Gästskribent STEVEN JÖRSÄTER: Vindkraftverken – ett nytt Baggböleri?

Skogsbolagens stora uppköp av böndernas skog till underpriser i Norrland på 1800-talet har kommit att benämnas Baggböleri efter byn med samma namn i Västerbotten. I vilket omfattning det verkligen skedde är lite omstritt.

Idag kan vi konstatera att norra Sveriges glesbygder verkar vara utsatta för ett storskaligt Baggböleri. Den här gången gäller det vindkraften. De markägare som säljer kan visserligen i en del fall säkert göra en skaplig affär men bygden och kommunen riskerar att bli stora förlorare. Det handlar i första hand om att stora naturvärden går till spillo. Vindkraftverken medför inte bara stora intrång i landskapet utan ger också obehagliga ljudeffekter över enorma områden.

Jag har länge varit kritisk mot vindkraften eftersom det från början har varit tydligt att det har varit en politiskt styrd form av kraftgenerering. Framförallt när man jämför den med kärnkraften som istället länge har varit ett av politiken motarbetat energislag. Och den stora symboliken kring påhitten om ”förnybar” energi har varit bärande när det gäller vindkraften. (Det finns ingen förnybar energi – det slogs fast i form av termodynamikens första lag redan på 1800-talet.)  Vindkraftens alla problem har systematiskt sopats under mattan. Det är ytterst tveksamt om den skulle klara att stå på egna ben.

Men nyligen fick jag upp ögonen för att situationen kanske är värre än jag anade. Den inspirerades av ett program på Swebb-TV om motståndet mot vindkraft på Ripfjället.

Där avslöjades att Malung-Sälens kommun hade spelat under täcket med det tyska vindkraftsbolaget WPD och gjort olagliga avtal. Det som också inskärptes var att vindkraften i allmänhet byggs, ägs och drivs av utländska multinationella jättar. Den norrländska glesbygden har blivit en spelplan för det internationella storkapitalet.

Häromdagen hittade jag en karta över byggda och planerade vindkraftverk under 2018-2021 i Sverige (se bilden). Den kartan fick mig verkligen att haja till.

Det är väl känt att Sverige har en regional obalans i elförsörjningen. I norra och mellersta Norrland finns i stort sett all vattenkraft (elområde 1 och 2). I elområde 3, Mellanverige och delar av norra Sydsverige, finns alla kvarvarande kärnkraftverk (vilket förstås inte är någon slump). I elområde 4 längst i söder finns numera ingenting efter att Barsebäck, Sveriges viktigaste kärnkraftverk, skrotades.

När nu vindkraften byggs ut så hade man väntat sig ett fokus på elområde 4 och 3. Det är i dessa båda områden som den övervägande mängden konsumenter finns och där behövs det el, framförallt i fyran. Det finns också tekniska skäl till att det vore en bra idé. I Sverige blåser det mest i södra Sverige och längs kusterna. Dock blåser det också mycket i fjällen. I Norrlands inland blåser det minst i landet.

När man tittar på kartan över vindkraftverk så ser man precis motsatsen till vad man hade förväntat sig. Den stora andelen vindkraft finns i Norrlands inland! I det blåsiga men energifattiga Skåne finns nästan ingenting och det är skralt med vindkraftverk överallt utanför Norrland och nordligaste Svealand.

Min misstanke är att vindkraften inte förläggs där den behövs på grund av lokalt motstånd. Det är för svårt att övertala skåningarna att svälja alla problemen med vindkraften. Medan det därmed är relativt lätt att dupera fattiga glesbygdskommuner i Norrland där kanske politikerna till och med är köpta. De ger tillstånd till jättekonstruktioner och riskerar därmed att förstöra sin hembygd för mycket lång tid. Europas sista kvarvarande vildmarker förvandlas till industrilandskap. Kraften kommer nog ofta inte ens Sverige till del utan kan vara avsedd att i förlängningen försöka mildra effekterna av den katastrofala tyska Energiewende.

Det är naturligtvis ingen slump att regeringen nu försöker få bort det kommunala vetot mot vindkraftverken. En verkligt stark signal för att det nu är dags att engagera sig i den här frågan och få stopp på dårskapen.

Steven Jörsäter är docent i astronomi och egen företagare med brett perspektiv som intresserar sig för samhällsfrågor och politik. Och som ser med stor oro på utvecklingen i Sverige och i västvärlden. Sedan valet ledamot i Täby kommunfullmäktige för SD.

Gästskribent