RICHARD SÖRMAN: Andra världskriget har blivit etablissemangets ursprungsmyt

Varför talar svenska politiker 2021 fortfarande om Hitler och nazismen? Varför har svenska skolklasser börjat åka på studiebesök till Auschwitz? Kan det vara så att Andra världskriget har blivit det moderna samhällsetablissemangets egen ursprungsmyt? Den ofattbara ondska vi med rätta associerar med nazismen har kommit att bli en behändig motbild till våra politikers egen förmenta rättfärdighet. Den “liberala samhällsordningen” (med dess mantran om öppenhet och jämlikhet) föddes ur segern över vilddjuret. Därför är liberala samhällsordningen också vårt enda värn mot vilddjurets återkomst.

En ursprungsmyt är en historia som beskriver hur en kultur har uppstått. Det kan vara en skapelseberättelse, men också en skildring av hur ett odjur har besegrats och ett kaos bemästrats. En gudomlig eller mänsklig hjälte har inrättat en ordning där kulturen kan ta plats och människan kan leva. Om samhällsordningen inte upprätthålls hotar odjuret återigen att ta över.

Även politiska regimer försöker ofta rättfärdiga sin existens med hänvisning till en hjältehistoria. Och historien behöver inte vara uppdiktad (även om den är tillrättalagd). För det moderna och republikanska Frankrike fungerar Revolutionen 1789 som ett slags första ursprung. För USA är det Frihetskriget och de helgonlika grundlagsfäderna.

Diskussionen om Andra världskriget har gått varm i Sverige den senaste veckan. Flera opinionsbildare har deltagit i den debatt som följde på Socialdemokraternas kampanj mot Moderaternas tilltänkta samarbete med Sverigedemokraterna. Paralleller gjordes från Socialdemokraternas sida till fascister och nazister och till demokratiska högerpartiers naiva samarbeten med de senare. Journalisten Johanna Fränden sammanfattade debatten väl då hon skrev på Twitter (utan att vara ironisk): Valet 2022 blir en folkomröstning om Andra världskriget.

Andra världskriget är verkligen en berättelse om segern över ondskan. Det är en berättelse om segern över monstret, om segern över det vrålande vilddjuret som sprider död och förintelse överallt där han drar fram. Kanske är det därför vi säger att vi aldrig får glömma. Varje år ska vi högtidlighålla minnet av offren. Muséer ska hjälpa oss att komma ihåg. Och barnen ska initieras. Sveriges alla skolklasser ska åka på studiebesök till Auschwitz. Allt börjar nämligen där. Där hittar vi mänsklighetens moraliska nollpunkt. Det var därifrån vi byggde vår nya värld.

Det moraliska överläge som vänstern ännu besitter (ur ett sociologiskt perspektiv: vad är “rätt” att tycka?) i den ideologiska strid som nu utkämpas mellan vänsterliberalism och nationalism kommer delvis av att vänstern gjort Andra världskriget till sin egen ursprungsmyt. Eller rättare sagt. Hela det västerländska samhälle som växte fram under efterkrigstiden gjorde Andra världskriget till sin ursprungsmyt och det etablissemang som nu dominerar vårt samhälle är helt enkelt en rest från denna efterkrigstid. Det är därför våra svenska socialdemokrater, men även andra länders etablissemangspartier, för att inte tala om organisationer som FN och EU, fortsätter att lyfta fram Hitler och hans blodtörstiga rasism som sin verkliga fiende trots att Hitler dog för över 75 år sedan och trots att inget land sedan dess har tagits över av nazister.

Problemet idag är att vi inte längre lever med 1900-talets konflikter. De partier som idag vill bromsa internationaliseringen, globaliseringen och migrationerna gör det i namnet av en sund och välbehövlig egenomsorg som inte har någonting att göra med Hitlers mordiska nazismn. Visst finns det nazister i Sverige 2021, men det finns kommunister och islamister också. Rimlighet och proportioner är emellertid inget som får plats i vårt mytologiska tänkande. Allt som på minsta sätt kan förknippas med den ondska som besegrades i begynnelsen måste bekämpas.

Som i alla religiösa system finns det de som tror på dogmerna och de som använder sig av dem med ren cynism. Och de flesta gör antagligen både ock. De tror lite slarvigt på sina myter, men passar också på att använda sig av dem för att bekämpa sina motståndare. Och vad kan vara lämpligare än att utmåla sina motståndare som fiender till det demokratiska systemet?

Vårt enda hopp är tiden. Och förnuftet. Så småningom kommer människor kunna börja tänka mer rationellt. Vi ska aldrig mer ha någon nazism, fascism eller några folkmord i Europa. Men vad har det med en sund och välbalanserad nationalism att göra? Ingenting.

Richard Sörman