Det finns inte mycket som är så starkt förknippat med påsken som just ägget. Vi äter ägg, pyntar och målar dem och fyller dem med godis åt barnen – och vi skickar dem inte sällan som vackra påskkort till varandra. Men vad beror det egentligen på att ägget blivit en av påskens allra största symboler?

En orsak kan vara att det före reformationen inte var tillåtet att äta ägg under fastan, eftersom de betraktades som likvärdiga med kött. Eftersom hönsen började värpa alltmer under våren var man tvungen att på något sätt få användning för äggen och då föll det sig naturligt att frossa i just ägg när påsken väl kom. Men traditionen med ägg vid motsvarande högtider finns i de flesta kulturer och traditioner.

Historiskt sett betraktas ägget som en symbol för själva livets uppkomst. Det finns många föreställningar om hur världen skapats ur ett stort ägg. Ett latinskt ordspråk lyder Omne vivum ex ove, vilket betyder Allt levande kommer från ägget och filosofer som Platon liknar universum som ett ägg med skalet som brister och vår värld befrias till en högre tillvaro. Och våren har alltid förknippats just med liv, det är nu träden börjar grönska igen efter vinterns dvala och det är nu man sätter alla de nya frön som ska gro till sensommarens skörd.

Eftersom det fanns så gott om ägg under påsken var det också, för ovanlighetens skull, tillåtet att leka med maten. Barnen roade sig gärna med äggrullning. Leken gick till så att man rullade ägg nerför en planka eller tegelpanna för att se om de kunde träffa de ägg som redan rullats ner. Om någon annans ägg gick sönder fick den som orsakat sprickan kamma hem det som vinst.

Äggrullning har gamla anor och förekom redan i slutet av 1500-talet och har förekommit i stora delar av Sverige och övriga Nordeuropa, men också i andra delar av världen, som exempelvis Egypten. Under 1800-talet växte en annan form av äggrullning fram USA, en variant som går ut på att rulla ägget från start till mål på en bana med hjälp av en tesked eller ett skaft av något slag. Än idag förekommer denna lek utanför Vita huset på annandag påsk, även om traditionen förstås är pausad nu i coronatider.

Även påskägget som gåva har gamla anor. Eftersom våren kom med många primörägg föll det sig naturligt att ge bort ägg som gåva, och inte sällan ville man också dekorera dem för att göra gåvan ännu vackrare. Från början var det vanligast att man färgade dem röda (som en symbol för Kristi blod) men med tiden började man pryda dem på ett mer konstfullt sätt.

Särskilt tydligt har detta blivit i de östra delarna av Europa, i den ortodoxa kristna kulturen, där man på många håll utvecklat äggmåleriet till en fantastisk konstform. Och än idag färgar vi gärna våra påskägg på olika sätt, antingen med speciella äggfärger som kan köpas i matvarubutiken, eller med naturliga färgämnen såsom lökskal i kokvattnet och annat som ger vacker färg.

När vi ger bort ägg som gåva ger vi numera bort en helt annan typ av ägg, nämligen påskägg fyllda med godis. Redan långt före påsk börjar butikerna saluföra dessa ägg i papp och plast; grant dekorerade med påskkycklingar och fjädrar pryder de butikernas hyllor och de finns i alla storlekar. Och vi fyller dem inte sällan med marsipanägg och chokladägg. I vissa familjer förekommer det också att man gömmer äggen och låter barnen leta upp dem men denna sed är ganska ny och lär ha mer att göra med den tyska påskharen än med de kristna traditionerna.

Den som vill läsa mer om påskharen, som aldrig riktigt fått fäste i den svenska påsktraditionen, hittar en artikel här