PATRIK ENGELLAU: Ett Galilei-moment

Galileo Galilei (bilden) var en astronom från Pisa som på grundval av observationer av himlavalvet kommit fram till att Kopernikus, som levt nästan hundra år tidigare, hade haft rätt i sin heliocentristiska teori om att jorden snurrar runt sin egen axel och dessutom roterar kring solen. År 1615 dömde Inkvisitionen att Galilei hade fel eftersom hans teori var absurd och kättersk då den motsade Den Heliga Skrift. Men Galilei framhärdade och blev därför åter ställd inför Inkvisitionen 17 år senare. Han tvingades då ta tillbaka sina irrläror och försattes i husarrest livet ut. (Helt rätt hade han inte. Han trodde att jorden rörde sig i en cirkel, inte i en ellips. Vetenskapen är inte perfekt.)

Redan i småskolan fick jag höra den historien som ett bevis på hur tokiga folk, i det här fallet den katolska kyrkan, var förr i tiden när man helt skamlöst valde att lita mer till heliga trossatser än på ovedersägliga vetenskapliga observationer. Antagligen har alla nu levande människor, i varje fall i västerlandet, fått samma läxa som jag med utgångspunkt just i Galileis fall. Här framstod vår tids intellektuella överlägsenhet i blixtbelysning. Vem som helst kunde förstå att verkligheten, såframt den är korrekt tolkad med de mest avancerade vetenskapliga metoderna, trumfar obevisade magiska dogmer.

Olika människor har olika förmåga att tänka vilket betyder att de är olika bra på att översätta sina sinnesförnimmelser till lämpliga abstraktioner och sedan låta abstraktionerna leka med varandra på ett sätt som ger den sålunda sysselsatta människan möjlighet att dra praktiska slutsatser typ att två äpplen och tre bananer blir fem frukter.

Denna i befolkningen ojämnt fördelade förmåga till abstrakt tänkande kallas intelligens och är en synnerligen eftertraktad och beundrad egenskap. De begåvade individerna själva gynnas troligen av sin läggning och det är en allmän uppfattning att även samhället i övrigt drar nytta av förekomsten av intelligenta människor.

För att snabbt kunna identifiera intelligenta människor i samband med anställningar och andra sållningsförfarandet – och därmed slippa det tidsödande och oprecisa krånglet att göra personliga bedömningar av alla kandidater – har samhället utvecklat särskilda intelligenstester som på någon timme med hygglig noggrannhet ger en numerisk uppskattning av vederbörandes så kallade intelligenskvot, IQ. I testerna får man just leka med abstraktioner, till exempel föreställa sig hur en viss geometrisk figur ser ut om man vrider den 180 grader och sedan vänder den uppochned.

Som en bieffekt av detta letande efter talangfulla individer kan intelligensforskarna extrapolera sina individundersökningar till större kohorter. Om de exempelvis IQ-testat en miljon svenskar drar de slutsatser om hur pass begåvade alla de tio miljonerna är i genomsnitt. Hur sådana beräkningar går till vet jag inte men jag vet att de görs. På den grunden publiceras internationella rankinglistor där olika länders påstådda genomsnittsintelligens siffersätts och rangordnas, till exempel här och här. Listorna verkar grundas på ungefär samma statistiska källor.

Det är svårt för mig att bedöma tillförlitligheten i denna statistik där sju asiatiska länder ligger i topp med genomsnittliga intelligenskvoter över 100 och Sverige hamnar på delad tjugondeplats med en kvot på 99. Denna statistik har visserligen kritiserats men den är, vad jag förstår, vad som finns och vad man får nöja sig med om man vill veta var vetenskapen står. Galilei trodde som sagt att jorden rör sig i cirklar.

Nu har en sverigedemokratisk politiker i Trosa blivit åtalad för hets mot folkgrupp för att han hävdat att ”sydsudaneser har lägre intelligensnivå än andra folkgrupper”. Tanken bakom åtalet är vad jag kan begripa att den svenska staten anser det vara skamligt att ha låg IQ och att det kan vara brottsligt att anklaga någon för något så skamligt. Enligt ovan refererade vetenskapliga undersökningar har sudaneser – vilket alltså inte är detsamma som sydsudaneser – en intelligenskvot på 71. Det är en lägre intelligensnivå än andra, om än inte alla andra, folkgrupper. (Lägst ligger Ekvatorialguinea på 59.) Men uttalandet gäller även svenskarna som alltså har lägre intelligensnivå än åtskilliga andra folkgrupper eller närmare bestämt nationaliteter.

Här står Sverige inför ett Galilei-moment. Ska trosapolitikern dömas för att ha brutit mot värdegrundsföreställningar som många i vårt land håller för heliga? Det är nu det ska avgöras om vi står på upplysningens och de vetenskapliga observationernas sida eller om vi ska återfalla i det medeltida vidskepliga mörkret och liksom Inkvisitionen döma vetenskapen till livstids husarrest för att den sätter sig upp mot dogmer.

Dixi. Nu får vi se om jag blir åtalad.

Patrik Engellau