På påskdagens morgon, kristendomens största fest, hade SVT:s program ”Helgstudion” bjudit in imamen Nasir Ahmad Arif för att prata om påsken. En imam är alltså en muslimsk religiös ledare. Muslimer firar inte påsk.

För mig (och att döma av reaktionerna på sociala medier, för många andra) var imamens närvaro svår att förstå. Han säger att han inte firar påsk, och det torde han även ha sagt till SVT-folket när de ringde för att bjuda honom. Ändå fick han komma.

Med i påskprogrammet är också Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelèn. Hennes närvaro är självklar eftersom påsk alltid har firats, och fortfarande firas, i Svenska kyrkan.

Om man på SVT eftersträvade mångfald hade man till exempel kunnat bjuda in en romersk-katolsk präst. Man hade också kunnat bjuda in en judisk rabbin. Den kristna påsken har sitt ursprung i den judiska påsken som firas vid samma tid.

Jag tror att imamens närvaro var en del av ambitionen att framställa islam som en lika svensk religion som kristendomen.

Samma ambition ser man i användningen av begreppet ”abrahamitiska religioner”. Det är ett konstigt begrepp. Kristendomen kommer från judendomen. De första kristna var judar som kommit till tro på att Jesus uppstått från det döda.

Islam har en helt annan historia och uppstod i Arabien. De som skrev Koranen visste en del om både judendomen och kristendomen och införlivade en del av dessa religioners berättelser i boken.

Islams grund är dock den inhemska arabiska religionen. Profeten Muhammed avskaffade arabernas månggudadyrkan och krävde att endast den högste guden, Allah, skulle dyrkas. Han hävdade att han kom med samma monoteistiska budskap som tidigare kända profeter och nämnde bland andra Abraham och Moses.

Koranens versioner av de bibliska berättelserna skiljer sig ofta från originalet. Ibland finner vi rena missförstånd som visar att de som skrev Koranen inte kunde läsa de judiska och kristna skrifterna på originalspråken hebreiska, arameiska och grekiska. Och någon översättning av skrifterna på arabiska fanns inte, då det inte torde ha existerat en enda arabisk bok före Koranen.

Arabisten K. V. Zetterstéen som översatte Koranen till svenska (1917) menar i kommentaren till sin översättning att det är ”otvivelaktigt” att Koranens författare inte studerat några skriftliga källor, utan att han, eller de, uteslutande varit hänvisade till muntliga uppgifter.

Det är inte rimligt att mot denna bakgrund kalla islam en ”abrahamitisk religion”.

När man hade imamen i SVT-studion kunde man ha passat på att ta upp en fundamental olikhet mellan svenska och islamiska högtider.

De svenska – och västerländska – högtiderna är knutna till årstiderna. Påsken är en kristen fest, men den är också en vårfest för att fira fåglarnas återkomst och växtlighetens återuppståndelse.

Islams kalender följer månen, vilket betyder att de föreskrivna högtiderna, ”eid” på arabiska, kan infalla när som helst under året. Det betyder att ramadan kan krocka med julen vissa år och med midsommar andra år.

Det är med andra ord mycket krångligt och besvärligt att vara en del av den svenska kulturella gemenskapen och samtidigt leva som en troende och utövande muslim.

De svenska högtiderna är färgade av årstiderna. Julen är snö och mörker, påsken är vår, midsommar är sommar och Alla helgons dag är höst. Varje högtid förknippas med olika färger, dofter, stämningar.

Naturpoesi inte har alltså inte någon roll i eidfirandet, vilket utför en stark kontrast mot de svenska högtiderna där naturpoesin är central. Det naturpoetiska finns inte bara i dikter och sånger utan också i hur vi tänker, känner och pratar om högtiderna.

Är islam en svensk religion? Föreställ dig att svenska folket skulle konvertera till islam, skulle den svenska kulturen som vi känner den då fortsätta att existera? Ramadan skulle med stor sannolikhet ersätta jul, påsk och midsommar.

Föreställ dig också att Sverige, för omkring tusen år sedan, i stället för att kristnas hade islamiserats. Hade då den svenska kulturen som vi känner den någonsin uppstått? Hade vi haft Bellman? ”Supa, dricka och ha sin flicka, är vad sankte Fredman lär!”

Hade vi haft Bellmans ”Gubben Noach” och ”Joachim uti Babylon”?

Hade vi haft Jenny Nyströms bilder?

Nej, vi hade haft en helt annan kultur, vilket till stor del beror på att islam och kristendomen är så olika. Det vi känner som svensk kultur hade inte kunnat uppstå om svenskarna varit muslimer.

Själv är jag ateist och tror inte på någon religion. Men som förnuftig människa gör jag skillnad på religioner. Jesus hade inget harem, var inte kung över ett världsligt rike och utbredde inte sin religion med svärdets hjälp. Han lät inte som Muhammed korsfästa andra, utan blev själv korsfäst.

Kristendomen är en del av det svenska kulturarvet, vare sig jag är troende eller inte. Det är inte islam, islam är en ny invandrarreligion i Sverige och har aldrig haft någon som helst betydelse för svensk kultur. Som sagt, vår kultur hade inte ens funnits om islam hade styrt det land vi idag kallar Sverige och det folk vi kallar svenskar.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie).