Zenon var en grekisk filosof och matematiker som levde på 400-talet före Kristus. Han var känd för att hitta på uppenbart felaktiga resonemang vars defekter var svåra att fastställa med matematik och allmän logik. Även sunda förnuftet gick bet på dem. Dessa gåtor kallade han paradoxer. Nu har människor i två och ett halvt tusen år skrattat åt paradoxerna och låtit barn under sin intellektuella fostran öva sig på att genomskåda dem.

I vår bakvända tid har man emellertid nytta av Zenons tankemodeller för att förstå varför vind- och solkraft ser ut att bli till precis så stor skada som kunniga människor länge förutsett men då tystats av förvirrade men politiskt inflytelserika miljösvärmare i alla partier.

Zenons kanske mest kända paradox lyder så här:

Man kan aldrig tillryggalägga en vägsträcka, eftersom man först måste avverka hälften av den, sedan hälften av den bit som återstår och så vidare i det oändliga.

En annan paradox handlar om Akilles och sköldpaddan:

Enligt Zenon kan Akilles inte springa förbi sköldpaddan om paddan får försprång eftersom sköldpaddan rör sig lite framåt för varje språng Akilles tar. Båda rör sig hela tiden framåt och kan bara komma fram samtidigt.

Modern tillämpad energisystemsforskning i form av mina tekniskt obildade grubblerier kring den svenska elpolitiken, som innebär att Sverige år 2040 ska ha hundra procents förnybar elproduktion (vari det dock kan ingå lite kärnkraft), i verkligheten har mycket att hämta från Zenons typ av tänkande. Liksom man aldrig kan tillryggalägga en vägsträcka kan Sverige aldrig få hundra procents förnybar elproduktion med hjälp av sol och vind. Detta kan möjligen inte inses med hjälp av logiken och det sunda förnuftet utan kräver Zenons typ av tankevanor.

Föreställ dig att du och Zenon fått i uppgift att konstruera ett hundra procent förnybart elsystem i Sverige – kärnkraften behöver ni enligt era direktiv inte tänka på – enligt riksdagens miljömål för 2040. ”Det kommer inte att fungera”, säger Zenon. ”Varför det?” frågar du. ”Av samma skäl som Akilles inte kan springa förbi sköldpaddan förstås”, svarar Zenon. Sedan börjar han förklara.

”Det blåser inte hela tiden”, säger han. ”Ej heller lyser solen hela tiden.” ”Och vad är det med det?” säger du fast du menar ”Tror du inte jag visste det, tar du mig för ett nöt? I så fall får vi väl bygga fler vindkraftverk”.

Zenon ler och säger att det inte kommer mer el ur hundra vindsnurror än ur femtio när det inte blåser. I själva verket, fortsätter Zenon, är verkningsgraden på ett vindkraftverk bara trettio procent (hur han nu kan veta det). Det fungerar precis som han som måste gå halva vägen till målet och därefter hälften av den återstående hälften och därför aldrig kom fram. Om du behöver el från hundra vindkraftverk som snurrar hela tiden så får du i verkligheten så mycket el som från trettio som snurrar hela tiden. Om du då bygger sjuttio stycken till så räcker det sammanlagt bara till femtioen procent av dina elbehov. Och så vidare.

”Det betyder alltså att det svenska elmålet om hundra procent förnybart är omöjligt att nå?” säger du misstroget.

”Tyvärr”, säger Zenon.

”Vad gör vi då?” frågar du.

”Tja”, svarar Zenon. ”Ni får väl klara er utan el när det inte blåser.”

”Du är inte klok!” utropar du. ”Ingen värme, ingen kyla, inget elljus på natten, ingen diskmaskin och stopp i tunnelbanan. Och avbrotten kan komma när som helst! Ingen väljare kommer att rösta på politiker som lägger fram ett sådant program!”

”Men det är ju just det väljarna gjort i flera årtionden”, säger Zenon milt. ”Nu får ni skylla er själva.”