HITTAT PÅ NÄTET: Invånarna i Danzig bränner sina förstäder

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karl X Gustavs polska krig var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660. Polackerna förde ett gerillakrig mot den svenska hären, vilket orsakade stora förluster. Ett av skälen till att så många polacker gick emot Sverige var religionen. Polackerna var katoliker och svenskarna protestanter.

Den 11 januari 1656 brände invånarna Danzig sina förstäder för att bättre kunna försvara själva staden.

Utdrag ur Berättelser ur svenska historien (1885-1886):

I Preussen hade, såsom förut är nämndt, Gustaf Otto Stenbock i början af Januari 1656 förlagt sina trupper i vinterqvarter kring Danzig och sjelf begifvit sig till Thorn för att sköta sin helsa. Den 11 Januari uppbrände invånarne i Danzig sina förstäder för att bättre kunna försvara sjelfva staden, och mot slutet af månaden började svenskarne åter sätta sig i rörelse. Öfverste Weissenstein intog den 30 Januari staden Schlochau i vestra delen af Preussen, och vid samma tid satte sig pfaltzgrefven af Sulzbach, generallöjtnant i svensk tjenst, i besittning af staden Stuhm, öster om Weichseln. Kort derefter anlände den nu tillfrisknade Stenbock från Thorn och begynte den 7 Februari belägringen af Marienburg. Redan följande dagen gaf sig staden, men slottet höll sig ända till den 28, då dess besättning fick fritt aftåg till Danzig. Den 11 Mars uppbröt Stenbock från Marienburg samt gick öfver Dirschau till Werdern, låglandet mellan Weichsel-mynningarna, der han den 15 kring byn Stibelau upprättade ett befästadt läger, från hvilken han ämnade efter hand allt närmare instänga Danzig; men i början af April fick han konungens befallning att draga till öfra Polen, hvarföre han den 4 uppbröt från sitt läger, öfvergick Weichseln vid Schwetz och kom den 15 till Thorn, der han inväntade konungen.

Fortsätt läsa här

Redaktionen