DNA-tekniken har revolutionerat kunskapen om vår historia. Filistéerna är kända som skurkarna i flera berättelser i Gamla testamentet. Den berömdaste filistén är den jättelike krigaren Goliat. Det har länge spekulerats om detta folks ursprung.

Filistéerna dyker upp på Kanaans sydvästra kustremsa under den så kallade ”bronsålderskollapsen” på 1200-talet f. Kr. Egyptierna nämner ett folk som de kallar ”peleset”, vilket var ett av de så kallade ”sjöfolken” som härjade östra Medelhavets kuster.

Enligt Bibeln kom filistéerna från Kaftor (Jeremia 47:4), som många forskare antagit är ett namn på Kreta. Kretensare kan vara nämnda också på andra platser i Bibeln, då tillsammans med ”peletéer”. Till exempel i följande verser:

”Benaja, Jojadas son, hade befälet över keretéerna och peletéerna; dessutom voro Davids söner präster.” (2 Sam. 8: 18)

”Så gingo nu prästen Sadok och profeten Natan och Benaja, Jojadas son, ditned, jämte keretéerna och peletéerna, och satte Salomo på konung Davids mulåsna och förde honom till Gihon.” (l Kon. 1: 38)

Från dessa verser, som alltså beskriver kung Davids livvakt, kommer uttrycket ”kreti och pleti”, som betyder ungefär ”löst folk”. Det finns forskare som tror att ”keretéer” är kretensare medan ”peletéer” är en form av namnet ”pelasager”, en benämning på folk i allmänhet från Egeiska havet.

Av Bibelns skildring av striden mellan David och Goliat framgår att filistéerna, till skillnad från israeliterna, var oomskurna. De hade också andra gudar eftersom Goliat ”förbannade David, i det han svor vid sina gudar”.

Men vad vet vi om filistéerna? I Nordisk familjebok kan man läsa att filistéerna var ett folk som bebodde en landsträcka i sydvästra delen av Kanaan, ungefär från gränsen mot Egypten i söder utefter Medelhavets kust till ungefär Jaffa (Tel Aviv) i norr:

Filistéerna voro icke födda i landet, utan ha i likhet med israeliterna invandrat dit, förmodligen dock något senare än dessa. Deras ursprungliga hem utgjordes enligt flera samstämmiga uppgifter i G. T. af Kaftor (Amos 9: 7; Mos. 2: 23; Jer. 47: 4), ett land, som vanligen sammanställts med Kreta, men hvars läge man ej med visshet känner.

Numera råder i stort sett konsensus bland forskarna om att berättelsen om uttåget ur Egypten är en myt och att israeliterna i stället delar ursprung med kananéerna. Den israelitiska Jahvekulten har alltså vuxit fram ur den kananéeiska religionen.

Filistéerna, förklarar Nordisk familjebok, var inte semiter utan ett indoeuropeiskt folk. När detta uppslagsverk gavs ut använde man ofta ordet ”arier” i denna breda betydelse:

Filistéerna voro sålunda icke af semitiskt, utan af ariskt ursprung. Men efter allt att döma ha de tillegnat sig det kananeiska språket, så att de utan någon tolk kunde förstå eller göra sig förstådda äfven af israeliterna, hvilka talade samma språk. Likaledes torde de ha tillegnat sig kananéernas religion. I motsats till israeliterna erkände de icke omskärelsen, hvarpå G. T. ofta lägger vikt (Dom. 14: 9; 1 Sam. 18: 25; 31: 4 m. fl. st.).

Filistéerna hade alltså assimilerats i den semitiska, kananeiska kulturen. De pratade ett kananeiskt språk som israeliterna begrep och de dyrkade de kananeiska gudarna: ”I afseende på kultur torde de icke i någon högre grad ha skilt sig från kananéerna…” Enligt Bibeln dyrkade filistéerna framför allt den kananeiske guden Dagon.

Det är från namnet Filistéen vi har fått namnet Palestina:

Från Filistéen härrör det nu vanliga namnet på Israels land. Palestina är nämligen hos Herodotos namn på Filistéen, men har sedermera af greker och romare så småningom öfverflyttats på hela det område, som vi nu beteckna med Palestina.

Filistéerna levde längs Kanaans kust mellan 1200-talet f.Kr och år 604 f.Kr då de blev fördrivna av Nebukadnessar II till Mesopotamien.

Men kom de från Kreta? En tämligen ny studie av filisteeiskt DNA visar att teorin om att de var indoeuropéer och kom från Egeiska havet verkar stämma. Det är alltså inte osannolikt att keretéer och peletéer är benämningar på indoeuropeiska folk från öarna mellan Grekland och Mindre Asien.

DNA-proverna har hämtats från skelett på en filisteisk gravplats i Ashkelon i södra Israel. Resultaten, som publicerades i tidskriften Science Advances (3/7 2019) visar att filistéerna korsat Medelhavet från södra Europa.

Under perioden 1400-1100 f.Kr. behärskades Kreta av mykenska greker som styrde från palatset i Knossos. Arkeologerna har grävt fram lerkärl i filisteiska städer som är mycket lika mykenska motsvarigheter, vilket bekräftar DNA-analysen. Man har också hittat stora mängder grisben som tycks visa att filistéerna, till skillnad från israeliterna, åt griskött.

Frederik Christiaan Woudhuizen är en holländsk forskare som forskar om indoeuropeiska språk och Medelhavskulturernas förhistoria. I artikeln ”The ethnicity of the Sea Peoples” försöker han spåra de olika sjöfolkens ursprung. Man kan även se en intervju med Woudhuizen om ämnet på YouTube-kanalen Study of Antiquity and the Middle Ages.

BILD: David halshugger Goliat. Målning av Robert Antonín Leinweber (1845-1921).

Du kan visa din uppskattning för skribenten genom att donera via swish till 0760078008 eller bli månadsgivare på Patreon

Klicka här för att gilla min sida på Facebook.