Disney trodde att man gjort allting rätt denna gång. Wokevänstern och rättvisekrigarna skulle bli nöjda och den afroamerikanska publiken skulle gilla den. Den animerade filmen Soul hade premiär på juldagen förra året. Filmen gjordes av Pixar Animation Studios.

Det var första gången Pixar hade en svart figur som huvudperson. Joe Gardner är en medelålders svart musiklärare i gymnasiet. Eleverna är oengagerade och sitter hellre och pillrar på sina mobiltelefoner än lyssnar på läraren. Gardner drömmer om att bli jazzmusiker. Så får han äntligen en chans efter att ha imponerat under en öppningsakt på Half Note Club.

På väg hem – när livet är på sin topp – ramlar han ner i en gatubrunn och dör. Gardners själ lämnar kroppen och flyger till något som kallas ”You Seminar”, ett centrum där själar formas och förses med lidelser innan de överförs till världen som nyfödda barn.

Här sätts Gardner med att fostra dessa ofärdiga själar, en av dem heter är själ nummer 22, som saknar livslust. Det är nu, menar vissa kritiker, Gardner går från att vara huvudperson till att bli en stödjande roll åt själ nummer 22, vars röst görs av Tina Fey. Dessa kritiker hade förväntat sig att följa berättelsen om Joe Gardner, inte om själv nummer 22.

Det som gjort kritikerna extra sura är att Tina Fey är en vit kvinna.

Joe Gardner och själ nummer 22 kommer till jorden. Gardner hamnar i en kattkropp och 22:an i Gardners gamla svarta kropp. En vit själ i en svart kropp! Det är inte ok. Flera kritiker har jämfört detta tilltag med en ”blackface”.

Disney hade ansträngt sig för att göra en film som ”mångfaldsivrarna” och de kräsna wokevänsterkritikerna skulle uppskatta. De hade sett till att alla svarta, animerade figurernas röster gjordes av svarta skådespelare. Joe Gardners röst görs till exempel av Jamie Foxx.

Men allt detta kunde inte uppväga filmskaparnas misstag: 1) att låta en vit kvinnas själ få ”ta över” en svart mans kropp, 2) att låta den svarta huvudpersonen träda tillbaka och övergå till att stödja en vit huvudperson.

En kritiker skriver om sitt missnöje med att den svarta huvudpersonen offrar sig för att en vit figur ska få leva:

In its final moments, Soul is set to sacrifice its Black lead so a white woman can go and live out her life on Earth.

En vit kvinna tar över en svart mans kropp:

When Joe winds up in another area called ‘the great before,’ he gets paired with Fey’s character, 22. When Joe finally returns to his body 40 minutes into the film, 22 accidentally goes back to Earth too. Joe doesn’t wind up back in his body though — 22 does. Yup, a white woman is put in a Black man’s body.

Ja, varför skulle en döende svart man hjälpa en vit kvinna leva?

Why does a dying Black man have to help a white woman live?

Filmen borde handla om svarte Joe Gardner, inte om en vit person, skriver en annan kritiker:

Waitaminute… isn’t this movie about Joe? Why is it that he has to give up his dreams on earth just so that she can finally live hers? More to the point, why is Joe no longer the subject of his own story, but is the emotional fulcrum for someone else’s? And why is that someone else a White person?

Filmen innehåller även ”mikroaggressiva” inslag. När en figur söker Joe Gardner han råkar missta ta honom för en annan svart man:

It happens when someone goes searching for Joe on Earth. Knowing he’s trying to cheat death, a character mistakes another Black man for Joe and traumatizes him. Being mistaken for another Black person simply because they’re the same race is a common microaggression.

Detta uppfattas alltså som någon form av subtil, kanske omedveten, rasism.

Pixars första film med en svart huvudperson, menar en kritiker, borde helt och fullt hylla denne svarte mans erfarenhet och ge odelad uppmärksamhet åt hans berättelse:

Also, Pixar’s first Black-led film should celebrate a Black man’s experience and focus solely on his dreams and desires. Instead, Joe’s life takes a back seat in order for a white woman to figure out what she wants from life.

Dessa kritiker är alltså inte nöjda med att filmen har en svart huvudperson. Filmen ska helt och fullt hylla denne huvudperson som hela tiden ska vara i berättelsens centrum. Eventuella vita figurer ska stödja den svarte huvudpersonens utveckling, inte tvärtom.

Förhållandet att den svarte figuren ska stödja och offra sig för en vit figur är ett uttryck för ”vit makt”:

So why should the first — and let’s be honest, maybe only — story about a Black person be centered around the emotional needs of a White person? Even in the context of the laudable values of humility and self-sacrifice, this decision would be an unfortunate byproduct of White supremacy.

Disneys satsning på ”mångfald” slutade med anklagelser om ”vit makt”. Man hade till och med försäkrat sig om att de svarta, animerade figurernas röster gjordes av svarta skådespelare. För ”äkthetens” skull.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Om du uppskattar det jag gör kan du donera till mig genom att swisha till 0760078008 (Eddie)

Jag finns på Facebook, Twitter, GAB, VK, Mewe och Instagram.