Gästskribent GÖSTA WALIN: Är golfströmmen verkligen hotad eller bara usel journalistik

Golfströmmen hotar att stanna eller åtminstone bromsas om den globala uppvärmningen får fortsätta. Den motsägelsfulla slutsatsen är att uppvämningen leder till kyla åtminstone för Skandinavien. Eller rättare sagt, vårt oförtjänt behagliga klimat orsakat av Golfströmmen, skulle vändas till ett för våra breddgrader mer normalt och betydligt kallare klimat.

Detta hotfulla budskap har förmedlats av omdömeslösa forskare i c:a 25 år i deras strävan efter uppmärksamhet och anslag. Dessvärre har massmedia spridit budskapet med så stor iver och effektivitet att hotet mot Golfströmmen sprider oro och fasa ända ner på dagisnivå. Självklart är detta skadligt för ungdomars psykiska välfärd.

Jag trodde att denna propaganda som till synes hade ett maximum för säg 10 – 15 år sedan var på väg att avklinga och förhoppningsvis dö ut. Men tji fick jag; i söndags 21 februari fick den döende golfströmmen en injektion i nyhetsprogrammet rapport (19:30, 8 min in i programmet).

Nu skall det handla om ”klimatkrisen” säger programledare Fredrik Skillemar. Ingen tvekan att den eventuellt pågående svaga uppvärmningen är att betrakta som en ”KRIS”. Sen fortsätter programledaren att berätta om en ny ”studie” som ”BEKRÄFTAR” att golfströmmen försvagats med c:a 15 procent och naturligtvis är det den globala uppvärmningen som ligger bakom enligt forskarna.

Att skriva ”bekräftar” är starkt, är det motiverat?

Det är värt att notera att denna studie kommer från ”Potsdam Institutute for climate impact research”. Det har varit regel nu i kanske 25 år att det med jämna mellanrum kommer en ny rapport från Potsdam med hot mot Golfströmmen. Det är liksom en viktig del av institutets försörjning. Som ansvarig upphovsman har vi brukat få se Stefan Rahmstorf, en skicklig estradör. Nu är det en elev till Rahmstorf, Levke Cesar, som fått äran att läsa upp budskapet: 10- 20 procents minskning sedan 1850-talet och 35-45 procent mot slutet av innevarande sekel. Denna gissningslek förklädd till vetenskap presenteras i programinslaget som etablerade fakta. Det är så usel journalistik att man häpnar.

En svår ytterligare skönhetsfläck på programmet är att man visar en snutt från Al Gores skandalösa propagandafilm ”En obekväm sanning” som sägs skildra golfströmmens kollaps. I programmet sägs att filmen trots överdrifter om hur snabbt det skulle kunna gå ändå visar hur det kan bli framöver. Filmen är helt och hållet skräck-fiction utan anknytning till verkligheten. I England har filmen faktiskt bannlysts från skolvärlden (tror jag). Att SVT refererar till denna film som seriös är förfärligt.

Det försök till fysikalisk förklaring av den väntade golfströmkollapsen som regelmässigt framförs är förväntad snabb avsmältning av Grönlandsisen. Detta skulle kunna leda till att havsvattnet i Nordatlanten och Norska havet får lägre salthalt. Vattnet skulle bli lite lättare och därmed kunna blockera den pågående djupvattenbildningen.

Undertecknad och än mer min kollega Anders Stigebrandt har så fort tillfälle givits opponerat mot den framförda hotbilden. I huvudsak samma hotbild framfördes av Stefan Rahmstorf 2018. Även då handlade det om 15 påhittade procents försvagning av Golfströmmen. Vid detta tillfälle fick min kollega Stigebrandt tillfälle att ifrågasätta hotbilden.

Så här står det SVT nyheter 12 april 2018:

Enligt rapporten från Potsdam Institute for Climate Impact Research har den Nordatlantiska strömmen försvagats med 15 procent och om processen fortsätter blir konsekvenserna globala.

Det är ett väl etablerat faktum att cirkulationen i Atlanten försvagas om färskvatten tillförs i de områden där djupvatten bildas (norra ishavet) menar Stefan Rhamstorf, chef för Earth System Analysis vid universitetet i Potsdam och en av forskarna bakom artikeln.

– Det finns över ett hundratal vetenskapliga artiklar som bekräftar mekanismerna och förklarar den bakomliggande fysiken, säger Rhamstorf.

Hundra plagiat kan man säga. Felet är att man i samtliga dessa hundra artiklar bortser från den kraftfulla process som kontrollerar den förhöjda salthalten i Atlanten som kortfattat beskrivs nedan i huvudsak i enligt Stigebrandts budskap.

För att smältvattnet från Grönland skall få någon effekt på djupvattenbildningen så måste det blandas med det inströmmande golfströmsvattnet. Detta sker inte. I modeller sker denna blandning men inte i verkligheten, det finns varken blandningsprocesser eller tillräckligt med energi för uppgiften Det som händer är att smältvattnet från den helt normala avsmältningen kilar ut längs med Grönlands ostkust utan att påverka djupvattenbildningen.

Detta är emellertid en liten detalj i sammanhanget. Långt viktigare och avgörande är hela Atlantens saltbalans. Jag har fuskat lite och kikat på en artikel av Stigebrandt i tidskriften Geologiskt forum nr 53, 2007.

Salthalten i Nordatlanten är c:a 35 gram salt per kilo havsvatten mot c:a 34 i Stilla havet. Denna helt avgörande skillnad i salhalt upprätthålles med ett kraftfull flöde av sötvatten i atmosfären från Atlanten till Stilla havet. Detta flöde är möjligt tack vare den låglänta terrängen i Mellanamerika.

Flödet är av storleksordningen 200 tusen kubikmeter per sekund. Detta flöde balanseras av ett väsentligen lika stort tillskott som till stor del sker i norra och nordligaste Atlanten.

Smältvatten från Grönland bidrar med c:a 5 000 kubikmeter per sekund. Detta flöde skulle sänka salthalten i det sjunkande vattnet från 34.92 till 34.91 promille. Denna förändring liksom en betydligt större förändring orsakad av eventuellt ökad avsmältning påverkar inte djupvattenbildningen nämnvärt.

Sveriges television rapporterar 2021 såsom en nyhet att Potsdam institutet klämt fram en ny rapport med samma innehåll som SVT/SR rapporterade om 2018 och många gånger tidigare. Detta får vi inte veta när ”nyheten” rapporteras. Vad skall man kalla detta, dålig journalistik eller ogenerad lobbyism. Journalister älskar hot, inte minst hittepåhot. Eller är det så att de välmående, försoffade journalisterna på SVT/SR inte noterat att historien upprepar sig.

Gösta Walin är professor emeritus i oceanografi vid Göteborgs universitet.

Gästskribent