Överlevnad handlar för det mesta inte om evigt liv utan om att leva några extra månader eller år. Se bara på hur mycket pengar som läggs ned på att forska fram preparat och medicinska metoder som kan hålla cancersjuka människor vid liv något halvår.

Om livet är så dyrbart för oss vanliga människor hur mycket angelägnare ska det då inte vara för en regering att överleva ytterligare ett val? En pressad regering kan göra nästan vad som helst för att få några års respit. Jag kan inte hitta på någon annan förklaring till det apspel som pågår inför medborgarnas förfärade ögon. Exemplen är legio. Låt mig nämna två.

Två ministrar som inger mig mer avsmak än de andra är kulturminister Amanda Lind och sjukvårdsminister Lena Hallengren. Hos båda ser man plötsligt människan bakom ämbetets karisma och det är inte sådana människor man vill ha till sina herrar och styrespersoner.

Sedan minst fem år tillbaka har riksdagen varit irriterad över att Kulturdepartementet via sin myndighet MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, delar ut statsbidrag till muslimska organisationer som förespråkar våldsbejakande extremism eller i varje fall inte tar avstånd från extremism när den förespråkas inom organisationen. Till exempel skrev konstitutionsutskottet följande till regeringen sommaren 2017:

Verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism ska inte få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker.

Du kanske tror att regeringen skulle skämmas när den blir påkommen med att skattefinansiera misstänkt våldsbejakande extremister och snabbare än en vessla ändra på regelverket. Då tar du fel. Regeringen, framför allt kulturdepartementet, drar benen efter sig.

Först i mars 2018 tillsattes en utredning som skulle utarbeta en bra metod att sluta ge skattepengar till potentiella jihadister. Sedan tog det nästan ett och ett halvt år tills en utredning på 485 sidor presenterades i juni 2019. Utredningen kom med följande förslag:

Bidrag ska inte få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten, 1. utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter, 2. diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde, 3. rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller 4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Jaha, säger du kanske, det var ganska liten utdelning på den långdragna satsningen, men för all del, bara det leder till att kulturdepartementet slutar subventionera extremister. Men det gör det inte. Det har nämligen upptäckts att en politik enligt utredningens förslag skulle kunna bryta mot EU:s dataskyddsförordning. Statsrådet Lind förklarar:

För att det skärpta demokrativillkoret ska få effekt, så behöver vi säkra att personuppgifter ska kunna hanteras på ett korrekt sätt… Man skulle kunna hamna i lägen då olika typer av känsliga uppgifter behöver hanteras av bidragsgivande myndigheter eller organisationer. Det kan handla om känsliga uppgifter som berör en persons politiska åsikter, religiösa övertygelse eller etniska ursprung.

Regeringen har därför tillsatt en ny utredning.

För mig är detta obegripligt. Hur skulle MUCF kunna underlåta att undersöka några personers politiska åsikter om det handlar om att stoppa bidrag till våldsbejakande islamister? Statsbidrag till organisationer är ingen rättighet utan en förmån. Det är väl inte konstigt att en organisation som vill ha en förmån får tåla att ledande personer granskas? Om ett bolag ska börsnoteras genomförs en minutiös granskning av ledningen. Varför skulle inte bidragssökande muslimer kunna utstå motsvarande?

Amanda Lind låtsas att hon är bekymrad över tidsutdräkten:

Det är väldigt angeläget att vi får det här på plats. Jag är frustrerad över att det nu kommer att ta lite längre tid.

Inte en sekund att jag tror på det. Det hade varit lätt för statsrådet att stoppa penningflödet till misstänkta terrorister. Däremot så tror jag att landets muslimer skulle ogilla om deras organisationer fick bidragen indragna och artikulera sitt missnöje i valet 2022. De brukar rösta på regeringspartierna. Kan Lind lyckas hålla tillbaka indragningarna till efter valet kan regeringen ha vunnit flera år. Regeringens politik handlar om överlevnad, bara överlevnad.

Regeringskollegan Lena Hallengren är i kraft av sjukvårdsminister överbefälhavare för coronapolitiken. Hon har hittills inte velat ta det ansvaret utan gömt sig bakom Folkhälsomyndigheten. Men nu börjar klokskapen bakom den svenska coronapolitiken att ifrågasättas. Till slut har Uppdrag Granskning frågat den högsta ansvariga, Hallengren, vem som bär ansvaret för debaclet. Är det möjligen hon själv?

Hallengren ler aggressivt och säger att det var en bra fråga, verkligen en bra fråga, kan reportern ställa den till landstingsregionerna ty de har verkligen inte gjort sitt jobb! Hon har uppmanat dem flera gånger men till ingen nytta. Fråga dem, fråga dem!

Kan du tänka dig att koncernchefen för ett problembolag inför pressen skyller på dotterbolagscheferna? Jag har ju sagt åt dem gång på gång att säkra lönsamheten men de har inte lyssnat och då går det så här. Fråga dem, fråga dem!

Nej, det kan du inte tänka dig. Men du minns hur Hitler skyllde Nazitysklands motgångar i kriget på sina generaler. De hade svikit honom. Om Hallengren lyckas hamra in berättelsen att coronadöden beror på landstingsregionernas svek kan hon kanske sitta kvar efter valet. Hon är dum men slug säger en person som känner henne.