Eftersom ländernas genomsnittliga intelligenskvot (IQ) varierar, förändrar den nuvarande storskaliga invandringen den genomsnittliga IQ:n i många länder (Rindermann 2018, avsnitt 10.3.5). Här sammanfattar vi en studie som betraktar detta fenomen i Sverige, Norge, Danmark och Finland. 

Genomsnittlig IQ i Sverige den 31 december 2020 

Som ett exempel på hur IQ bestäms kan vi ta Sverige. På grundval av några fall kan man anta att med tillräcklig noggrannhet medelvärdet av IQ hos personer som invandrar till ett nordiskt land är detsamma som medelvärdet av IQ i bakgrundslandet. Vi har använt de skattningar av IQ som presenterats av Lynn & Becker (2019). Därtill antas genomsnittlig IQ för den nordiska ursprungsbefolkningen vara 100, i enligt med äldre beräkningar. Statistiska centralbyråns tabell SCB (2021a) visar den nuvarande svenska befolkningen uppdelad efter bakgrundsländer, den 31 december 2020. Genom att använda dessa datakällor och beräkna de viktade medelvärdena kan man lätt få fram tabell 1.  

Det erhållna uppskattade IQ på 96,3 för Sverige ligger nära den skattning på 97,0 som presenteras av Lynn & Becker (2019, s. 176), som tar hänsyn till flera IQ-skattningar före 2019. 

När vi i följande avsnitt gör prognoser antar vi att IQ för personer med utländsk bakgrund ligger kvar på den nivå på 86,6 som anges i tabell 1. I tabell 1 får vi fram ett medelvärde för IQ på 99,7 för de två grupperna av personer med svensk bakgrund. Det antas vara det framtida IQ-värdet för personer med svensk bakgrund (infödda), även om framtida blandade äktenskap kan medföra en sänkning. 

Prognos för IQ i Sverige 2021 ̶ 2100 

Utöver framtida värden för IQ behöver vi befolkningsprognoser för antalet personer med inhemsk och utländsk bakgrund. Vi gör dessa prognoser på samma sätt som tidigare presenterats i två artiklar på Det Goda Samhället (Tarvainen 2020a, b) och (Tarvainen 2018), men vi använder nyare värden för nettomigration och fertilitet. Nettoinvandringen till Sverige var till exempel mycket lägre 2020 än 2019 på grund av resebegränsningar till följd av Covid-pandemi. Därför antar vi att nettoinvandringen under det andra året med Covid-pandemi, 2021 är densamma som 2020, men att nettoinvandringen sedan återgår till 2019 års nivå. 

I tabell 2 presenteras prognoserna för den inhemska befolkningen och befolkningen med utländsk bakgrund i Sverige för 1/1 2021 ̶ 1/1 2100. Den sista kolumnen visar genomsnittligt IQ för hela befolkningen. 

Tabell 2 visar att nivån på det genomsnittligt IQ i Sverige sjunker till 92 år 2100 om inga betydande förändringar sker i nettoinvandringen. Dessa värden för IQ visas också i figur 1, som även visar motsvarande resultat för Danmark, Norge och Finland. 

Professor Helmuth Nyborg (2012) var den första forskaren som gjorde prognoser för IQ. Hans prognos för det sjunkande IQ i Danmark från 1979 till 2072 var 6 poäng (Nyborg 2012, tabell 2). Motsvarande minskning blir som framgår av figur 1 något lägre. 

Den främsta orsaken till den lägre minskningen är att Danmark efter Nyborgs artikel har begränsat invandringen. Danskarna är hittills det enda västeuropeiska folk som har uttryckt sin vilja att rädda den västerländska civilisationen i landet. De har tillämpat den mest restriktiva invandringspolitiken i Västeuropa, samt inrikespolitik som inte uppmuntrar till ytterligare invandring till Danmark, utan som med betydande stöd uppmuntrar invandrare att återvända till sina bakgrundsländer. För närvarande planerar Danmark att skapa områden utomlands där flyktingar placeras.  

Enligt figur 1 skulle Sveriges IQ under nästa århundrade sjunka under 90 om den nuvarande utvecklingen fortsätter. Professor Tatu Vanhanen (2009) har i sina studier konstaterat att när ett lands genomsnittliga IQ ligger under 90 är det svårt att upprätthålla ett demokratiskt samhälle. 

Den beräknade fördelningen av IQ i Sverige den 1 januari 2100 

Ovan har vi tagit hänsyn till Sveriges genomsnittliga IQ. Här tittar vi närmare på dess framtida fördelning den 1 januari 2100, det vill säga antalet personer med varje IQ. Vi har faktiskt tre olika IQ-fördelningar: för den inhemska befolkningen, för muslimer och för icke-muslimer av utländsk härkomst. I fallet med den inhemska befolkningen fick vi en genomsnittlig IQ på 99,7; standardavvikelsen kan antas vara ett normalvärde på 15. 

För att uppskatta den muslimska befolkningens genomsnittliga IQ tar vi hänsyn till de 28 bakgrundsländer (SCB 2021b) där den muslimska andelen är över 90 procent. De muslimska andelarna i olika länder anges av Wikipedia (2021), som bygger på över 300 studier. Vi får en genomsnittlig IQ på 79,3 för den muslimska befolkningen i Sverige den 31 december 2020. Denna uppskattning ligger i linje med den estimerade IQ på 81 för alla muslimska länder som Templer (2010) kommit fram till. För standardavvikelsen för muslimernas IQ-fördelning får vi numeriskt en uppskattning på 16,8.  

För att fastställa genomsnittlig IQ-fördelning och standardavvikelse för icke-muslimska personer med utländsk bakgrund går vi till väga på samma sätt som för muslimer, men tar hänsyn till den icke-muslimska befolkningen i de 111 bakgrundsländer där andelen icke-muslimsk befolkning är över 90 procent. Vi får ett medelvärde för IQ på 94,9 med en standardavvikelse på 16,7.  

Som en sidoanteckning kan nämnas att motsvarande genomsnittliga IQ för icke-muslimer vars ursprungsland är Afrika (310 000 personer den 31/12 2020) är 70,3. 

Figur 2 visar de tre IQ-fördelningar den 1 januari 2100. De beräknade delpopulationerna är följande: 6 244 000 infödda, 5 153 000 muslimer och 4 495 000 personer med utländsk bakgrund som inte är muslimer. 

I figur 2 har den infödda befolkningen (genomsnittligt IQ 99,7) och den muslimska befolkningen (genomsnittligt IQ 79,3) en stor skillnad i IQ, det vill säga cirka 20 enheter. En så stor skillnad i IQ, i kombination med kulturella skillnader mellan den västerländska och den islamiska civilisationen, skulle skapa en oundviklig segregation av samhället.   

Redan i Sverige, liksom i andra nordiska länder, finns det skolor med många invandrarbarn där elevernas genomsnittliga prestationer är låga. Man har märkt att tilldelningen av mer resurser till dessa skolor inte förbättrar studieresultaten nämnvärt. Inte heller har invandrarbarnens studieresultat förbättrats avsevärt när de flyttats till skolor med färre invandrarbarn. Den uppenbara förklaringen kan vara att många invandrarbarn har en lägre IQ. 

Infödda föräldrar undviker skolor med många invandrarelever och vill flytta till områden med färre personer med utländsk bakgrund. Detta leder till en segregering av bostadsområden och skolor. Stora skillnader i IQ och kultur mellan infödda och många människor med utländsk bakgrund, orsakar också segregation inom arbetsplatser och familjebildning. För en beskrivning av den nuvarande segregationen i Sverige, se (Skans & Åslund 2010). 

Forskning visar att IQ inte bara är ett mått på en persons kognitiva förmågor. Det har visat sig att ju högre IQ en person har, desto bättre tenderar hans eller hennes sociala färdigheter att vara. Det är därför uppenbart att låg IQ, förutom kulturella faktorer, är en faktor som bidrar till nästan alla de sociala nackdelar som har uppstått i de nordiska länderna till följd av invandringen. Det handlar bland annat om oroligheter i skolor och på offentliga platser samt brottslighet, från cykelstöld till våldtäkt.  

Som framgår av tabell 2 kommer infödda svenskar dessutom att vara en minoritet år 2070 om den nuvarande invandringen fortsätter. 

För att förhindra denna katastrofala utveckling har det föreslagits att Sverige ska ingå ett avtal om att muslimer ska flytta till muslimska länder (Tarvainen 2020a, b). Detta motiveras av de oförsonliga konflikterna mellan västerländsk och islamisk kultur. Det är lätt att räkna ut att om det inte fanns några muslimer i Sverige den 1 januari 2100 skulle landets genomsnittliga IQ vara 97,7 i stället för de 91,8 som förutspås ovan. 

De övriga nordiska länderna, med undantag för Danmark, följer Sverige och närmar sig situationen i figur 2. En utveckling enligt figur 2 skulle innebära att Sverige, Norge och Finland kommer att få ett mycket stort antal människor med mycket låg intelligensnivå. I takt med att automatiseringen går framåt och jobben blir mer krävande kommer det att finnas allt färre jobb för personer med låg IQ i de nordiska länderna. Utvecklingen i figur 2 skulle alltså innebära arbetslöshet och bidragsberoende för ett mycket stort antal människor. 

Så stora skillnader i IQ, tillsammans med kulturella skillnader mellan västerländska och islamiska civilisationer, skulle orsaka en häpnadsväckande segregation i samhället. Den kan inte undanröjas genom så kallade integrationsåtgärder, eftersom skillnaderna i IQ mellan olika grupper inte kan minskas avsevärt. I USA har t.ex. skillnaden i IQ mellan vita och svarta elever förblivit densamma, ca 13 poäng, under mer än tre decennier, även om regeringen i olika program har spenderat hundratals miljarder dollar för att minska den (Murray 2021, s. 37, 41). 

Den enda lösningen för att undvika en dramatisk förändring av samhället är att radikalt ändra invandringspolitiken, det vill säga en omställning liknande den som Danmark har inlett. 

Ett tack till 

Författaren tackar Hermann Steiner för nyttiga kommentarer. 

Referenser 

Murray, Charles (2021). Facing Reality, Two Truths about Race in America. Encounter Books.  

Nyborg, Helmuth (2011). The decay of Western civilization: Double relaxed Darwinian Selection. Personality and Individual Differences 53(2), 118–125, doi: 10.1016/j.paid.2011.02.031 .  

Rindermann, Heiner & Thompson, James (2016). The Cognitive competence of immigrant and native students across the world: an analysis of gaps, possible causes and impact. J. Biosoc. Sci. 48, 66–93. doi: 10.1017/S0021932014000480 . 

SCB (2021a). Befolkning efter födelseland och ursprungsland, 31 december 2020, totalt. BE0101_Födelseland ursprungsland 2020.xlsx. https://www.scb.se/hitta-statistik/sok/?query=BE0101_F%C3%B6delseland+ursprungsland+2020.xlsx&lang=sv . 

SCB (2021b). Folkmängden efter födelseland, ålder och kön. År 2000 – 2020. 

https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/en/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FodelselandArK/ .  

Skans, O. N., & Åslund, O. (2010). Etnisk segregation i storstäderna–bostadsområden, arbetsplatser, skolor och familjebildning 1985–2006. Uppsala: IFAU–Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, rapport 2014:4. https://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2010/etnisk-segregation-i-storstaderna/ . 

Tarvainen, Kyösti (2018). Population projections for Sweden, Norway, Denmark, and Finland, 2015–2065. Bulletin of Geography. Socioeconomic Series, 39, 147-160. doi: org/10.2478/bog-2018-0010 . 

Tarvainen, Kyösti (2020a). Gästskribent Kyösti Tarvainen: Del 1 – Om den katastrofala demografiska utvecklingen i de nordiska länderna – vad måste göras för att stoppa befolkningsutbytet. Det Goda Samhället, Mars 6, 2020. https://detgodasamhallet.com/2020/03/06/gastskribent-kyosti-tarvainen-del-1-om-den-katastrofala-demografiska-utvecklingen-i-de-nordiska-landerna-vad-maste-goras-for-att-stoppa-befolkningsutbytet/#more-23777 . 

Tarvainen, Kyösti (2020b). Gästskribent Kyösti Tarvainen: Del 2 – Hur invandringspolitiken måste ändras med utgångspunkt i ett demografiskt perspektiv. Det Goda Samhället, Mars 7, 2020. https://detgodasamhallet.com/2020/03/07/gastskribent-kyosti-tarvainen-del-2-hur-invandringspolitiken-maste-andras-med-utgangspunkt-i-ett-demografiskt-perspektiv/#more-23801 . 

Templer, Donald, I. (2010). The Comparison of Mean IQ in Muslim and Non-Muslim Countries. The Mankind Quarterly 50(3):188-209. 

Vanhanen, Tatu (2009). The Limits of Democratization ̶ Climate, Intelligence, and Resource Distribution. Washington Summit Publishers. 

Wikipedia (2021).  Islam by country. https://en.wikipedia.org/wiki/Islam_by_country [accessed July 7, 2021]. 

Kyösti Tarvainen har avlagt en diplomingenjörsexamen i teknisk fysik från Helsingfors Tekniska Högskolan och en doktorsexamen i system- och styrteknik i USA. Han har specialiserat sig på matematisk modellering och har undervisat vid Helsingfors Tekniska Högskola och Helsingfors universitet som docent. 2009 märkte han den stora demografiska effekten av invandringen och började forska i ämnet.