Från Sveriges Radios program ”Ekot” den 30 juli.

Som vi alla redan vet innebär ett avslag på ansökan om asyl i Sverige att det är helt upp till den asylsökande att följa beslutet eller välja att stanna kvar. Vidare försvåras myndighetsutövningen från Migrationsverket och Migrationsdomstolarna av att det är andra länder, som Iran eller Irak, som de facto styr över den svenska migrationspolitiken. Dessa länder kräver att de som ska utvisas tillbaka hem ska återvända frivilligt.

”Leila” får på kurdiska framföra sin bestämda mening och den är att hon aldrig kommer att återvända frivilligt till Irak. Hon påtalar att hennes två barn är födda här, de går i svensk skola och de har ingen anknytning till kurdiska Irak.

Det framgår inte hur länge hon har befunnit sig med sin familj i Sverige, men om barnen går i svensk skola så måste det vara minst sex-sju år. Utan uppehållstillstånd. Enligt reportern har hon ”flytt” till Sverige, vilket bevisligen inte är sant. Då hade hon fått uppehållstillstånd och inte ett avslag.

Vad gör då Sverige i en sån här situation? Mellan åren 2018-2020 ökade antalet irakier som inte kan utvisas från 1 500 till 1 900 personer. Sätter man dem i förvar tills de väljer att frivilligt lämna landet? Pressar man på med att dra in biståndet till Irak som år 2020 uppgick till till 745,5 miljoner kronor?

Nej, naturligtvis inte! Detta är ju Sverige! Men Mikael Tollerz, departementsråd på UD, tar till storsläggan. Vilket i det här fallet är att försvåra för irakier att få visum till Sverige. Vilket har visat sig vara ”effektivt”. Det senaste avslaget är nu preskriberat, enligt reportern, och Leila med familj ansöker nu på nytt om asyl. Vilket man kan göra efter fyra år från det senaste avslaget. De har handlat fullkomligt rationellt i ett totalt irrationellt land.

De kommer förmodligen att få stanna på grund av att barnen nu har rotat sig här, med stöd av barnkonventionen som blivit lag och våra redan innan vanvettiga migrationslagar. Varför får våra politiker år efter år påstå att vi har en reglerad invandring? Varför lägger vi årligen ner åtskilliga miljarder på asylmottagande, asylprövning och enormt dyra rättsprocesser när avslagsbesluten som fattas inte ens är värda papperet de är skrivna på eller bläcket de är undertecknade med?

I praktiken har vi redan fri invandring, så varför inte skippa alla kostsamma byråkratiska och juridiska steg och låta folk själva få bestämma om de vill vara kvar här redan från början? Det blir ju ändå alltid resultatet i slutänden, med en massa onödigt och dyrt krångel för samtliga inblandade parter på vägen dit.

De asylsökande vet mycket väl att Sverige i praktiken inte har någon reglerad invandring. Håller de ut tillräckligt länge så slutar det alltid med ett uppehållstillstånd. Det är enbart våra styrande politiker som fortfarande tycks tro att vi har det. Eller de tillåts i vart fall att gång på gång upprepa denna grova lögn i debatter och medier.

Jag tvingas med sorg i hjärtat konstatera att jag lever i vad som måste vara västvärldens mest idiotiska land.