På SVT visades en dokumentär om Egyptens drottning Kleopatra (16/3 2021). Den finns fortfarande att se på SVT Play. Filmen presenteras så här:

Vem var den mytiska Kleopatra? De flesta känner henne från Hollywoodfilmer som mestadels bygger på negativ propaganda från det antika Rom. Hennes liv som Egyptens drottning och härskare är värd storfilmer. Men historiker har funnit bevis för att hon var långt mer än skönhetsdrottning. Hon spelade ett högt politiskt spel och fick barn med både kejsare Julius Ceasar och Marcus Antonius. Hon var en skicklig matematiker, talade nio språk och var en slug och strategisk ledare över ett stormaktsrike. På jakt efter verklighetens Kleopatra får vi unika nya uppgifter om hur hon levde, var hon kanske ligger begraven och hur det var möjligt för henne att nå den maktposition hon hade.

Och i en artikel på SVT (16/3 2021), ”Uråldriga skrifter visar bortglömda sidor av Kleopatra: ’En klok filosof’”, kan man läsa:

I filmer och böcker tecknas Kleopatra ibland som en ondskefull, vacker och förförisk härskare av antikens Egypten. Men i arabiska skrifter, som tidigare inte uppmärksammats, träder en annan bild fram av Egyptens sista drottning.

– Hon hade en stor intellektuell förmåga och hon talade många språk, säger professor i egyptologi Okasha el-Daly i Världens historia.

Bilden som tecknas av Kleopatra i dagens populärkultur baseras på hur hon framställts i romerska skrifter, enligt historiker Bo Eriksson:

– Hon beskrivs med ett hat. Nidbilden och den sexualisering som finns där har förstärkts och anpassats till dagens moderna samhälle, säger han.

Österut, i arabvärlden tycks den historiska beskrivningen av Kleopatra vara en helt annan. Egyptologen Okasha el-Delay har hittat hundratals texter från medeltiden som tidigare inte publicerats. I de arabiska skrifterna har dåtidens lärda samlat in muntliga berättelser om Kleopatra och studerat egyptiska hieroglyfer, egyptisk kultur och kartor.

– Det finns en beundran i de österländska texterna. Man lyfter att hon är klok, en filosof som var kunnig inom medicin. Så har man verkligen inte sett det i den västerländska kulturen, säger Bo Eriksson.

Kan man vara säker på att de arabiska skrifterna tecknar en mer sann bild?

– Spontant tror jag att den är mer sann. Den ger en motbild till den som bygger på romerska mäns bild av henne. Vi vet att hon var lärd och hade andra intressen än att förföra romare, säger historiker Bo Eriksson.

”Spontant tror jag att den är mer sann”, säger Bo Eriksson.

Varför skulle arabiska sagor nedtecknade tusen år efter Kleopatras död ge en sannare bild än den samtidiga romerska propagandan?

Det är ungefär lika troligt som att Koranens bisarra skildring av Alexander den stores liv och äventyr, skriven 900 år efter Alexanders död, skulle vara sannare än samtidens grekiska propaganda.

Legender om Alexanders äventyr och bedrifter började tillkomma efter hans död och blev väldigt populära, och med tiden allt mer fantastiska. I en legend flyger Alexander till paradiset, i en annan till havets botten i en bubbla av glas, och i en tredje färdas han till Mörkrets land, sökande Livets vatten eller Ungdomens källa. Denna samling legender kallas med ett gemensamt namn Alexandersagan.

Koranens berättelse om Alexander, i det artonde kapitlet, är tecknad efter en syrisk legend som skrevs ner vid samma tid som islams heliga bok i början av 600-talet.

Det medeltida arabiska porträttet av Kleopatra som en vis och lärd drottning är av samma typ som den grekiske erövraren i Alexandersagan: det är en sagofigur som har föga att göra med den historiska personen. För att parafrasera historikern Bo Eriksson: ”Spontant tror jag att den romerska propagandan är mer sann”.

På något sätt vill dokumentären, och Bo Eriksson, få oss att tro att medeltida arabiska sagor, vars porträtt är typer mer än personer, skulle vara sannare än romersk propaganda. Varför? För att romarna var vita européer?

I SVT:s text antyds att medeltidens araber ska ha haft kunskap om hur man läser hieroglyfer och ha haft tillgång till fornegyptiska källor om drottning Kleopatras liv och personlighet. Det är totalt nonsens. Det var en fransman, Champollion, som år 1822 knäckte hieroglyfernas gåta.

En annan sak: i dokumentären som visas på SVT förekommer också ett tredimensionellt porträtt av Kleopatra som tycks vilja ge sken av att vara realistiskt. I porträttet har drottningen ett mörkt utseende. Det är inte sannolikt att verklighetens Kleopatra såg ut på detta sätt. Hon var nämligen grekinna.

Kleopatras ursprung enligt det klassiska svenska uppslagsverket Nordisk familjebok:

Egyptisk drottning af Ptolemaiernas ätt. Efter sin faders, Ptolemaios Auletes’, död (51 f. Kr.) skulle hon – då 16 eller 17 år gammal – jämte sin yngre broder Ptolemaios Dionysos, till hvilkens gemål hon var utsedd, föra regeringen.

Vilka var ptolemaierna? De var ättlingar till Ptolemaios:

Ptolemaios, Lagos son, med tillnamnet Sotér (räddaren), d. 283 f. Kr., en af Alexander den stores mest framstående och skattade fältherrar, spelade en stor roll i Macedonierns fälttåg i Afganistan och Indien, blef gift med en persisk prinsessa och fick efter Alexanders död Egypten.

Aha, så det är möjligt att Kleopatra hade någon pytteliten droppe persiskt blod i sina ådror! Det gör henne knappast svart. Sannolikt inte ens mörk. Perserna var vid denna tid, före de arabiska och mongoliska erövringarna, förmodligen ljusare än idag.

Men nej, den persiska droppen kom inte från Alexanders store general. Ptolemaios försköt nämligen, efter Alexanders död, sin persiska fru Atacama. Han äktade sedan Berenike I, en grekinna, som därmed blev den första drottningen av den ptolemaiska ätten. Hon födde näste kung av Egypten, Ptolemaios II Filadelfos.

Dock kan Kleopatra ha fått en persisk droppe från sin anmoder Kleopatra I Syra (204-176 f.Kr) som var dotter till Laodike III. Denna Laodike var i sin tur dotter till den persiske kungen Mithridates II av Pontus och den selukididiska prinsessan Laodike.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Om du uppskattar det jag gör kan du donera genom att swisha till 0760078008 (Eddie)