sveriges nationaldag, kan man nu höra, är till minne av de två grundlagsändringarna.
    Sverige som nation ”nybildas” 6 juni 1523. USA har av samma konstitutionella skäl valt 4 juli 1776.
    Jag har sett någonstans att beröringsskräcken med 6 juni 1523 skulle ha sin förklaring i att Skåne Halland, Blekinge, Bohuslän och Härjedalen inte tillhörde Sverige vid denna tid.
    Det var endast 13 av Amerikas förenta stater, kolonier, som skrev på självständighetsdeklarationen. Det har inte vållat några problem ”over there”.
    Som skåning, född i Bohuslän, skulle jag alltså ta illa upp om firandet av nationaldagen kopplades till Gustav Vasas utnämning till kung. Vilken bedårande hänsyn!
    Om man skall fira nationaldagen är det för att vi är en fri nation sedan 6 juni 1523. Inget annat.
    Sedan står det fritt att ha egna anledningar. En herre i ”Ring P1” menade att anledningen till att det blev 6 juni var att det regnade på Skansen 5 juni 1893 när man skulle ha en stor nationalfest. Man förlängde därför festandet över 6 juni.
    Som medborgare i en fri nation är det väl alla tiders att även anledningen till firandet är ett fritt val.
    Så, ha en skön nationaldag önskar
    Per Thorsell
    Kungsängen

    Gilla

  2. Liljeros skriver:

    Ni behandlar begreppen skuld och skam som om de vore samma sak. Det är de inte.

    Skuld är egna regler som en individ har satt upp för sig själv. Skuldkänslor bryter ut om denne bryter mot dessa inre regler. Skulden är därmed tyst. Skam har i sin tur inte med direkta handlingar att göra utan mer om den bild man har av sig själv gentemot andra. I skammen finns det oftast en publik som dömer och som ger upphov till skamkänslor.

    Individualistiska kulturer som Sverige har i huvudsak en utbredd skuldkultur, medan kollektivistiska kulturer har en mer utbredd skamkultur. Det är av den anledning i det senare fallet som t.ex. hederskulturer är vanligare än i den tidigare. Gemensamt verkar de båda som social kontroll över grupper eller större gemenskaper och kulturer.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s