PATRIK ENGELLAU: Flockdjursteorin om hur opinioner bildas och sprids

Många föreställer sig att samhällets dominerande uppfattningar dominerar för att de är sanna. Det känns som ett någorlunda rimligt fundament för funderingar kring samhället ty så är det i många fall. Den dominerande uppfattningen om avståndet från Stockholm till Göteborg är att sträckan utgör ungefär femtio mil.

Men så otvetydiga är inte alla samhällets dominerande uppfattningar. Många uppfattningar dominerar utan att vara empiriskt belagda. Under tidigare århundraden har det varit en dominerande uppfattning att Gud finns. En snarlik modern uppfattning är att det finns en allmän svensk Värdegrund enligt vilken alla människor har lika värde. Ytterligare en i vår tid dominerande uppfattning, särskilt i närheten av universitet och högskolor, är att västerlandet skapat sitt välstånd genom röveri, slavhandel och annan utsugning riktad mot världsdelar som bebotts av färgade människor.

Vi kan titta lite närmare på utsugningshypotesen om västerlandets välstånd. Det är en uppfattning av helt annan art än avståndet från Stockholm till Göteborg just eftersom empiriska belägg är svårtillgängliga. Det finns också andra och väsensskilda teorier om västerlandets framgångar, till exempel att västerlandet hållit sig med utvecklingsfrämjande stränga protestantiska värderingar.

Man skulle kunna göra ett experiment. Man skulle kunna presentera både utsugningshypotesen och protestantismhypotesen för en helt okunnig, nyinskriven och garanterat obildad tabula rasa-student och be honom välja den sanning som känns bäst. Men innan han fattade sitt beslut skulle han få träffa tio andra studenter. Du fattar. Den oskyldige nyinskrivne skulle tycka som de andra tycker eftersom människan är ett flockdjur. Flocken leder det enskilda djuret till mat och vatten. Den enskilde litar på att flocken ska säkerställa hans försörjning och överlevnad.

Då kommer nästa fråga. Varför bestämmer sig flocken som den gör? Jag kan tänka mig två olika situationer. Den ena situationen är att samhället ännu inte har skaffat sig en dominerande uppfattning. Antag att det finns ett antal hyggliga hypoteser om västerlandets välstånd, inte bara de två hittills nämnda utan minst ett halvdussin till (vilket det faktiskt finns). Då påminner det hela om en Miss Universum-tävling. Alla kandidaterna, det vill säga de konkurrerande hypoteserna, är kvalificerade och valet av förklarande teori bestäms av den enskildes tycke och smak. Men flockdjur tycker inte om sådan oreda utan vill på sikt kora en segrande uppfattning som kan ta plats i universitetens läroböcker och i samhällets allmänna medvetande.

Hur går den processen till? Det borde vi kunna svara på eftersom vi som är gamla nog har upplevt förloppet under de senaste decennierna. Hur kom det sig att utsugningshypotesen sopade banan med protestantismhypotesen och de övriga konkurrerande teorierna?

Det handlar alltså om hur samhället väljer uppfattning i frågor där vetenskapen endast ger diffusa svar eller inga svar alls. Det är lätt att säga att individen följer flocken men hur ska flocken veta vart den ska leda, den består trots allt av en massa ledda individer? Vad flocken vill är någon sorts majoritetsbeslut utan omröstning.

Jag minns hur det kändes år 1968 när utsugningshypotesen låg i sin linda och man inte alls kunde förutse vilken samhällelig succé den sedermera skulle bli. Utsugningshypotesen var inte ensam utan den kom bland en hel hoper nya idéer och företeelser, till exempel p-pillret och alla nya mänskliga rättigheter, som så småningom skulle smälta ihop och bli den ideologiska familj som idag kallas PK-ismen. Då var det inte så många studenter som tog risken att ansluta sig till dessa djärva idéer men avantgardisterna var beslutsamma och hade historiens vind i ryggen och anade avsevärda materiella fördelar för dem själva i förlängningen av den väg de slagit in på. Jag vet vad jag pratar om för jag har själv upplevt det. Nu har de i stort sett tagit det ideologiska kommandot över nationen, i varje fall över staten.

Därmed har vi hamnat i den andra situationen, nämligen när det redan etablerat sig en dominerande uppfattning. Då vet alla vad de ska tycka när det är offentligt. Protestantismhypotesen luftar man inte annat än i mindre kretsar och privata sammanhang. Vill man exempelvis ha ett forskningsanslag eller en professur i historia lönar sig inget annat än utsugningshypotesen.

Teorier som lönar sig vinner anhängare. Teorier som lönar sig är teorier som politiker gillar och därför belönar med budgetar och bidrag.

Patrik Engellau