HITTAT PÅ NÄTET: Kristendomens införande i Odins, Thors och Balders rike.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Engelskan Margaret Howitt var dotter till Mary och William Howitt. Efter ett besök i Sverige skrev hon boken Ett år hos Fredrika Bremer, publicerad på engelska 1866, och i svensk översättning av Thora Hammarsköld 1867.

Vid 1800-talets mitt var Fredrika Bremer ett stort litterärt namn i Europa. Hennes romaner översattes till tolv språk. Fredrika Bremer introducerades i de engelsktalande länderna av översättarparet William och Mary Howitt. Dottern Margaret tog så starkt intryck av Fredrika under hennes besök i familjens hem att hon lärde sig svenska for att kunna läsa hennes böcker på originalspråket. Sedermera blev hon också Fredrikas översättare.

År 1863 reste Margaret Howitt på inbjudan av Fredrika Bremer till Sverige.

Howitt målar upp bilden av ett exotiskt och fattigt land för sina landsman, som säkert förundrades över hennes skildringar av det svenska julfirandet, Svenska Akademiens högtidsdag, mamsell Lings gymnastik och studentserenader i Uppsala.

Boken inleds med följande dedikation: ”Åt minnet af Fredrika Bremer och hennes ädla svenska medarbeterskor för en sann upplysning egnas detta arbete med kärlek och vördnad.”

Utdrag ur bokens anteckning över händelser den 11 oktober 1863:

Söndagen d. 11 Oktober. – I dag förde mig Hanna till slottskapellet, för att öfvervara gudstjensten. Den ovanligt höga kyrkan finns i sjelfva slottet och är öppen för allmänheten lika mycket som någon annan i Stockholm. På ena sidan, just ofvanför altaret, är ett bredt fenster, försedt med draperier, hvilket leder in till ett kabinett, slutrummet i en af de kungliga våningarna. Då kungliga familjen är i staden, åhör den derifrån gudstjensten; nu var den likväl ej ännu inflyttad. Församlingen var talrik, förnämligast bestående af tjenstflickor med svarta silkesdukar öfver hufvudet, och äfven åtskilliga bättre fruntimmer, som för mina engelska ögon föreföllo högst tarfligt klädda. Vi hade svårt att erhålla någon plats.

Predikan förstod jag ej rätt väl, men höll under tiden en liten gudstjenst för mig sjelf, med anledning af målningarne i taket, der cherubimer lekte omkring korset; somliga gungade derpå, andra hade fått tag i den ro och den svamp hvarmed den korsfäste bjöds att dricka, och de voro leksaker i englarnes händer. Meningen var väl, att, efter Herrans herrliga uppståndelse, hade alla menskliga plågoredskap blifvit så betydelselösa och oskadliga, att de himmelska englabarnen kunde leka dermed.

Då gudstjensten var slut och vi befunno oss på hemvägen, frågade jag Hanna hvad man kände angående tiden för kristendomens införande i Odins, Thors och Balders rike. Hon svarade att kristendomens ljus redan hade lyst många århundraden öfver det öfriga Europa, innan det hann till Skandinavien, hvars vidt kringströfvande sjöröfvare voro en sådan förskräckelse för andra nationer, att en paragraf i den tidens kristna liturgi ljöd sålunda: Från nordmännens ondska och vilda framfart bevare oss, o Herre Gud!

Fortsätt läs Margaret Howitts berättelse här

Redaktionen