PATRIK ENGELLAU: Förklaringen är p-pillret och avkoloniseringen

Rune Barnéus, uppfödd i ”Fattigsverige”, närmare bestämt Småland, och så småningom bankchef och barnboksförfattare, har just kommit ut med boken Från världskrig till corona (Ekerlids) som är en välskriven uppgörelse med vår tids dominerande och sedeförstörande PK-istiska idéer. Redan på första sidan gör han en betydelsefull observation:

Jag är född 1938… Vi är nog den sista disciplinerade generationen i Sverige. Vi fick lära oss att lyda först våra föräldrar, sedan våra lärare, vår konfirmationspräst, vår arbetsgivare. Vi växte upp i det huvudsakligen agrara Sverige, där det inte fanns utrymma för slarv och lättja. Att komma sent till lektioner i skolan var otänkbart. Aga som bestraffning var tillåten till 1958. Jag kan dock inte erinra mig något fall när aga användes. Det behövdes inte. Vi var del av en värld där livets allvar var tydligt för alla.

Vi 30-talister var sista ledet, sista generationen som växte upp i den värld där alla måste ta sitt ansvar för den gemensamma överlevnaden… Redan 40-talisterna kom att välja en annan väg än vi…

Det är sant. Jag är 40-talist. Vi 40-talister var en uppstudsig generation. Vi länkade in Sveriges utveckling på ett helt nytt spår som vid det här laget har fått många att förtvivla om landets fortsatta överlevnad i igenkännligt skick. Jag har funderat mycket på hur det kan ha gått till. (Säg nu inte att detta är en fråga som bara kan intressera navelskådande 40-talister ty det var vårt svärmeri med oprövade idéer och förvirrade samhällsideal som skapade Sveriges dagsaktuella problem. Det drabbar dig också.)

Det är inget konstigt eller ens ovälkommet att ungdomar tänker själva. Det normala är emellertid att deras idéer stöter på motstånd från föräldragenerationen så att de vassaste kanterna och de mest ogenomtänkta hugskotten slipas bort. Men så var det inte för oss 40-talister. Föräldragenerationen gjorde inget motstånd. Vi fick hållas. Föräldrarna kunde till och med betrakta våra griller med gillande. Jag menar att denna reaktion var en historisk avvikelse som måste förklaras.

Det räcker, hävdar jag på prov, att hänvisa till p-pillret och avkoloniseringen för att förstå detta. Båda dessa hade sina kopplingar till Sovjetunionen och den marxistiska idévärlden.

Sedan historiens ursprung har familjen – sedermera i västerlandet i kombination med rättsstaten – varit den enskildes främsta trygghet och skydd mot världens avoghet och ondska. Familjen var en effektiv produktionsenhet med fasta roller och normer som kunde hålla svälten från dörren. Familjen måste skyddas.

För att skydda familjen måste sexualiteten kontrolleras. Det finns en nära biologisk koppling mellan sex och graviditet och när den fällan smällde igen utanför äktenskapet inträffade oftast synnerligen besvärande förvecklingar för de drabbade parterna (som inte alls var bara de två syndarna utan även deras släktingar och vänner och en hel del andra). Detta grundläggande förhållande skapade en särskild vaksamhet avseende barnens sexualvanor hos 40-talisternas föräldrageneration och alla tidigare föräldragenerationer.

År 1960 godkändes p-pillret för allmänt bruk av den amerikanska medicinal- och livsmedelsstyrelsen FDA. Innovationen blev en omedelbar succé. Den hade brutit kopplingen mellan sex och graviditet. Visst hade det funnits preventivmedel tidigare men för en ung kvinna kändes sådant osäkert. Hon kunde ju inte veta om karln skulle fumla med kondomen eller bara strunta i den. För övrigt kunde den ju spricka. Men med pillret hade den unga kvinnan full kontroll.

Det här var en utmaning för 40-talisternas föräldrar. De hade en nedärvd moral som kodifierade krav på sexuell avhållsamhet men de kunde ju se att vetenskapen tagit fram ett medel som gjorde den moralen obsolet. Gradvis tog de skeden i vacker hand. Inombords fick de medge att deras uppfattningar på den här punkten var överspelade. Och så kom det så mycket annat som var främmande för deras gamla värderingar och som de inte heller riktigt begrep. De fick vattentoalett och varmvatten inomhus. Farsan köpte först en moppe och sedan en Volvo PV. En ny värld hade öppnats som de bejakade i stället för att motarbeta. Det var behagligt att slösa i stället för att spara. Föräldragenerationen gav walkover inför en ny tillvaro av välstånd och bekvämlighet. Plikter och andra moraliska piskor kunde läggas på hyllan.

Konsekvensen av allt detta blev att vi oerfarna 40-talister med våra romantiska och ofta hemmasnickrade filosofier om hur livet borde gestalta sig fick härja fritt. Efter några år hade vi fått arbete inom den offentliga sektorn och ägnade oss fortsättningsvis åt att i tjänsten och på skattebetalarnas bekostnad förvandla Sverige efter vårt beläte.

Det var lätt att känna igen konceptet fri kärlek från den socialistiska idéarsenalen. I det socialistiska samhället skulle det enligt teoretikerna liksom i de tidiga kristna församlingarna råda egendomsgemenskap. Kvinnorna tillhörde gemenskapen och p-pillret framstod som en bekräftelse på riktigheten i dessa tankegångar. Slog det någon gång fel med pillret och graviditet inträffade så återstod abort som helst borde vara fri. Fri abort kunde man få i det socialistiska Polen. Alla 40-talister hade hört talas om svenska kvinnor som blivit räddade hos socialismen när den svenska sjukvården snålade med fosterfördrivningen.

Till detta kom en annan men helt oberoende global rörelse som förde 40-talisterna i riktning mot Sovjetunionen och Karl Marx, nämligen den avkolonisering som genomfördes efter andra världskriget och som representerade ett avskedstagande från en överspelad världsordning. Den geopolitiska situationen efter andra världskriget ställde de socialistiska länderna mot marknadsekonomierna i väst, en motsättning som förkroppsligades och förtydligades i det framväxande kalla kriget. Men bakom denna motsättning stod en andra rangens konflikt mellan de gamla kolonialmakterna såsom Storbritannien och Frankrike och den nya dominerande världsmakten USA som egentligen inte haft några kolonier utan i stället varit en. Enligt det kalla krigets logik kämpade Sovjetunionen och USA om inflytande över det enorma antal länder som till följd av avkoloniseringen nu blev självständiga. Men enligt den andra rangens konflikt ställde sig nu USA på samma sida som Sovjetunionen i kampen mot de gamla imperierna.

Det ledde till att vi 40-talister med USA:s goda minne började betrakta kolonialismen och allt som haft med den att göra som ett avskyvärt ont. Marxister och socialister hade alltid, åtminstone sedan Lenins inflytelserika bok om kampen mellan de europeiska imperierna som orsaken till första världskriget, ställt sig på de påstått förtryckta folkens sida, en idé som låg i dessa vänstertänkares ideologiska DNA. Det där sög vi 40-talister i oss med hull och hår.

Det var nog oundvikligt att västerlandet, framför allt USA, förr eller senare, skulle få äta upp sina blandade ambitioner. Vietnamkriget blev en sorglig symbol för USA:s vacklande hållning. Det började med att USA skulle hjälpa vietnameserna att bli självständiga från det koloniala Frankrike och det slutade med att USA antog kolonialistens roll och blev bortjagat från Vietnam precis som de gamla kolonialmakterna blivit utsjasade från, som de portugisiska kolonialisterna uttryckte det, sina ”översjöiska provinser”.

Räcker det för att förklara varför vi 40-talister så enkelt och motståndslöst kunde ta makten över vårt land för att sedan, med hjälp av idégods från amerikanska universitet, utveckla och förfina det politiskt korrekta tänkande som idag dominerar i Sverige?

Läs Rune Barnéus bok. Den är full av tankeväckande observationer och självklara provokationer, den här till exempel:

I dessa coronatider inlöper rapport om att i år blir det inga svenska bär plockade eftersom vi inte kan tillåta gästarbetare från Thailand att som vanligt göra detta jobb. Detta budskap kablas ut samtidigt som vi i modern tid haft en arbetslöshet på denna nivå. Den som är inne i vårt arbetslöshetssystem kan inte sysselsättas. Inte lätt att begripa om man är född 1938.

Är det månne det välfärdsindustriella komplexet som värjer sig för att låta arbetsmarknaden konkurrera om klienterna?

Här är en annan pärla som Rune Barnéus kastar åt oss:

Tanken att du kan hantera dina inkomster bättre själv än vad det offentliga gör är en tanke som inte ens får tänkas i Sverige. Eftersom jag är född 1938 och upplevt ett helt annat Sverige så tillåter jag mig dock att tänka. Vi sa inte överge generell välfärd men vi behöver ta ett steg tillbaka för att ge utrymme för fler familjer att klara sig själva, att kunna ta hand om sitt eget öde utan att ständigt kalkylera med hur mycket samhället ska bidra med.

Patrik Engellau