PATRIK ENGELLAU: Att uthärda överflödet

Föreställ dig en välfylld bar med alla slags vin och sprit i oändliga kvantiteter. Allt är gratis. Om du inte orkar blanda drinkarna själv finns en tjänstvillig bartender. Han hjälper också till med att bära fyllda glas till ditt bord när du inte längre kan stå på egna ben (om du är av den ullen).

Två slumpmässiga medborgare kommer in i baren. Den ene drar i sig glas efter glas som en sjöman på landpermission och är mycket riktigt utslagen och dyngrak efter någon timme. Den andre nöjer sig med att hela kvällen smutta på ett enda glas vitt vin.

Jag undrar hur människorna skulle reagera om det låg en sådan bar i vartenda gathörn. Var och en kan göra sin egen gissning och gissningen bestäms nog av bedömarens människosyn. Min människosyn är lite obestämt mitt emellan och därför tror jag att människans sug efter fri alkohol är normalfördelad. En del extremister skulle inte dricka något alls och andra ytterlighetspersoner skulle bli asfulla. Genomsnittspersonen skulle bli lite berusad men troligen stanna vid 1,0 promille eller däromkring.  

Tänk dig nu att överflödet är så massivt att gathörnsbarerna aldrig stänger. Då skulle en hygglig majoritet av befolkningen enligt detta resonemang ständigt vara åtminstone lätt pirum varav i alla fall hälften ur stånd att göra något seriöst arbete.

Det moderna västerländska samhället är ungefär som en sådan rikligt försedd gratisbar med ständigt öppethållande. Vi lever i ett aldrig tidigare skådat allmänt överflöd. Rika människor, till och med hela grupper av rika människor, har det alltid funnits men aldrig samhällen där yppigheten varit normaltillståndet. Observera att detta aldrig tidigare upplevda samhällstillstånd av allmänt överdåd är något helt nytt som uppstått under din eller dina föräldrars livstid.

Människan är inte konstruerad för sådant överflöd. Jo, Gud skapade de första människorna i Edens lustgård vilket väl var ungefär som ett liv i Stockholms innerstad fast med mer växter och grönt. Men det tog snabbt slut av kända skäl. Adam och Eva förvisades till jordelivets jämmerdal där de och deras efterkommande tvingats uthärda fattigdom, svält och tusen vedermödor. Tills nu, alltså. Det är som om nutidsmänniskan under sin levnad sett barerna öppna i gathörnen.

Du kanske tycker det är lättsinnigt att jämställa allmänt välstånd med en panna vodka men det tycker inte jag. Jag grundar min inställning på de korrumperande effekter som det ekonomiska överflödet haft på rika människor tidigare i historien. Det kända tregenerationsteoremet förklarar rika familjers uppgång och fall enligt principen Förvärva, Ärva, Fördärva. Mänsklighetens naturtillstånd, som släktena alltid återgått till efter eventuella utflykter till prakt och rikedom, har alltid varit nöden och fattigdomen. Historien visar att enskilda människor, när de prövats, hittills har varit dåliga på att motstå rikedomens korrumperande lockelser.

Så vad händer när inte bara enskilda människor utan hela befolkningar plötsligt, som i vår tid, får del av ett oanat överskott? Klarar kollektivet överflödet bättre än det klarar ett besök i gratisbaren? Efter de senaste decenniernas historiska utveckling betvivlar jag den möjligheten.

Vad man tidigare inte kunde veta var hur korruptionen skulle gestalta sig när den anföll samhällena på bred front. I varje fall hade jag inte förutsett det. Man hade kunnat tro att människorna skulle berusa sig i lyx inklusive alkohol och droger och damhandväskor för 20 000 kronor styck. Sådant förekommer visserligen men det är inte den sortens missbruk som kommer att kasta samhällena tillbaka i den fattigdom som sannolikt är människans naturliga tillstånd.

I stället anar man nu att vår undergång blir att vi förkastar just de beteenden och tänkesätt som gjorde att vi rönte våra framgångar. Till exempel håller stora grupper på att förvandla sig till tiggarmunkar. Tiggarmunken skiljde sig från andra munkar däri att han satte en ära i att inte själv arbeta för sin försörjning utan i stället reste runt och lät sig försörjas av andra (därav namnet). Tiggarmunkens arbete var att predika för människorna. Vem som helst kan räkna ut att predikningarna handlade om allt ont som skulle drabba människorna om de inte försörjde tiggarmunkarna, till exempel världens snara undergång, Guds hämnd, skogsdöd, polarisarnas bortsmältning, hot och hat, fejk news, pandemier och andra lidanden.

Tiggarmunkarna ville att folk skulle ha dåligt samvete. Dåligt samvete gjorde dem mindre obenägna att finansiera munkarnas försörjning. Men när det arbetande folket får dåligt samvete kan situationen utnyttjas även av andra samvetslösa intressen. Det ser vi idag. Den ena nya minoriteten efter den andra börjar arbeta enligt tiggarmunkarnas metod och förmår det arbetande folket att skämmas för påstådda skändligheter i det förflutna, slavhandel till exempel, så att det tappar självförtroendet och till slut hukande gör allt det beordras att göra alltmedan de förtalar sin egen kultur utan minsta tanke på att det var just den överlägset framgångsrika kulturen som gjorde dem till föremål för en hel världs avund.

Vi kan inte låta bli att ständigt dricka ett gift som berusar oss med självförakt och förmår oss att förkasta vårt ursprung. I något drama skrev Shakespeare att ”den varelse som ej sitt ursprung vördar får inget fäste i sig själv”. Jag tror att det är det fästet som vi så målmedvetet arbetar på att förlora. Vi tycker att vi har råd med det. Då förstår man hur det går. VSB.

Patrik Engellau