Det finns många vinnare i spåren av Corona. Joe Biden och Demokratiska partiet är bara ett exempel. Hade det inte varit för detta virus skulle Trump antagligen ha vunnit en promenadseger. En annan vinnare är regeringen Löfven, tillsammans med hela Myndighetssverige. Precis när folk började tröttna på Sossesverige och ge Åkesson och övriga högerkonstellationer luft under vingarna, kom Corona som en skänk från ovan. Idag är det svårt att hitta en tidningsartikel som handlar om något annat. Av tio toppnyheter på Omni noterar jag att nio (!) på ett eller annat sätt berör pandemin, och dagen jag valde är långt ifrån unik.

Men den stora vinnaren i detta drama är förstås Big Pharma. Inte minst läkemedelsjätten Pfizer, som får leverera 4,5 miljoner vaccindoser till den svenska allmänheten. Nyheten släpptes precis före jul, så tidningarna nappade och beskrev distributionen i samma ordalag som när Tomten packar sin släde för att skeppa ut gåvor till barnen.

Hyllningskören till vaccinets upphovsmän har varit unison. Pfizers forskningschef Mikael Dolsten fick ett idolporträtt tecknat i Svenska Dagbladet, och hedras med en gästprofessur vid Lunds universitet. Därmed får Big Pharma ytterligare en plattform i den svenska universitetsvärlden. I universitetets egen nättidning beskriver Dolsten kampen mot Coronaviruset som en ”Mankelldeckare”, och hur han hoppade ur stolen och skrek av glädje när effekten av vaccinet passerade 90-procentstrecket. Dock ljuger han när han säger att det inte funnits någon liknande pandemi sedan 1918. Både Hongkonginfluensan och Asiaten var värre.

Tiderna förändras. För bara något decennium sedan hade läkemedelsbranschen mer solkat rykte, och företaget Pfizer beskrevs så här i Sveriges näst största tidning Expressen. Idag hade artikeln troligtvis hamnat i något alternativmedia som Newsvoice eller Swebb-TV, kanske försedd med en varningstext från Google.

Artikeln handlar i alla fall om hur Pfizer 1996 testade ett oprövat antibiotikum på fattiga barn i Nigeria. Läkemedlet var inte godkänt, de etiska prövningsdokumenten förfalskades och föräldrarna var inte informerade om att de deltog i ett experiment. Experimentet utföll inte så bra och elva av barnen dog, medan något hundratal fick svåra handikapp. Fallet tas även upp i BBC-dokumentären Dying for Drugs från 2003.

Artikeln går vidare med att beskriva företagskulturen inom Big Pharma som alltigenom korrupt, med mutor till praktiserande läkare som standard och trixande med patent som lurar skattebetalarna på miljarder. Pfizer anklagas även för att ha mörkat en larmrapport om läkemedlet Cardura, för att kunna fortsätta sälja preparatet under annat namn i Sverige. Artikeln går kanske längre än de flesta, men jag kommer ihåg att det var ungefär så här man pratade i början av 2000-talet. Att läkemedelsjättarna gick över lik för att tjäna pengar var liksom vedertagen sanning.

En annan som hade tvivelaktigt rykte för sådär 15 års sen var Bill Gates. Han var visserligen rikast i världen, men allmänt sedd som en techno-nörd och monopolkapitalist som hotade den fria konkurrensen inom datasektorn. Hans giftermål med Big Pharma tycks ha varit ett lyckokast. För dem båda har Covid-19 inneburit en sådan rehabilitering att om viruset inte uppstått av sig självt, skulle man kunnat tro att de uppfunnit det själva. En och annan visselblåsare menar att det var precis så det gick till, varav några kommer till tals i filmen Plandemic.

Men även om man inte går så långt, är de troligtvis medskyldiga till att ha blåst upp en relativt hanterlig influensaepidemi till en pandemi av närmast bibliska mått. Med konsekvenser för världsekonomin som vi idag bara kan föreställa oss. Eller för att citera Johan Giesecke: ”Vi har bara sett början”.

PS. Den som menar att vaccinindustrin har räddat hundratals miljoner människoliv och därför må förlåtas ett och annat misstag, vill jag hänvisa till min tidigare krönika.