Jag är så tacksam över att jag fick växa upp när det mesta var förhållandevis enkelt. Visst hade vi problem även på den tiden, men det var reella bekymmer som för det mesta hade en logisk och praktisk lösning. Vi skapade oss inte en massa underliga funderingar och frågeställningar runt rena självklarheter.

Vi kunde skilja på en norsk, dansk, svensk och finne. Vi gick inte omkring och grubblade över om inte alla i själva verket var svenskar. I mina kretsar, och i de flesta andras, hade en sådan frågeställning betraktats som mycket märklig och extremt oroväckande.

Inte heller hade vi några större problem med att avgöra vem som var flicka eller pojke, kvinna eller man. Det framstod som tämligen uppenbart och vi fann oss utan knot i att leva i och växa upp med de biologiska kön som vi hade fötts med.

Var det 25 grader varmt ute och sol på sommaren så var det sommarväder, var det minus 25 och mycket snö på vintern så var det vinterväder och inte ”Klimatförändringar”. Vilket var en jädra tur för oss eftersom vi slapp gå omkring med ständig ångest över att hela mänskligheten skulle utplånas om 10 år.

På radio och TV talades något som kallades ”Rikssvenska” som kom från Stockholm. Trots att Leksandsmål var vårt hemspråk blev vi genom det automatiskt tvåspråkiga och vi fick heller ingen hemspråksundervisning i skolan trots att samtliga lärare talade den fascinerande rikssvenskan.

Långt ifrån alla var aktivt kristet troende men vi uppfostrades ändå med den kristna etiken som grund. ”Älska din nästa såsom dig själv”. Det innebar att man skulle älska sig själv och alltid vara hygglig och juste mot andra, både människor och djur. Om jag inte helt har missuppfattat det hela.

Vi var så hopplöst underutvecklade och primitiva på den tiden. Man kan ju fråga sig hur vi överhuvud taget kunde överleva och bli de vi är idag.

Detta var innan den nya tiden när hela jordens alla olika folk visat sig vara svenskar, i alla fall om de bestämt sig för att flytta hit.

Detta var också innan biologiskt kön blev något som inte finns men som ändå kan väljas, på ungefär samma sätt som man kan välja mellan olika maträtter från en helt blank och tom meny. Vete fan hur det går till. Rena rama Harry Potter, om du frågar mig. Det är först när man har valt vilket kön man föredrar att tillhöra som det blir på allvar och man som kvinna, man eller mittemellan kan börja kämpa för sina rättigheter.

Vi förstod inte att varje liten solstråle, regndroppe eller snöflinga förebådar vår snara undergång.

Vi var hopplöst bortskämda även när det gäller språk. Vi visste att om vi kunde fullgod rikssvenska så låg världen öppen för oss. Vi skulle alltid bli förstådda i alla situationer och alla andra skulle alltid förstå oss. Men det var innan språkkrav i svenska sågs som rasistiskt och fascistiskt. Nu är det långt ifrån en självklarhet att de jag möter talar eller förstår svenska. Detta kallas ”Mångkultur” och gör oss till en långt mera framgångsrik nation än vad vi var innan.

Begreppet ”Allas lika värde” har tillkommit som allenarådande och odiskutabelt styrmedel inom politiken och samtliga institutioner, myndigheter och lärosäten. Det är en mera välutvecklad variant av ”Älska din nästa såsom dig själv” och innebär i praktiken att vi ålagts att mer eller mindre utplåna oss själva för att hjälpa andra. Vilket är väldigt fint.

Livet var tämligen enkelt när jag växte upp. Nu har alla tidigare välkända begrepp, sanningar och självklarheter vänts ut och in och bak och fram. Ingenting är längre vad det synes vara så nu är ingenting enkelt längre.

Bilden visar mig själv badande i Rältaån 1957.