MOHAMED OMAR: Vita upplopp?

En av punkbandet The Clashs många röjiga och trallvänliga låtar heter ”White Riot”. Låten finns på B-sidan på debutskivan ”The Clash” från 1977.

The only thing we’re saying about the blacks is that they’ve got their problems and they’re prepared to deal with them. But white men, they just ain’t prepared to deal with them – everything’s too cozy. They’ve got stereos, drugs, hi-fis, cars. The poor blacks and the poor whites are in the same boat.

Joe Strummer menade att vita var alltför bortskämda. Låten inspirerades av Notting Hill-upploppet i West London 1976 då unga svarta män gick ut på gatorna och härjade i protest mot vad man uppfattade som rasistiska orättvisor.

De vita borde göra som de svarta, menade Strummer, och kasta tegelstenar på polisen:

White riot – I wanna riot
White riot – a riot of my own
White riot – I wanna riot
White riot – a riot of my own

Black man gotta lot a problems
But they don’t mind throwing a brick
White people go to school
Where they teach you how to be thick

Det svenska punkbandet Ebba Grön har förresten gjort en cover av låten. Joe Strummer hade, som många unga ”rebeller” i västvärlden, en privilegierad uppväxt som son till en toppdiplomat, dekorerad med Brittiska imperieorden. Joe gick på den prestigefyllda privatskolan City of London Freemen’s School. Ja, han var en av de vita bortskämda gossarna som han sjunger om, som gick i skolan i stället för att göra upplopp.

Lyssna på låten:

Men det var inte om Joe Strummer det här inlägget skulle handla, utan om rättegången mot den polis som ska ha orsakat George Floyds död i USA.

Efter en påfallande kort juryöverläggning förklarades polisen Derek Chauvin skyldig på alla åtalspunkter. Jag blev inte ett dugg förvånad.

Jag har inte undersökt hur rättegången gick till, men jag hyser en misstanke om att den inte gick rätt till. För vad hade hänt om Derek Chauvin blivit frikänd? Jo, med stor sannolikhet hade upplopp brutit ut i flera amerikanska städer. Bränder, plundringar, våld.

Därför är jag misstänksam. Jag tror att man fruktar den ”antirasistiska” mobben.

Det finns ingen motsvarande ”vit mobb” som gör upplopp.

För inte så länge sedan dödades en oskyldig kvinna av polisen i USA. Hennes namn var Hannah Fizer och hon var bara 25 år gammal. Men det folk som protesterat mot polisbrutalitet på sistone har inte gett sig ut på gatorna i stora skaror för hennes skull. Hon var nämligen vit. Och rörelsen som demonstrerat – och gjort upplopp – heter ju Black Lives Matter, svarta liv räknas.

Hade hon varit svart, som George Floyd, hade hennes namn blivit stora rubriker.

Mig veterligen finns det ingen rörelse som kallar sig White Lives Matter som kan ta sig an Hannahs sak. Och fanns det en sådan rörelse skulle den förmodligen stämplas som en hatisk ”vit makt-grupp” och dess demonstrationer skulle mötas av våldsamma motdemonstrationer påhejade av politiker och medier.

Budskapet som Black Lives Matter-rörelsen skickar till polisen är: akta er jävligt noga för att kröka ett hårstrå på en svart människa, men gör vad ni vill med de vita!

Att skada en svart människa vid ett polisingripande, även om det skulle vara befogat, får allvarliga konsekvenser. Man sparkas från jobbet och hängs ut som ondskefull rasist. Derek Chauvin dömdes av mobben långt innan han dömdes av domstolen. Han var den ”vita djävul” som de så kallade ”antirasisterna” behövde.

De som demonstrerar för George Floyd och andra svarta bryr sig inte om polisbrutalitet. Då skulle de skandera Hannah Fizers namn.

Den 15 juli 2017 sköts en vit kvinna, Justine Damond, till döds av en svart polis i Minneapolis. Hon var oskyldig. Har du hört hennes namn? Förmodligen inte. Har svenska mainstreammedier pratat om fallet? Nej. Gjorde vita amerikaner upplopp? Nej.

Justine Damond sköts till döds av den svarte polismannen Mohamed Noor:

Namn på svarta män som dödats i konfrontationer med poliser blir stora rubriker i alla medier, både i USA och i Sverige. Många kan därför namnen. Men ingen kan namnen på de vita offren. Ni som har läst det här inlägget kan nu ett namn: Justine Damond. Hon som blev skjuten av en svart polisman. Hennes liv har också betydelse.

Joe Strummer, som var någon slags vänster, hade med stor sannolikhet inte önskat sig ett vitt upplopp för Justine Damond. Han föreställde sig i stället, som den revolutionsromantiker han var, ett upplopp mot ”överheten”, det vill säga hans egen klass eller ”pappa”.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie).

Mohamed Omar