BIRGITTA SPARF: Det svenska storhetsvansinnet

Tycks ha övergått till en ny form av kronisk psykisk dysfunktionaliet.

Sveriges militära stormaktstid ligger långt tillbaka i tiden. Från SO-rummet:

”Traditionellt brukar Sveriges stormaktstid räknas från Gustav II Adolfs trontillträde 1611 till Karl XII:s död 1718.”

Detta var alltså ett bra tag sedan. Men stormaktstiden kostade på. År 1870 var Sverige ett av Europas fattigaste länder. För att genom en exceptionell uppryckning, främst inom industri- och kunskapsområdet, hamna som världens fjärde rikaste land 100 år senare, alltså 1970. Efter Schweiz, USA och Luxemburg.

Där kunde Sveriges fantastiska utveckling ha varit kvar, och gått vidare ännu längre därifrån. Om inte våra politiker inom främst socialdemokratin varit lika höga på sin egen storhet och förträfflighet som om de gått på crack. Istället inleddes ett ambitiöst arbete att göra alla världens länder till svenska socialdemokratiska mönsterstater.

Detta skulle ske främst genom biståndsorganisationen SIDA. Miljard efter miljard började pumpas ut till underutvecklade länder i främst Afrika. Utan att någon mätte effekterna av de svenska biståndsmiljarderna. Allt var underförstått. Sverige var rikt och skulle rädda världen. Detta faktum var på 1970-talet så självklart att knappt någon ifrågasatte det.

Socialdemokraterna gick så långt att de 1974 beslutade att Sverige skulle bli mångkulturellt. Den tidigare för landet så nyttiga arbetskraftsinvandringen skulle ersättas med asylinvandring. Så blev det också, så i en politisk mening får väl denna ambition anses som ett både ovanligt och synnerligen lyckat politiskt projekt.

Vem som myntade uttrycket att Sverige numera är en Humanitär stormakt har jag inte fått fram. Det kan ha varit Fredrik Reinfeldt 2011. Det kan ha varit sossarna långt tidigare. Den som vet får gärna höra av sig.

Men det slutar inte där. Nu har våra svenska politikers storhetsvansinne drivit dem till att vara absolut övertygade om att det är på Sveriges axlar som hela den globala klimatkrisen vilar.

Med en befolkning på lite drygt 10 miljoner och två promille av världens samlade koldioxidutsläpp står och faller hela planeten med oss, om vi inte förpassar oss själva tillbaka till en energi- och levnadsnivå motsvarande den som vi hade på 1920-talet.

SVT:s klimatreporter Erika Bjerström flyger ständigt och jämt runt om i världen för att rapportera om vad vi svenskar ställer till med. Hon är alltid helt förtvivlad i sina rapporter och vädjar till oss. Om vi inte snabbar på Sveriges gröna omställning och slutar köra omkring i bensinbilar och tända lamporna när det är mörkt kommer till exempel ögruppen Maldiverna i Indiska Oceanen att sjunka ner till havets botten om bara några få år.

Från militär stormakt till en humanitär dito. Sedan till en stormakt med uppgift att rädda klimatet genom att vara världsledande och en absolut förebild inom klimat- och miljöområdet för hela världen.

Vi i Sverige ska alltid vara världsledande, med vår lilla befolkning som hela tiden utökas med icke producerande och outbildade inflyttade befolkningsandelar. Oavsett vad som händer så är det Sverige som ska lösa alla världsproblem.

Det är detta som är det sjukliga svenska storhetsvansinnet. Som driver oss alla ned i fördärvet.

Birgitta Sparf