Jag misstänker att amerikanska presidentvalet avgjordes genom fusk, dels på aktivistnivå och dels i organiserad form sanktionerad av Demokratiska partiet. Jag kan inte lägga fram några vattentäta bevis (eftersom jag i likhet med många republikanska valobservatörer inte kunde övervaka rösträkningen personligen) och alla är välkomna att tro annorlunda.

En som tror annorlunda är USA-kännaren och Trumpsupportern Ronie Berggren. Han menar att valet kanske inte gick rätt till i alla detaljer, men ändå speglar det amerikanska folkets vilja, och tyvärr ville man ha Biden. Homeland Security-departementet går så långt som att utnämna valet 2020 till ”det säkraste i USA:s historia”. Man kan inte låta bli att undra: Hur var då de andra valen?

Trumps ovilja att godta valutgången, och kräva en rättslig process i Högsta Domstolen, har lett till spekulationer om en pågående statskupp i USA. Till skillnad från Dagens Nyheter tror jag statskuppen snarare kommer från Trumps motståndare. Och att den inleddes för ungefär fyra år sen. Här följer ett sammandrag:

”Drain the swamp” var den formel som fick vågskålen att tippa över till Trumps fördel i valet 2016. Den sammanfattade vad väldigt många amerikaner, i väldigt många delstater längtade efter att höra. Orden fick särskild sprängkraft eftersom Trump saknade politisk bakgrund (med allt vad det innebär av lojaliteter och hållhakar) och gick till val utan mäktiga sponsorer. Man såg i Trump en president som inte stod i tacksamhetsskuld till någon, utom det amerikanska folket.

Inte bara väljarna tog Trump på orden, det gjorde också Obama. I samband med maktskiftet klargjorde han att Trump var fri att utse vilka medarbetare han ville, utom Michael Flynn. Väl på plats i Vita Huset var en av Trumps första åtgärder att utse Flynn till säkerhetspolitisk rådgivare. Tärningen var kastad och dramats fortsättning kan följas i dokumentären ”The plot against the president”. Filmen har raderats flera gånger från media, så passa på att se den medan den finns kvar.

Vem är då Michael Flynn? En hjälteförklarad general och frontfigur i kampen mot Al Qaida, samt trogen medlem av Demokratiska partiet – ända tills han upptäckte att Obama tonade ner hotet från islam, vilket fick honom att konvertera till Trumps läger. Som mångårig chef för militära underrättelsetjänsten var han synnerligen välinformerad. Han visste var hundar låg begravda, vilka lik som fanns i Obamas garderober och vem som kunde tänkas korrumpera vem. Kort sagt, en oumbärlig medhjälpare om man vill dränera ett träsk.

Redan andra dagen på jobbet fick Flynn besök av två FBI-agenter. Bakom lyckta dörrar hölls ett improviserat förhör och tre veckor senare var han avsatt från sin post, anklagad för otillbörliga kontakter med Ryssland. Han påstås också ha ljugit för FBI och för vicepresident Mike Pence. FBI-chefen James Comey erkände i en TV-show att han valde att göra tillslaget snabbt, innan Trump var inskolad på posten och kunde bjuda adekvat motstånd. Anklagelserna mot Flynn visade sig senare vara grundlösa, och händelsen blev känd under namnet ”Obamagate”.

Efter att framgångsrikt ha eliminerat Flynn gick ”The Swamp” vidare till nästa punkt på dagordningen: att avsätta Donald Trump.

Huvudanklagelsen gick ut på att Rysslands överlägsna datateknik påverkat det amerikanska valet, så till den grad att Putin i praktiken placerat Trump på tronen. Argumentationen höll dock inte i domstol. I samband med ”Russiagate” släpptes också FBI-dokument som visade att Putin låtit filma Trump under en pee-sex-orgie på ett hotellrum i Moskva, men inte heller det höll för en närmare granskning.

Varken rysslandsspåret eller sexspåret fungerade alltså. Istället vändes blickarna mot Ukraina. Kanske Trump hade begått någon tabbe som kunde motivera en riksrätt? Taktiken lyckades och för tredje gången i USA:s historia ställdes en amerikansk president inför riksrätt. Men precis som i fallet med ”Russiagate” byggde anklagelserna på luft.

Sådär höll det på under större delen av Trumps mandatperiod. Toppar inom administrationen, däribland ex-presidenten och chefen för FBI, hade självsvåldigt använt den egna säkerhetstjänsten till att fabricera bevis med syftet att avsätta en sittande president. Något som de flesta länder skulle betrakta som försök till statskupp. Att samma människor skulle förhålla sig passiva inför en hotande Trumpseger i valet 2020, låter inte särskilt troligt.

Med Covid-19 som alibi drev Demokraterna igenom en storsatsning på ”Mail-in ballots”. Ett poströstningssystem som kritiserats för sina säkerhetsluckor, till exempel krävs varken ID-handlingar, personnummer eller personlig närvaro för att en röst ska räknas som giltig.

Alla som följde valvakan kommer ihåg hur Trump intog en betryggande ledning, tills rösträkningen plötsligt stoppades i fem kritiska delstater. Delar av personalen skickades hem och därefter skedde en återhämtning för Biden, som enligt den här sidan trotsar all statistisk sannolikhet. Så här såg till exempel grafen ut för Michigan.

 

Nästan exakt samma sak hände i Wisconsin

Mer än 10 000 anmälningar om fusk gjordes, bland annat från valfunktionärer på plats, men inga av dem har enligt media varit värda att beakta.

En av anklagelsepunkterna handlar om en glitch i mjukvaran till röstmaskinen Dominion, som användes för elektronisk rösträkning. Jag vet inte riktigt vad en ”glitch” är, men tydligen en funktion som kan flippa röster från en kandidat till en annan, utan att någon märker det. Röstmaskiner världen över är kända för att vara enkla att hacka, och lär ha utnyttjats för att rigga val i exempelvis Venezuela och Filippinerna. Varför skulle inte samma sak kunna hända i USA? För att USA har en oberoende och granskande media? Sedan Google och övriga techbolag tagit på sig rollen som västvärldens ”Pravda”, finns anledning att betvivla den saken.

Men även om Donald Trump skulle ha rätt i sak, är det inte säkert han får rätt i Högsta domstolen. För det första är HD ytterst ovillig att lägga sig i tvister om valresult och vill att såna saker sköts på delstatsnivå. Kanske finns också en oro för att en Trumpseger skulle generera ytterligare bränsle till de krigsliknande tillstånd vi såg i somras, och som Biden varnat för kommer att fortsätta om Trump blir president. Trump jämför sig ibland med Abraham Lincoln och liknelsen kan ju stämma såtillvida att Lincoln genom sin valseger 1860 utlöste ett inbördeskrig.

Att å andra sidan inte göra en grundlig utredning, riskerar att skada medborgarnas tillit till demokratin, vilket i längden kan bli kostsammare. Jag lämnar sista ordet åt Michael Flynn, som visserligen har anledning att känna sig bitter, men å andra sidan är en av de amerikaner som har bäst koll på vad som händer bakom kulisserna.