PATRIK ENGELLAU: Kultur

Ju mer jag förstår vad kultur betyder – eller tror att jag förstår – desto mer upprörd och föraktfull blir jag av Mona Sahlins ord till ett turkiskt ungdomsförbund:

Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana ”töntiga” saker.

Är det konstigt att vi får sådana som polismannen Ghazale som gör Bitte Assarmo rättmätigt rasande när han som sommarpratare förklarar att vita svenska män tagit sig oförtjänta privilegier på invandrares bekostnad? Feministen Sahlin skulle nog hålla med. Och den kvinnan var påtänkt som svensk statsminister!

Kultur är sammanfattningen av alla de budskap som vårt samhälle ständigt sänder oss och som talar om för oss vad som är bra och dåligt och därmed påverkar våra handlingar. Omgivningen kanske förklarar för gängligisten att livet handlar om guldklockor och en svart BMW vilket ger honom en annan mental laddning än den som uppstår bland de glesskäggiga filosofie doktorerna på länsstyrelsens miljöavdelningar. (Vilken enastående stupiditet att tro att den svenska kulturens enda förkunnelse är att vi ska dansa små grodorna, äta sill och fyllna till!)

Ett märkvärdigt faktum som vi inte ägnar tillräcklig uppmärksamhet är att Sverige under hundra år från 1800-talets andra hälft förvandlades från Europas kanske fattigaste land till ett av de rikaste. Det måste bero på betydande kulturella förändringar, säger jag. Vad skulle det annars bero på? Folk upplevde andra budskap om livets mening och betedde sig på annat sätt vilket fick den lyckliga konsekvensen att ett tidigare oanat välstånd växte fram.

Jag har funderat mycket, men inte särskilt framgångsrikt, på hur det där kan ha gått till. I samband med marknadsekonomins och kapitalismens genombrott framväxte en ny kultur (fast jag tror att det var de nya tänkesätten som drev fram den nya ekonomin, inte tvärtom). Man kan få en skärva av förståelse om man betraktar Benjamin Franklin, en av USA:s Founding Fathers, mannen på hundradollarsedeln, tillika ambassadör och uppfinnare av åskledningen. Han publicerade årligen en skrift som hette Poor Richard´s Almanac och såldes i över 10 000 exemplar om året. Där fanns praktiska upplysningar om vid vilka datum särskilda bemärkelsedagar skulle inträffa och framför allt var den full av kultur i bemärkelsen instruktioner om livet, det vill säga sedelärande berättelser och motsvarande. Till exempel ger han råd till unga företagare: Om du låter dina fordringsägare höra hammarslagen från din smedja redan klockan fem om morgonen så kan du vara säker på att han inte omedelbart kommer att begära pengarna tillbaka. Almanackans syfte var att uppmuntra amerikanernas företagarinstinkter.

Den svenske författaren Carl Jonas Love Almquist (1793 – 1866; mest känd för boken Det går an som argumenterar för kvinnligt företagande och för sammanboende utan formell vigsel, han på bilden) ger en inblick i folklig kultur vid århundradets mitt. Hur tänkte de? Vad var viktigt?

Greta ska flytta ihop med Anders i torpet Skansen och ber sin storasyster Katrina om levnadsråd:

Råd mig nu huru jag må ställa till, för att hava roligt och göra allt nöjsamt åt oss bägge i vårt bo?

Katrina såg på sin syster med vackra ögon. Därefter sa hon milt: ”Det vet du väl, syster min, att aldrig skall du vinna glädje här på Skansen, om du sätter din håg till att vinna nöje. Gör blott dina sysslor flitigt och eftertänksamt, en så rask människa som du är. Håll mycket nätt i rummen, håll gott åt korna, så att de lyckas väl för eder.

Man ska inte tänka på nöjen utan i stället arbeta flitigt och hålla städat i rummen. Det påminner om Jordan Peterson som säger åt unga män att glömma guldklockor och svarta bilar och i stället koncentrera sig på att bädda sin säng. Kristina fortsätter:

Var barmhärtig mot fader- och moderlösa barn, och dem du icke själv kan taga, så gå till folket i bygden och tala, att de må hjälpa dem. Intet korn gives åt den rättskaffens fattiga, som icke vänder sjufalt tillbaka; och du skall känna nöje omkring dig, utan att vidare tänka därpå.

Bliver det så, att Gud giver dig barn, så håll dem snygga och täcka. Tukta dem ej med hårda ord, utan håll dem blott jämt i en stadig ordning, att att lydnad blir deras första lust och ett gott skick deras vana. Lär dem att göra gagn och leka efteråt: lär dem att läsa högt för dig, så skall du känna ett nöje omkring dig, utan att du vidare tänker därpå.

Kristina har märkt att Anders kan vara lite nöjeslysten och slösaktig och hon manar lillasyster Greta hur sambon milt ska hanteras för ”att kunna böjas till förnuftet”. Hur gör socialen för att böja ligistynglen till förnuftet? Kanske genom att lära dem att läsa högt för mamma?

Allt handlar om att vinna andra människors tillit och tillit kommer sig av hederlighet. Greta säljer mjölk på Hötorget i Stockholm. Att fuska med varorna var inte ens att tänka på:

Greta höll den seden vid makt, att aldrig drypa det minsta vatten i mjölken, som hon sålde. Därav hände, att hennes kärra på Hötorget blev ganska namnkunnig. Hennes skummade mjölk betraktade mången madam som oskummad; och hennes oskummade gick så nära grädde, att mången fru brukade den till sitt kaffe och te. Ändock ökade mor Greta ej sina priser, utan höll jämnan med kamraterna på torget.

Tänkte folk på det här viset eller är Almquists berättelser uppfostringslitteratur? Men om det bara vore moralkakor, skulle folk då köpa Almquists texter? Han fick veterligen inga bidrag för att föra fram statlig propaganda. (I stället hade han usel ekonomi och hamnade i händerna hos procentare. Han anklagades för att ha mördat en fordringsägare med arsenik men flydde undan rättvisan till Amerika.)

Patrik Engellau