MOHAMED OMAR: ”Var skulle fattigt folk taga öl vid mickelsmässan?”

Den finlandssvenske författaren Zacharias Topelius historiska roman Ungdomsdrömmar (1912) utspelar sig i Finland i början av 1600-talet. Ett skepp har förlist utanför Nylands kust och tre sjömän har tagit sig i land och har fått skydd hos gumman Agneta. En av dem, en grovlemmad man i femtioårsåldern, ”klädd i ryttaredräkt och av ett jovialiskt utseende”, frågade gumman:

”Har ni öl?”

Det var hans första ord.

Gumman Agneta svarade:

”Var skulle fattigt folk taga öl vid mickelsmässan? Saltvatten ha vi, så det förslår; skall det vara mer av den sorten?”

Det har blivit populärt i Sverige att dricka stora mängder öl vid tiden kring mickelsmässan. Men man kallar ölsittningarna för oktoberfest och man dricker gärna tyskt veteöl. Till denna äter man korv och surkål. Mickelsmässan har, liksom så många andra svenska fester, fallit i glömska.

Idag är det den 29 september och Mikaels dag, Mickelsmäss eller Mikaelidagen. Det betyder att sommaren är slut och hösten tar vid, sommarhalvåret övergår nu i vinterhalvåret. Egentligen skedde detta den en 23 september i år vid höstdagjämningen. Höstdagjämningen innebär att natten är lika lång som dagen, sedan, under vinterhalvåret, blir natten längre och längre och dagarna kortare, tills vi kommer till vintersolståndet, årets kortaste dag den 22 december. Det är då, i den mörkaste tiden, vi firar solens födelse och återkomst, de kristna firar även Jesus, Guds sons födelse, ”världens ljus”.

Julen har sannolikt firas i vårt land sedan urminnes tider, som en fest för att fira solens återfödelse vid vintersolståndet. Den svenske 1600-talsskalden Samuel Columbus menade att ordet jul hängde ihop med ordet hjul eftersom solen vänder om, det vill säga kommer tillbaka, och dagarna nu börjar bli längre. På 1670-talet skrev han : ”Ock weestu eij hwarför Wij Swänske kalla Juul, Därför at Werldens Lius då wänder om sijn Hiuul”. På modern svenska: ”Vet du inte varför vi svenskar säger jul? Därför att världens ljus då vänder sitt hjul”.

Mickelsmäss är en skördefest, man hade slagit den sista skörden inför vintern, och den liknar därför den tyska oktoberfest som firas ungefär samtidigt. Eftersom oktoberfesten blivit populär i Sverige på senare år skulle man kunna baka ihop dessa fester till en. Börja sittningen med svensk snaps, fortsätt sedan med tyskt öl. Ha någon höstig svensk mat på bordet tillsammans med surkålen. Något med kantareller eller äpplen, kanske? Sjung någon svensk visa, till exempel ”Smedsvisan”, som nämner Mikaeli:

Men kärleken vissna’, kärleken dog
vid Mikaels mässa den flickan fått nog.
Hon fann sig en riker och högfärdig man
sa ”Tack och adjö” och försvann.

I det svenska bondesamhället var fram till 1800-talet mickelsmäss en av de viktigaste högtiderna, den markerade som sagt skiftet mellan sommarhalvår och vinterhalvår. Skörden skulle nu vara bärgad, djuren tas hem från fäbodarna. Det var också höstens stora marknadsdag. Under mikaeli hade tjänstefolket möjlighet att byta anställning, något den här fina folkvisan handlar om:

Rätt nu lider det åt Mikaeli, då har jag tjänat ut mitt år.
När de andra de gråta och sörja så fäller jag alls ingen tår.

Karlfeldt har i sin poesi besjungit alla svenska årstider och högtider. Våren i dikter som Vårlåt och Intet är som väntanstider, vintern i Vinterhälsning, men efter vad han själv påstått var hösten hans bästa inspirationstid. Hösten, ”årets högsta tid”, har Karlfeldt diktat om oftare än någon annan svensk skald. Dikten ”Mikael” är hämtad ur samlingen Flora och Bellona från 1918:

De svarta molnen sjunga
en sång på Mikaels dag
och svepa rymden i tunga
och dånande vingeslag:
Som gamar av öknen vi hasta
i härjningens röda spår,
tills vintersvanarna kasta
sitt dun över lundernas sår.

De sorgsna furorna sjunga
på Mikaels mulna dag:
Ro, ro, du unga
som föddes så sen och svag,
du sista, bleka prinsessa
av vårviolernas hus,
som lyfte din gula hjässa
mot sista soldagens ljus.

Mitt hjärta sjunger och bävar
i Mikaels mörka kväll,
ty skuggan av gamen svävar
hotfullt under dess päll,
och snart skall dess himmel lysa
av svanarnas vinterfärd
och sista drömmen förfrysa
som fötts i violernas värld.

”Mitt hjärta sjunger och bävar i Mikaels mörka kväll”, skriver Karlfeldt. En sådan mörk kväll vill jag gärna äta äppelkaka med glass – och kaffe och punsch till.

BILD: Höstmotiv av Jenny Nyström.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Om du uppskattar det jag gör kan du donera genom att swisha till 0760078008 (Eddie)

Mohamed Omar