En dramatisk kapplöpning pågår nu för att snabbt utveckla effektiva och säkra vacciner mot COVID-19. Runt om i världen tävlar läkemedelsföretag, akademiska forskare, och myndigheter i olika konstellationer för att snabba på en process som vanligtvis kräver flera år av forskning och utveckling. Dessa utvecklingsprojekt stöds av extraordinära offentliga och privata investeringar. Samtidigt med accelererad klinisk testning av vaccinkandidater satsar man på att påskynda tillverkningen av vaccinerna inför omfattande framtida vaccinationskampanjer. Kritiska beslut måste då fattas om vaccinernas säkerhet och effektivitet. Det är ingen enkel uppgift.

Vacciner kräver vanligtvis år av forskning och kliniska tester innan de når marknaden, men vaccinindustrin har sedan i början av året tävlat för att producera ett säkert och effektivt coronavirusvaccin till årsskiftet. Idag testas 44 vacciner i kliniska prövningar på människor, och minst 91 prekliniska vacciner är föremål för tidiga studier i djurmodeller.

Arbetet började i januari med dechiffreringen av SARS-CoV-2-genomet. De första vaccinstudierna på människor startade i mars, för att sedan ta fart när allt fler projekt lanserades runt om i världen. Många av dessa projekt kommer att misslyckas, och andra kan avslutas utan att ha kommit fram till en säker vaccinprodukt. Men några få kommer förhoppningsvis att lyckas stimulera immunförsvaret att producera effektiva antikroppar och ett cellulärt försvar mot viruset. Historiskt når en mindre del av alla projekt för vaccinutveckling till slut marknaden, de flesta misslyckas eller avvecklas på kommersiella grunder. (För mer information om vaccinutveckling och testning, se CDC och WHO).

Utöver de vaccinprojekt mot corona som idag är i sen utveckling, finns det många vaccinprojekt i tidiga kliniska prövningar, liksom ett urval av vaccinprojekt som ännu bara testats i cellkulturer eller i tidiga djurförsök.

Här är status för vacciner som idag har nått fas 3-studier på människa (se länken ovan):

– Moderna (Cambridge, Mass) utvecklar vacciner baserade på budbärar-RNA (mRNA) för att producera antigena virala proteiner i kroppen. Sedan juli är de i fas 3-studier och deras vaccinkandidat testas nu på 30 000 friska människor på 89 platser runt om i USA.

– BioNTech, ett tyskt företag som i samarbete med Pfizer (NY), och Fosun Pharma (PRC) utvecklar ett mRNA-vaccin som nu är i fas 2/3 prövningar.

– Gamaleya Research Institute, en del av Rysslands hälsovårdsministerium, inledde i juni kliniska prövningar av ett vaccin med namnet Gam-Covid-Vac, senare döpt till Sputnik V.

– Johnson & Johnson och Beth Israel Deaconess Medical Center i Boston utvecklar en vaccinkandidat baserad på en metod som utgår från Adenovirus 26 eller Ad26.

– AstraZeneca och University of Oxford utvecklar en vaccinkandidat baserad på ett schimpansadenovirus som heter ChAdOx1.

– Novavax, en Maryland-baserad vaccintillverkare har en teknik där de fäster proteiner på mikroskopiska partiklar. Deras vaccinprojekt är i fas 3 sedan september.

– Wuhan Institute of Biological Products utvecklar ett inaktiverat virusvaccin, som det statligt ägda kinesiska företaget Sinopharm nu studerar i kliniska tester.

– Beijing Institute of Biological Products har utvecklat ett inaktiverat virusvaccin som också Sinopharm testar i sena studier på människa. De har gjort tidig klinisk utveckling i Kina, och bedriver nu fas 3-prövningar i Förenade Arabemiraten och Argentina.

– Sinovac Biotech, ett privat kinesiskt företag testar ett inaktiverat vaccin som har namnet CoronaVac. De är nu i fas 3-prövningar i Brasilien sedan i juli, och testar nu vaccinet även i Indonesien och Turkiet.

I USA samarbetar flera företag i utvecklingsarbetet av vacciner med Operation Warp Speed ​​(OWS). Det är ett samarbete med flera myndigheter som övervakas av Department of Health and Human Services (HHS) och Försvarsdepartementet vilket syftar till att påskynda utveckling, tillverkning och distribution av olika medicinska behandlingar för COVID-19. Enligt HHS-koordinatorn Alex Azar syftar projektet till att bygga en portfölj med kandidatvacciner för att maximera ​​chanserna till leverans av ett säkert och effektivt vaccin, och kanske flera vaccinalternativ, till januari 2021.

I denna globala tävlan att utveckla ett vaccin mot SARS-CoV-2-pandemin menar kritiker att tidsfristen att få fram ett vaccin inte alltid definierats på sedvanliga vetenskapliga grunder, utan mer av politiska skäl. Under hela hösten har president Donald Trump antytt att han är angelägen att ett vaccin kan godkännas före presidentvalet den första tisdagen i november. Även om president Trump inte får helt rätt, så kommer han i alla fall inte vara långt från sanningen.

Vad som däremot är troligt är att den produkt som mest sannolikt kommer att finnas tillgänglig på internationella marknader före den tredje november inte är amerikansk utan kinesisk. Många experter förväntar sig att det blir Kinas största vaccintillverkare, China National Biotec Group, eller CNBG, som kommer att meddela att de har ett godkännande för ett coronavirusvaccin. Enligt rapporter har många människor i Kina redan vaccinerats utanför kliniska prövningar. Särskilt gäller det läkemedelsföretagens anställda och deras vänner och kollegor. I Kina anses en sådan praxis inte vara olämplig, eftersom dessa individer antas ha tidig insikt i resultaten från kliniska prövningar och deltagande i tidig vaccination dessutom är frivilligt.

Vidare när det gäller CNBG-vaccinet så tillkännagav myndigheter i Förenade Arabemiraten den 14 september, att de godkänt vaccinet för akut bruk till speciella yrken och riskkategorier. CNBG blev därmed den första tillverkaren av coronavirusvacciner som fick godkännande för användning av sitt vaccin internationellt. Det är troligt att den kinesiska vaccintillverkaren även får godkännanden i andra länder (inklusive Kina) före det amerikanska valet den tredje november. CNBG-vaccinet är främst utvecklat för de kinesiska och asiatiska marknaderna. Om Kina blir det första landet som producerar ett effektivt vaccin, kommer det att bli intressant att se om landet kommer att erbjuda stöd i stor skala till andra länder, och frågan blir i så fall vilka. När USA får fram sina vacciner strax efter årsskiftet, kommer de att fördela vaccin i första hand till sina allierade runt om i världen. Därmed skulle den internationella vaccin-”diplomatin” vara i full gång. Naturligtvis kommer resultaten, det vill säga effekter och biverkningar av alla vacciner att följas mycket noga internationellt, och bli en del det diplomatiska spelet runt de amerikanska, kinesiska, ryska och europeiska vaccinprojekten och COVID-19 pandemins fortsatta utbredning.

Vacciner, när de injiceras, skyddar inte kroppen från den initiala virusattacken. Vad de istället gör är att utrusta immunförsvaret med ett sofistikerat ”larmsystem” – ett som kommer att utlösa ett kraftfullt och snabbt immunsvar när det invaderande viruset väl utlöser ”larmet”. Vacciner utvecklas för att efterlikna ett naturligt immunsvar, vilket i bästa fall leder till långvarig och i vissa fall livslång immunitet mot reinfektion.

Det naturliga immunsvaret mot coronavirus är dock mycket komplext och ännu inte kartlagt i detalj. Eftersom viruset verkar ha förmåga att återinfektera oss, kan vi rimligen dra slutsatsen att naturlig immunitet troligen inte kommer att vara långvarig. Baserat på vad vi idag vet om vår immunitet mot COVID 19 och coronavirus i stort, finns det ett antal frågor som är centrala vid utveckling av COVID 19-vacciner.

En viktig fråga är hur länge någon immunitet, vare sig naturlig eller vaccinmedierad, kommer att finnas kvar. Om den är kortvarig kan det innebära att vi kan behöva vaccinera om grupper människor på grund av snabbt avtagande immunitet. En annan viktig fråga är om ett förändrat eller muterat coronavirus kan återinfektera en person som redan har haft COVID-19 en gång tidigare eller fått en vaccination. Om det är så betyder det att vi kan behöva skapa nya generationer av vacciner allt eftersom det ursprungliga viruset förändras, precis på samma sätt som sker för influensa virus. Hur de olika vaccinerna verkar i dessa avseenden kommer vi tidigast att veta om många år.

Nyligen (den åttonde september) meddelade nio ledande läkemedelsföretag att de skulle vägra att ansöka om marknadsgodkännande av ett COVID 19-vaccin tills adekvata och säkra kliniska testdata finns tillgängliga. Detta tillkännagivande reflekterade ett ovanligt ”rollbyte” mellan aktörerna. Under decennier har läkemedelsindustrin kritiserat Food and Drug Administration (FDA) för att vara för långsamma och kräva för mycket bevis innan de godkänner nya produkter. Men inför COVID-19 vaccinerna verkar dessa roller nu vara ombytta.

Trots att vaccinbranschen är utsatt för påtryckningar från Trump-administrationen, så skall läkemedelsindustrin egentligen ha beröm för att de är noga med en stringent vetenskaplig bedömning av marknads-godkännanden av deras vacciner. Att de insisterar på en hög grad av säkerhet ligger också i det långa loppet i deras eget intresse. Faran är att om vaccin godkänns på oklara grunder, och om oväntade biverkningar uppstår, så kan det allvarligt skada både vaccinindustrins trovärdighet och befolkningens tilltro till immunisering för en rad andra vacciner.

De flesta experter tror därför att ett vaccingodkännande i USA i början av november är mycket osannolikt. Däremot är nog en rimlig gissning att tidpunkten för godkännande av ett vaccin av FDA kommer att få en central plats i den fortsatta valrörelsen, speciellt mot bakgrund av att president Trump själv precis nyligen drabbats av COVID-19.

Thomas Hedner är professor i klinisk farmakologi vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg och har tillika en doktorsexamen i ekonomi.