Gustav Adolfsdagen den 6 november är en viktig högtid i studentstaden Uppsala. Studenterna går i procession ned för Carolinabacken till Odinslund där den stupade kungen hyllas med sång. I Odinslund står en obelisk rest av Karl XIV Johan, den förste Bernadotten, för att hedra Gustav Adolf. Studentkören Allmänna sången Luthers psalm Vår Gud är oss en väldig borg och Heidenstams Sverigesång: ”Sverige, Sverige, Sverige, fosterland, vår längtans bygd, vårt hem på jorden!”

I Herman Lindqvist biografi över Jean Baptiste Bernadotte kan man läsa om den förste svensk som lärde känna den blivande kungen av Sverige. Fredrik Samuel Silfverstolpe var Sveriges chargé d’affaires i Wien där Bernadotte år 1798 hade blivit satt som den segerrika franska republikens ambassadör.

Silfverstolpe, berättar Lindqvist, var:

… vänsterman, lockad av den franska revolutionens idéer, imponerad av Bonaparte men också av Bernadotte. Han var mycket kulturellt intresserad, särskilt av musik. Han umgicks med Haydn, Salieri och med Mozarts änka. Som vänsterman måste man vara försiktig i sina rapporter till Stockholm. Kungen Gustaf IV Adolf avskydde Napoleon och allt som hade med revolutionen att göra.

Det visade sig att Jean Bernadotte, republikens ambassadör, hade stor respekt för svenska kungar och för den svenska armén:

En förmiddag några dagar senare besökte Silfverstolpe Bernadotte hemma på hans ambassad. Bernadotte frågade Silfverstolpe vad den vita näsduken betydde som han och svenska officerare hade knuten om armen. När Silfverstolpe berättade att det var ett minne från Gustaf III:s revolution 1772, då alla som stödde kungen i revolutionen band en bindel om höger arm började Bernadotte prata om Sverige och till Silfverstolpes häpnad började han prisa den svenska armén. Han höll ett lovtal över Gustaf II Adolf och Karl XII och om dessa kungars ”krigiska snille som gjort historien gloriös”, något som Silfverstolpe tyckte var märkligt sagt av en jakobin. Bernadotte ansåg att de tre största fältherrarna var Caesar, Gustaf II Adolf och Fredrik den store av Preussen.

Bernadottes kunskaper om svensk historia och om Gustaf Adolfs och Karl den tolftes militära genialitet gjorde Silfverstolpe djupt imponerad. Men respekten för Gustaf Adolf den store var inget ovanligt. Gustaf Adolf hade länge varit känd och respekterad som militärt geni i hela Europa. Napoleon höll honom för en av de största härförarna genom tiderna.

En nation behöver sina högtider då vi firar vår gemenskap, hyllar våra hjältar och påminns om vår historia. På Gustav Adolfsdagen minns vi upsaliensare numer framför allt hans betydelse för universitet. Det har blivit mycket viktigare än hans roll som protestantismens försvarare, militär nytänkare och stormaktsbyggare. Men det står förstås var och en fritt att komma ihåg just den sida av kungens gärning som man själv uppskattar.

Allmänna sången framför Heidenstams ”Sverige” i Odinslund den 6 november 2018:

Det man alltså framför allt tänker på idag är den så kallade gustavianska donationen år 1624 i vilken Gustav II Adolf till universitetet i Uppsala donerade närmare 400 gårdar men även torp, kvarnar och ängar. Donationen säkrade universitetets fortlevnad och än idag bidrar avkastning från den till att främja forskning och annan verksamhet vid universitetet. En blomstringstid inleddes och antalet studenter ökade kraftigt. Olof Rudbeck blev professor i medicin och företrädde den nya naturvetenskapen. Han upptäckte lymfsystemet, byggde den anatomiska teatern på Gustavianums tak. Huset är förstås uppkallat efter Gustav Adolf.

Men Gustav Adolf angår inte bara Uppsalabor, eller göteborgarna i staden som han grundade, utan hela landet. Han lade grunden för den svenska stormakten, som inte bara handlade om ära på Europas slagfält för det svenska namnet, utan också om vetenskap och kultur. Högskolor, gymnasier och trivialskolor växte upp på alla håll inom det svenska väldet och öppnade sina lärosalar för kunskapstörstiga pojkar. Nu uppstår vetenskapsmän som Urban Hjärne och Olof Rudbeck den äldre, matematikern Magnus Celsius och astronomen Andreas Spole.

När Sverige blev en stormakt väcktes ett starkt intresse för nationens språk och historia. Olof Rudbeck var verksam även inom detta område: han ville ge Sverige en fantastisk historia att vara stolt över. Ambitionen var god, men han höll sin inte alltid till fakta… Georg Stiernhielm, den svenska skaldekonstens fader, skrev svensk poesi på hexameter för första gången. Johannes Bureus, den svenska grammatikens fader, blev vår förste riksantikvarie. Haquin Spegel författade den första svenska ordboken.

Hur ska jag fira? Jag kommer att äta bakelse med kungens bild i choklad på. Så kommer jag att läsa Snoilskys dramatiska dikt ”Lützen”. Jag har också gett min yngsta dotter ett uppdrag: hon ska säga några ord om Gustav Adolf när vi fikar. På kvällen kommer jag att gå upp till Bernadottes obelisk för att lyssna på studenternas sång. Det finns många sätt att på denna dag fira denne store man och denna stora tid. Bor man i Stockholm kan man besöka kungens grav i Riddarholmskyrkan.

BILD: Gustav II Adolf före slaget vid Lützen. Målning av Nils Forsberg.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Om du uppskattar det jag gör kan du donera genom att swisha till 0760078008 (Eddie)