Miljontals nya idéer uppstår troligen varje dag. Turligt nog blir det för det mesta inget av dem vilket oftast beror på att de är dåliga och någon gång på att ingen tar hand om dem. Idéer är nämligen ännu hjälplösare än människobarn när de föds. Långsiktig intensivvård måste omedelbart sättas in om de ska överleva, det vet var och en som fått en bra idé och sedan glömt bort den efter tio minuter. Kraven från idéer med ambitionen att bli något stort är fullkomligt överväldigande.

En del idéer får den omsorg de behöver för att långsamt vakna till liv och så småningom röja ny väg för världen. Jag tänker då på sådana påfund som Henry Fords löpande band, Edisons glödlampa och Marconis radio (om nu äran rätteligen ska tilldelas just dessa personer; bakom de flesta bra uppfinningar står en hoper människor som pretenderar på fader- eller, i enstaka fall, moderskapet).

Det är två saker man vet om den sortens tekniska innovationer när de väl är på plats. För det första vet man att de fungerar. För det andra vet man att människorna, hur praktiska uppfinningarna än visar sig vara, väldigt sällan grips av passionerad lidelse över dem. Soldater går inte i krig och riskerar livet för dem.

Men alla idéer gäller inte tekniska ting. Säkert lika många handlar om hur det sociala livet ska anordnas och hur folk ska förhålla sig till varandra. Jag tänker på sådana storslagna och omvälvande idériktningar som kristendomen, marxismen och den moderna väckelserörelsen kring fossilfrihet. Jag tror historien har fött fram tillräckligt många initiativ av den typen för att vi ska kunna konstatera att de i de två ovannämnda avseendena är de tekniska nydaningarnas motsats. För det första vet man att de inte fungerar. För det andra fyller de folk med sådan extas att de kan våga livet för sin teori. Att observationen även gäller antifossilrörelsen är förstås ännu inte fullt belagt så om någon vill att jag ska byta ut miljöfanatismen mot exempelvis jesuitismen eller nazismen så ställer jag gärna upp på det.

Hur kan jag påstå att kristendomen inte fungerat när det finns vördnadsbjudande mäktiga katedraler på så många ställen och den katolska kyrkan är världens äldsta ännu bestående organisation? Jag menar att kristendomen egentligen inte kommit någonstans närmare huvudmålet att göra tillvaron dräglig för människorna även om prästerskapet nog sjungit psalmer och bett böner så det borde ha räckt till. IKEA har gjort mer för att ge människorna ett gott liv än påvarna. Däremot har många fått sätta livet till i kampen för kristendomens heliga principer. Tänk bara på korstågen och sextonhundratalets europeiska religionskrig.

Marxismen är ett ännu mer tillspetsat exempel på idéer som driver folk till hänryckning och förmår dem att i sin extas över dogmerna åstadkomma större skada, lidande och död än någon annan idé.

Det typiska för de eggande men dödliga trosriktningarna är att de har en helig bok. I de här fallen heter böckerna Bibeln, Kapitalet samt IPCC Sixth Assessment Report. Böckerna läses normalt inte av lärans mest fanatiska anhängare och om de läser skrifterna så förstår de dem inte. De enda som läser är respektive rörelses prästerskap och eftersom dessa grupper normalt får en hygglig försörjning av rörelsen så är de benägna att mycket väl förstå rörelsens budskap. Om de någon gång i nattens onda mörker grips av vantro kan de alltid trösta sig med att tvivlet måste sakna grund eftersom alla de andra funktionärerna är så fasta i sin övertygelse.

Jag kan inte se annat än att antifossilrörelsen liksom marxismen mer liknar en religiös strömning än den förment vetenskapliga tradition som den menar sig företräda. När ett historiskt facit så småningom presenterar sig kommer det troligen att visa sig att dess idéer aldrig fungerat och att den i sin nitiska entusiasm gjort mänskligheten stor skada. Jag undrar hur många människor som redan i år kommer att dö av svält på grund av antifossilpolitiken som försvårar för bönder att så och gödsla sina jordar.