HITTAT PÅ NÄTET: Jesu namnsdag

Nyårsdagen har inte något personnamn i den svenska almanackan, men åsikten har funnits, och varit utbredd, att nyårsdagen ska anses som Jesu namnsdag.

Utdrag ur Läsebok. Andra läsåret (1906) av Bengt Carl Rodhe, skolmästare i Göteborg:

Nyårsdagen är årets första dag och första helgdag. Den infaller åtta dagar efter jul och är vår Frälsares namnsdag. Han erhöll namnet Jesus, när han var åtta dagar gammal. I hans namn skola vi börja det nya året med bönen: ”Giv, o Jesus, fröjd och lycka!” På nyårsdagen önska vi varandra ”gott nytt år”. Och det är en vacker önskan, bara den går av hjärtat.

Inledningen till kapitlet ”Nyårsdagen” ur boken Evangelium för barnen (1899) av Zacharias Topelius:

Nyårsdagens första evangelium berättar oss, huru Jesus fick sitt namn, när han var åtta dagar gammal, hvilket namn blifvit af Guds ängel förut bestämdt. Med detta namn börjar kyrkan sitt nyår, och så skall ju hvarje kristen börja. Namnet Jesus betyder helbrägdagöraren, den store läkaren, som kan bota kropp och själ. Det är det största, det heligaste af alla namn, och för detta namn skola alla knän i himmelen och på jorden böja sig. Akta dig att missbruka detta heliga namn, såsom tanklösa människor göra, när de i lättsinnigt oförstånd bruka det i sitt tal! Kom i håg, att Jesu namn betyder för dig och oss alla nåd och barmhärtighet, lif och salighet. Utan detta namn äro vi alla förlorade syndare inför den helige Herren Gud, men med detta namn, och för hans skull, som bar det, äro vi Guds barn och arfvingar till Guds eviga rike.

Fortsätt läsa om nyårsdagen i Evangelium för barnen här

BILD: Maria och Jesusbarnet. Omslagsbild av Jenny Nyström för jultidningen Julgåvan (1907).

Redaktionen