HITTAT PÅ NÄTET: Adolf Fredrik dör på fettisdagen

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Adolf Fredrik (1710-1771) var furstbiskop av Lübeck 1727–1750 och kung av Sverige från 1751. Han avled efter en festmåltid på fettisdagen den 12 februari 1771. Han hade redan dålig hälsa när han satte sig till bords för att inta en måltid bestående av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne.

Måltiden avslutades med semlor, som då kallades hetvägg, och varm mjölk. Efter middagen klagade kungen på att han kände sig yr och illamående. Han föll därefter ihop och avled. Klockan var då omkring 20.15.

Dödsorsaken var troligen slaganfall. Det är möjligt att den rikliga måltiden bidrog till detta, men att det skulle ha varit just semlorna som tog livet av kungen finns det inga bevis för. Det har dock blivit en sanning att kungen ”åt ihjäl sig på semlor”, sannolikt för att skalden Johan Gabriel Oxenstierna efter kungens död skrev att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.

Utdrag ur Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

På aftonen den 12 februari satt konung Adolf Fredrik glad och munter i kretsen av sitt hov vid spelbordet, då han plötsligt träffades av ett slaganfall. Knappt hann man att föra honom in i ett annat rum och lossa hans halsduk, förrän han var död. Han dog ”av hetvägg — ty det var fettisdag —, surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne”, berättar skalden Johan Gabriel Oxenstierna och tillägger: ”Det är ej att omkomma på det mest lysande sätt utan att dö en probstdöd.”

Läs mer om Adolf Fredrik i Grimbergs berättelse här

Redaktionen