Den som uppehåller sig illegalt i Sverige kan ibland få fördelar som inte ens medborgarna åtnjuter. Det visade sig när Folkhälsomyndigheten informerade om att illegala invandrare – som numera omnämns som ”papperslösa” eftersom det är blivit fult att kalla en spade för en spade – skulle få vaccin mot corona snabbare än medborgare som inte är i riskgrupp.

Det tog hus i helvete och folk blev, med rätta, rasande. För det här är ju inte första gången som skattebetalande medborgare prioriteras ner till förmån för  invandrare, oavsett om de uppehåller sig illegalt i landet eller ej. Fattigpensionärer, som betalat skatt hela sitt liv, får betala full avgift för tandvård medan illegala invandrare har rätt till åtminstone akut tandvård utan kostnad. Köerna till vård, bostäder, omsorg och myndighetshandläggning blir bara längre och längre – och varför? För att landets befolkning har ökat så snabbt, naturligtvis. Den flyktingström som välkomnades av politiker och diverse kändisar 2015 har orsakat enorma påfrestningar på samhällssystemen och bara den mest förljugne skulle förneka det.

När min son fick ett eget förstahandskontrakt i slutet av 2016 hade han stått i Stockholms stads bostadskö i tio år. Tio år var också den tid man kunde räkna med att få vänta innan man fick förstahandskontrakt  just i hans område. Kort efter att han fått sin bostad var kötiden till samma område närmare 12 år. Det skedde givetvis inte av en slump utan berodde på att Stockholms stad fått förhållningsorder uppifrån att prioritera nyanlända före de betalande som redan stod i kön. Det är sådana saker som sätter spår i det kollektiva medvetandet och som gör att människor blir frustrerade, förtvivlade och förbannade. Det är helt enkelt inte okej att medborgare tvingas skaffa andrahandskontrakt, hyra rum eller hitta andra lösningar medan nyanlända seglar förbi i kön.

Det är också rätt givet att det sticker i ögonen på folk att människor som uppehåller sig illegalt i Sverige – och som inte bidrar med en krona i skatt – ska ha förtur till coronavaccinet. Men nu är de illegala invandrarna borttagna från FHM:s exempel på personer som ska få förtur. Ett svar på kritiken, givetvis, men ingen av oss kan veta om man verkligen insett sitt felsteg eller om det bara är ett spel för gallerierna. Kanske (sannolikt?) ligger förturen ändå kvar, bortom medborgarnas insyn.

En gång i tiden hade vi i Sverige det så kallade samhällskontraktet, som innebar att människor som betalade skatt och bidrog till samhällets välstånd skulle kunna räkna med att senare i livet få ut sin del av avtalet, genom hyggliga pensioner, god vård och omsorg på ålderns höst och så vidare. Idag finns inte mycket kvar av det. Visst, det finns fortfarande många som har en pension de kan leva av, och det finns också många äldreboenden som fungerar. Men allt fler svenska pensionärer lever på fattigdomsgränsen och alltför många äldreboenden uppvisar ren misär i fråga om omsorg, vård, mat och utevistelser.

Det har helt enkelt blivit trend att se bortom det egna folket och istället se ut över världen. Mormor Helga, som sitter ensam och isolerad på vårdhemmet, eller i sin lägenhet, som får undermålig mat och som bara får duscha en gång varannan vecka får helt enkelt maka åt sig när det kommer nya, spännande människor från all världens hörn. Och det gör hon snällt. Den äldre svenska generationen ställer inte till med bråk i onödan.

Nedprioriteringen av svenska medborgarna beror förstås också på socialdemokraterna inte vill kännas vid att det, i deras fina och fantastiska samhälle, finns människor som arbetat ett helt liv utan att få ta del av det välstånd de själva bidragit till. För mig blev det väldigt uppenbart för några år sedan, då en god vän till mig, som var fackligt aktiv i Metall, ville dra igång ett soppkök för pensionärer inom ramen för fackförbundets verksamhet. Det blev ett jävla liv från fackförbundets ledning. Hur skulle det se ut? Det kunde ju ge intryck av att det var illa ställt i samhället – det kunde rentav gynna Sverigedemokraterna och andra mörka krafter.

Att arrangera olika typer av projekt avsedda att hjälpa de nya svenskarna gick däremot alldeles utmärkt. I Sverige är det nämligen fult att sätta medborgarna främst.