PATRIK ENGELLAU: Varför försämras barns psykiska hälsa?

Det är en vedertagen uppfattning att alltfler barn och unga upplever psykiska störningar. Folkhälsomyndigheten har undersökt förekomsten av psykosomatiska besvär bland dessa. Psykosomatiska besvär är till exempel ”huvudvärk, magont, ryggont och yrsel, irritation/dåligt humör, nedstämdhet, nervositet och sömnsvårigheter”. Myndigheten sammanfattar forskningsläget så här:

Högst andel med återkommande psykosomatiska besvär finns bland 15-åriga flickor, med 62 procent år 2017/18. Bland 15-åriga pojkar var andelen 35 procent. Lägst förekomst fanns bland 11- och 13-åriga pojkar där andelen låg runt 30 procent. Andelen 13- och 15-årigar som uppger psykosomatiska besvär har ökat under 2000-talet, och vid mätningen 2017/18 sågs även en ökning bland 11-åringarna. Den senaste internationella rapporten i undersökningen Skolbarns hälsovanor som kom 2020 visade att det är en relativt hög andel skolbarn som uppger att de har återkommande psykosomatiska besvär i hela Europa. Sverige låg dock något över genomsnittet och betydligt högre än andra nordiska länder.

Om det ligger någon substans i denna av FHM bekräftade vedertagna uppfattning om barns psykiska tillstånd vet jag inte. En paranoid människa skulle kunna misstänka att vetenskapen med tiden undersöker allt fler barn och därför hittar alltfler psykiska problem. En annan paranoiker skulle förmoda att diagnosglidning inträffat i takt med att det examinerats fler psykologer som behövt utöka sitt patientunderlag och därför omdefinierat ”irritation/dåligt humör” från ”ligga på golvet och skrika okontrollerat i minst tio minuter i veckan” till ”knutna nävar alternativt en svordom minst en gång i månaden”.

Men så paranoid är inte jag. Jag tror att den beskrivna utvecklingen är äkta vara. Barn mår sämre. Frågan är vad det kan bero på. Folkhälsomyndigheten har ställt sig samma fråga och kommit fram till att det inte beror på att relationerna inom barnens familjer skulle ha försämrats, ej heller på ”ökade skillnader i socioekonomiska förutsättningar” eller på ”ökad användning av digitala medier”. ”Övergripande samhällsfaktorer” tror myndigheten inte har haft så stor betydelse för psykbesvärens utbredning ”på grund av ämnenas komplexitet och begränsat vetenskapligt underlag”. Däremot kan psyksymtomens utveckling bero på att barnen känner sig stressade av skolarbetet och att de oroar sig för sina framtida jobb.

Försämrad psykisk hälsa hos barn och ungdom är alltså empiriskt belagd och myndigheten försöker fastställa orsakerna i en rapport på 113 sidor med titeln Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Ansvariga för rapporten har varit Petra, Lina och Maria vid Enheten för psykisk hälsa och uppväxtvillkor. Sofia har varit myndighetens interngranskare. Johan har skrivit under förordet.

Jag undrar över Folkhälsomyndighetens forskningsmetod. Hur har den gått till väga för att identifiera möjliga orsaker till psykiska störningar hos barn? Hur har den valt sina forskningshypoteser? En orsak till barnens kval skulle kunna vara den globala uppvärmningen. Den kanske hettar upp hjärnorna hos barn i en känslig ålder på ett för psyket menligt sätt. En annan möjlighet är den tilltagande klanbaserade brottsligheten som hotar att råna barn i nedre tonåren på deras mobiler och jackor. En annan hypotes är marsmänniskor skjuter på de unga med psykstrålar. Man kan hitta på hur många tänkbara förklaringar som helst men Folkhälsomyndigheten tar bara med fyra sökområden, nämligen just ”faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar, skolan och lärande, övergripande samhällsförändringar”. Petra, Lina och Maria kommer som sagt var fram till att de ungas psykstörningar beror på stress för skolresultaten och oro för framtida jobb. Johan, som numera är känd från TV, undertecknar stolt rapportens förord. Johan tycker nog att rapporten är ett gediget arbete.

Själv förvånas jag mest över att barnens själanöd inte är ännu tyngre. Jag tänker på mig själv. Ser inte barnen vad jag ser, hör de inte vad jag hör? Så fort jag vaknar på morgonen och gör mig en kopp te får jag regelbundet två eller flera snabba psykiska käftsmällar av Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det kan vara information om att jorden ska gå under ännu lite fortare än vad som tidigare rapporterats, att polisen är ännu hjälplösare inför kriminaliteten än man tidigare anat, att finansministern bistert meddelar att nu får det vara slut på skattesänkningar och sådana påhitt för nu behöver staten mer pengar, att stockholmspolitikerna vill förfula staden med ytterligare några sjuttio meter höga åkattraktioner på Gröna Lund. Om jag inte är förutseende nog att fly in i en erkänt eskapistisk bok av en författare som P. G. Wodehouse kanske jag hamnar ur askan i elden genom att knäppa på nyhetsprogrammet Rapport klockan halv åtta på kvällen: Gängmord, bilbränder, barnförtryck på HVB-hem, svält i syriska ökenfängelser men en terroristmorsa och hennes åtta barn har just hämtats av svenska staten och ska arresteras respektive omhändertas av socialen när de kommer till Göteborg, valrossar kastar sig utför stup på grund av den globala uppvärmningen, sjukvården i region Stockholm har passerat stabsläge och befinner sig i förstärkningsläge och regiondirektören kan inte utesluta katastrofläge inom kort, två killar från Täby rånas och förnedringsvåldtas, socialministern förklarar att Sverige har kommunalt självstyre, undersökning varnar för långa elavbrott och att folk kan frysa ihjäl, och nu, Pär, vad har du att säga om vädret, det blir väl äntligen lite kallare?

Om jag vore ett barn och utsattes för detta skulle jag åtminstone bli borderline om inte fullt utvecklad sängvätare med både magont och sömnsvårigheter. Vad är det för värld de unga ska bli del av? Som vuxen är jag ändå tränad att tolka den ankommande artillerielden av orosanledningar och att förkasta en hel del som överdrivna eller till och med grundlösa. Men det är svårare för barn, särskilt som barn i skolan måste uthärda konstant värdegrundsindoktrinering med allt vad det medför i form av tappad markkontakt och yrselskapande förvirring. Har forskarna undersökt om det finns någon koppling mellan hjärntvätt och nedstämdhet?

Patrik Engellau