Ett av de teman som brukar pigga upp min portugisiskalärarinna i Rio de Janeiro är att det bor två själar i den svenska staten, nämligen dels det ursprungligen manliga våldsmonopolet byggt efter förebild av monstret Leviatan hos Thomas Hobbes, dels den fortfarande kvinnodominerande socialtjänsten. Läderlappen mot Prussiluskan om du så vill.

Läderlappen och Prussiluskan hade ursprungligen distinkt olika roller. Läderlappen skulle bekämpa och utrota samhällets inre fiender, i första hand kriminella element som skulle nedbankas och låsas in, gärna för evigt om du frågade Läderlappen själv. Prussiluskan använde helt andra metoder, till exempel bestämda förmaningar och varm omsorg i stället för Sig Sauer och Glock 43X, och jobbade med helt andra klienter, till exempel Tommy och Annika snarare än Jokern.

Och? sa portugisiskalärarinnan som ogillar långa utvikningar och vill att man ska komma till saken.

För att göra en lång historia kort, svarade jag, så är Sverige numera ett feministiskt land med en feministisk regering. Det betyder att kvinnliga värderingar ska gälla och kvinnor ska leda. Det där med att banka buset i skallen och hota med en Sig Sauer är Läderlappsfasoner som numera är bortrationaliserade från offentliga brottsbekämpningen.

Hur gör ni i stället? frågade fröken häpet.

Vi skickar Läderlappen på utbildning i kvinnliga idéer, sa jag. Han vet nu allt om värdegrunden och de modernaste pedagogiska teorierna från förskolan. Han har dessutom hunnit med att bli HBTQI-certifierad.

Funkar det? undrade lärarinnan intresserat. I så fall har polisen i Rio de Janeiro något att lära sig. Den fortsätter att jaga buset med pistol på det gammaldags sättet.

Jag är inte säker, svarade jag. Det verkar inte fungera så bra. Först försökte polisen grilla korv med de gängkriminella för att få dem att sluta mörda. Jag tror att grillkonceptet numera är avskrivet. I stället funderar polisen på nya modeller. Det kallas för metodutveckling och går till så, efter vad jag har förstått, att ledande polisiära tänkare och chefer samlas i ett sammanträdesrum för att göra en plan.

Kommer de någonstans? Jag tyckte att lärarinnan lät lite ironisk på rösten. Det gillade jag inte riktigt. Jag menar att det är lite för magstarkt att komma från tredje världen och kritisera Sverige. Det kan ju trots allt vara så att den svenska polisen håller på att uppfinna framtidens viktigaste principer för brottsbekämpning!

Det skulle faktiskt inte förvåna mig, svarade jag ampert. Bara häromdagen skrev rikspolischefen Anders Thornberg en rapport i Dagens Nyheter om den senaste innovativa förnyelseidén som polisen håller på att utveckla (https://www.dn.se/debatt/lat-polisen-beslagta-kontanter-av-gangkriminella/). Som jag ser det kan den faktiskt vara epokgörande i kriminologins och brottsbekämpningens historia. En idé är att polisen ska kunna beslagta kontanter av misstänkta gängkriminella.

Så polisen menar att om den tar en bankrånare så ska rånaren inte få behålla pengarna? Jag anade ett stänk av hån i språklärarinnans röst.

Sverige är faktiskt en humanitär stormakt och en rättsstat, sa jag med ett nedlåtande tonfall som inte kan ha förbigått henne. Det kanske inte var han som hade begått bankrånet. Han kunde ha lånat pengarna från sin moster. Det vore inte rättssäkert att konfiskera sedlarna! Där fick lärarinnan något att bita i.

Sedan lugnade jag mig. Hör här, sa jag, vad rikspolischefen säger. Han säger att det går åt fel håll med brottsligheten och att det är dags för nya grepp:

Det krävs fler åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen av den organiserade brottsligheten… Den organiserade brottsligheten är systemhotande och utgör ett hot mot det demokratiska samhället… Trots omfattande insatser från flera håll fortsätter utvecklingen åt fel håll.

Polisens insatser är uppenbarligen otillräckliga, resonerade jag vidare. Men det betyder inte att polisen vill dra sig undan. Tvärtom är den villig att hjälpa till. Till exempel har den ”en löpande dialog med justitiedepartementet om hur polisen kan bidra på bästa sätt”. Men att polisen är samarbetsvillig innebär inte att den kan dra lasset. Det behövs starkare krafter för den uppgiften. Hör här rikspolischefens första förslag:

Stärk socialtjänsten. Den viktigaste åtgärden för att långsiktigt komma åt den organiserade brottsligheten är att förebygga att barn och unga dras in i kriminalitet. Kommunerna har ökat sina ambitioner men insatserna varierar och fler åtgärder behövs för att stärka socialtjänsten… Unga med en problematisk utveckling behöver kunna omhändertas i ett tidigare skede… Socialtjänsternas jourverksamhet genom fältassistenter i utsatta områden behöver förstärkas… Socialstyrelsen bör kunna föreskriva hur socialtjänsten ska kunna arbeta med barn som begår brott…

Jag tror att jag förstår, sa fröken. Prussiluskan är det härdiga avantgarde som ska ta de första smällarna när den svenska staten avancerar mot den hittills överlägsna organiserade brottsligheten. Bara det kommer lämpliga föreskrifter från Socialstyrelsen som kan ge socialtjänsten extra slagkraft så kan polisen säkert bidra på bästa sätt.