Den 22 juni i år började jag en ny serie om svensk historia här på Det Goda Samhället. Texterna publiceras under kategorin Hittat på nätet. I juli började jag även använda underrubriken ”Denna dag i svensk historia”.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Siikajoki var ett slag under Finska kriget 1808–1809. Slaget utkämpades mellan svenska och ryska trupper den 18 april 1808 vid Siikajoki, nära Uleåborg i Finland.

På påskdagens morgon, kristendomens största fest, hade SVT:s program ”Helgstudion” bjudit in imamen Nasir Ahmad Arif för att prata om påsken. En imam är alltså en muslimsk religiös ledare. Muslimer firar inte påsk.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Långfredagsslaget i Uppsala den 6 april 1520 var ett slag mellan en svensk bondehär, anhängare till Sten Sture den yngre, och kung Kristian II:s danska armé.

I äldre historieskrivning används beteckningen ”Sturepartiet” eller ”det fosterländska” eller ”det svensinnade” partiet för att beskriva den grupp som stödde Sten Sture den äldre, Sten Sture den yngres och andra svenska ledare som motsatte sig Kalmarunionen.

Utdrag ur Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Annandag påsk den 5 april 1697 dör kung Karl XI. Han efterträds som enväldig kung av Sverige av sin 14-årige son Karl XII. Redan samma höst blir den då 15-årige Karl XII myndigförklarad och övertar styrelsen av Sverige.

Karl XI (1655-1697) var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han styrde som enväldig kung: all makt, både lagstiftande och verkställande, samlades hos kungen. Under sitt styre byggde han upp den karolinska armén, en av de främsta arméerna i Europa. Sonen Karl XII vann stora segrar med sin fars armé i Stora nordiska kriget 1700-1721.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den svenska armén, under Gustav II Adolfs befäl, går i april 1632 över floden Lech i Bayern och forcerar den tysk-romerska kejserliga arméns starkt befästa ställningar. I slaget som följer skadas de kejserligas befälhavare Johann Tserclaes Tilly dödligt av en kanonkula.

Utdrag ur Berättelser ur svenska historien (1885-1886):

Lech gjorde här en krökning, så att landet på östra sidan sköt fram i en halfö, omkring hvilken floden flöt. Denna udde låg lägre än vestra stranden och var sålunda för Tilly en svag punkt, hvilken han derför låtit besätta, helst som den låg midt för hans ställning.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Saladen var ett fältslag mellan Sverige och Ryssland under stora nordiska kriget den 19 mars 1703. Svenskarna vann en vann en övertygande seger, trots att man var betydligt numerärt underlägsna.

Den svenska armén var formerad i en rak linje där Adam Ludwig Lewenhaupt kommenderade den högra flygeln medan Johan Adolf Clodt von Jürgensburg kommenderade den vänstra. Grenadjärerna var placerade längst ut på sidoflyglarna. Artilleriet placerades i centern, och hade kavalleri och infanteri som kantskydd.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 12 mars 1610 erövrar en svensk här under fältmarskalken Jakob De la Gardies befäl erövra den ryska huvudstaden Moskva. Svenskarna möts av jubel från invånarna. Detta är en av mycket få gånger i världshistorien någon har lyckats erövra staden.

De la Gardieska fälttåget var ett fälttåg lett av Jakob De la Gardie för att stödja Sveriges kandidat till den ryska tronen.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 11 mars 1555 besegrar en trupp på 560 svenskar, under befäl av Jöns Månsson Ulfsparre, en rysk armé på 12 000 man i slaget vid Kivinebb. Svenskarna segrade eftersom soldaterna hade skidor, vilket gjorde dem rörligare än ryssarna.

Utdrag ur Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Freden i Roskilde är det fredsfördrag mellan Sverige och Danmark-Norge som slöts i den danska staden Roskilde den 26 februari 1658, och som avslutade, det av Danmark påbörjade, Karl X Gustavs första danska krig. Under kriget hade, bland annat, Karl X Gustav från Jylland tågat på isen över Bälten mot Köpenhamn med den svenska armén. Resultatet av freden blev att Danmark avträdde Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm samt Trondheims län till Sverige.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 (enligt den svenska kalendern; 27 februari enligt den julianska och 10 mars enligt den gregorianska) nordöst om dåvarande Helsingborg. En dansk invasionsarmé om 14,000 man besegrades av en lika stor svensk armé, ledd av guvernören i Skåne, Magnus Stenbock.

1,500 danska soldater dödades i slaget, 3,500 sårades och 2,677 tillfångatogs.

Om uttrycket ”Måns Stenbock och hans getapågar”. Utdrag ur Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Carl (1861-1951) var prins av Sverige och Norge (från 1905 prins av Sverige) och hertig av Västergötland, son till kung Oscar II och drottning Sofia och bror till Gustaf V.

Den oikofobiska depression som många svenskar tycks lida av är obefogad. Svenskar är duktiga på många saker och har mycket att vara stolta över. I notiserna under rubriken ”Denna dag i svensk historia” påminner jag ibland om stora svenska upptäcktsresande, vetenskapsmän och uppfinnare.

Nu när amerikanerna har landsatt ett fordon på Mars för att göra undersökningar, blev jag påmind om att vi också har en svensk Jules Verne. Inte lika stor som fransmannen, men ändå. Författaren och ingenjören Otto Witt (1875-1923) skrev science fiction-berättelser. Ordet science fiction var inte uppfunnet än och han kallade sina berättelser naturvetenskapliga romaner, framtidsromaner och tekniska sagor.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Kung Karl Knutsson Bonde blir den 24 februari 1457 avsatt genom det uppror mot honom, som leds av ärkebiskop Jöns Bengtsson. Medan kungen går i landsflykt till Danzig, där han kommer att stanna till 1464, blir ärkebiskopen tillsammans med Erik Axelsson svensk riksföreståndare, i väntan på att man ska kunna välja den dansk-norske unionskungen Kristian I till kung även i Sverige och på så vis återupprätta Kalmarunionen, vilket sker till sommaren samma år.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Prinsessan Astrid (1905-1935) var yngsta dotter till prins Carl och sondotter till Oscar II. Hon gifte sig 1926 med Belgiens kronprins Leopold, med vilken hon fick tre barn. Hon omkom i en bilolycka i augusti 1935.

Efter kung Alberts plötsliga död i februari 1934 blev Leopold Belgiens kung och Astrid blev drottning. Den 23 februari fick Leopold avlägga eden i Palais Législatif i Bryssel.

Utdrag ur boken Boken om Astrid: Den svenska prinsessan som blev belgiernas drottning (1935):

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Kölleryd var ett slag mellan svenska och danska trupper på Kölleryds hed i en långsträckt dal i Skällinge socken i Halland natten mellan den 21 och 22 februari 1612 under Kalmarkriget.

Slaget stod mellan svenska trupper, under hertig Johan och Jesper Mattsson Krus, och den från sitt plundringståg i Västergötland återvändande danske kungen Kristian IV av Danmark. Dennes styrka, vid vilken hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg och många medlemmar av Danmarks förnämsta släkter befann sig, blev slagen och flydde till Varberg.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Riksdagen 1607 ägde rum i Stockholm och Uppsala. Ständerna sammanträdde i Uppsala den 23 februari 1607. Riksdagen inledes med diskussion om den deklaration Karl IX skulle lämna i anslutning till kröningen. Efter denna var klar 13 mjrs, så skedde kröningen den 15 mars. Riksdagen avslutades den 18 mars 1607.

Den 18 februari tågade adeln från Stockholm till Uppsala.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Niels Vibe Stockfleth (1787-1866) var präst och missionär i norska kyrkan och språkvetare med inriktning mot samiska. Han är känd för att ha utvecklat det nordsamiska skriftspråket och tagit initiativ till att norska präster som verkade bland samer skulle kunna samiska. Han berättar om sin mission till samerna i Dagbok öfver mina missionsresor i Finmarken (1866).

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Adolf Fredrik (1710-1771) var furstbiskop av Lübeck 1727–1750 och kung av Sverige från 1751. Han avled efter en festmåltid på fettisdagen den 12 februari 1771. Han hade redan dålig hälsa när han satte sig till bords för att inta en måltid bestående av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne.

Måltiden avslutades med semlor, som då kallades hetvägg, och varm mjölk. Efter middagen klagade kungen på att han kände sig yr och illamående. Han föll därefter ihop och avled. Klockan var då omkring 20.15.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Belägringen av Köpenhamn var en nästan två år lång belägring av den danska huvudstaden under Sveriges kung Karl X Gustavs andra danska krig, då svenska trupper under kungens ledning inringade Köpenhamn från den 11 augusti 1658 till den 27 maj 1660.

Detta är avsnitt fyra av Anders Leions självbiografi, som omfattar de första 24 levnadsåren, från 1939 till 1963. Berättelsen kommer att fördelas över 20–30 avsnitt.

Inte många kan föreställa sig det samhälle i vilket en man som sålde biljetter till järnvägen nekade min morbror att få köpa, därför att han behållit mössan på. Inte heller känner många till den oro som spillde över från Finland i samband med landets frigörelse från Ryssland och det därpå följande inbördeskriget.

Just nu pågår något som kallas Black History Month. Det är ett årligt evenemang i USA för att uppmärksamma afroamerikanernas historia. Men evenemanget har även spridits till andra västländer där de bor personer med afrikanskt ursprung.

I ett inslag i Sveriges Radio P3 från 2014 intervjuades den brittiske spoken word artisten Samuel King om Black History Month i Storbritannien:

”När jag skulle göra research märkte jag att jag inte visste tillräckligt mycket om min egen historia, och det gjorde mig arg”, sade King.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Skådespelaren Anders de Wahl (1869-1956) läste under en lång tid Alfred Tennysons ”Nyårsklockan” på Skansen vid midnatt på nyårsafton. Det hann bli 51 uppläsningar under åren 1897-1955, som även sändes i radio från 1935. Sin åttioårsdag den 8 februari 1949 firade han med ”Markurells i Wadköping” på Dramaten i Stockholm.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Statskuppen, eller revolutionen, 1809 var ett uppror mot Gustav IV Adolf, föranlett bland annat av motgångarna i finska kriget, som ledde till att han avsattes, att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från riksdagen 1789 avskaffades och 1809 års regeringsform infördes, och i förlängningen till att den franska ätten Bernadotte kom att uppstiga på Sveriges tron. De som ledde upproret brukar kallas ”1809 års män”.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Tåget över Bält var ett svenskt fälttåg över isarna mellan de danska öarna som pågick mellan den 30 januari och den 15 februari 1658.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Fraustadt var ett fältslag som utkämpades den 3 februari 1706 (den svenska stilen) vid staden Fraustadt i Polsk-litauiska samväldet (dagens Wschowa i Polen) under Karl XII:s fälttåg i Polen 1701 och 1706. Slaget stod mellan en svensk armékår under befäl av general Carl Gustaf Rehnskiöld och en sachsisk-rysk armé under befäl av fältmarskalk Johann Matthias von der Schulenburg.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Anklam stod den 28 januari 1760 i och runt staden Anklam mellan svenska och preussiska styrkor under det Pommerska kriget.

Den preussiske generalmajoren Heinrich von Manteuffel sårades av tre bajonettstick under striden, och togs till fånga av den svenska armén tillsammans med 187 preussiska soldater, varav fyra officerare.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Anfallen mot Sankt Petersburg ägde rum åren 1704 och 1705, och innebar härjningar, landstigningar och flottbombardemang av den svenska krigsmakten i syfte av att erövra den nygrundade hamnstaden Sankt Petersburg från ryssarna.

Under natten den 26 januari 1705 lyckades tusen svenska soldater under ledning av översten Carl Gustaf Armfeldt gå över isen på finska viken till ön Kotlin, där de dödade hela den ryska garnisonen i Kronstadt, tände eld på det ny uppbyggda varvet och brände de ryska båtarna liggande vid hamnen. Kronslott brydde de sig inte om eftersom de inte ville riskera några onödiga förluster av män. Därefter fortsatte de till S:t Petersburg där de lyckades bränna stora förråd och delar av staden.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Lode var ett slag som ägde rum den 23 januari 1573 mellan svenska och ryska trupper, som en del av tjugofemårskriget mot Ryssland. Den svenska armén under Clas Åkesson Tott bestod av 700 svenska knektar och ett par hundra baltiska ryttare. Den ryska armén var många gånger större – den bestod av 16,000 man.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 13 januari 1435 väljs upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson (ca 1390-1436) till rikshövitsman Arboga möte. Detta möte räknades i äldre historieskrivning som Sveriges första riksdag.